Kristofer Folkhamar gör sin romandebut med Isak & Billy (2011) .Och givetvis gör han det inte enkelt för sig när han beskriver Isak med sina problem att klara sig själv. Med tydliga psykiska problem. Kan han fixa sin vardag själv? Eller Billy som är relativt narcissistisk. Där hans kropp tycks vara viktigare än hur han beter sig. De två killarna blir lätt stereotypiska i berättelsen. Det var kanske inte syftet med boken.
Det är så kul att en del queermänniskor fått för sig att om bara de två människor som är "aktiv" och "passiv" är av samma kön så blir det såååå fint. Radikalt. Något som akademiker på något café på Södermalm i Stockholm nöjt kan konstatera är "annorlunda". Det är ..... queer. Eller hur?
Men vad är det för radikalt med att ett lesbiskt par efterapar en olikkönad relation där en av dem är butch och en annan femme. Eller att ett bögpar utgörs av någon som penetrerar (är aktiv) medan en annan blir penetrerad (är passiv). Det är väl bekvämt att folk vet sina roller eller hur? Nejdå, det betyder inte att vi är konservativa. Eller?
Hade dömts ut om det varit en olikkönad relation.
Betydande delar av Isak & Billy handlar om relationen mellan de två männen i en relation. Där deras sex hade dömts ut som att höra till 1950-talet om det varit en olikkönad relation.Notera att jag som liberal vill att folk ska få ha sex precis som de vill (om man är vuxen och gör det frivilligt) men vissa homoförfattare tycks tro att bara det är samma kön på deltagarna så kan man använda vilka generaliseringar som helst. Som att den som ska omhänderta måste vara sexuellt "aktiv" medan den som ska bli omhändertagen ska vara "passiv".
Om de sexuella skildringarna är schabloniserade är den mänskliga relationen mellan Isak och Billy, ibland, mer nyanserat beskriven. Inte i hela boken men i delar av den. Det handlar, ibland, om att dominera och att bli dominerad. Och när Isak blir utsatt, han kanske skulle acceptera om det vore ett rollspel med Billy men nu är det allvar i en scen, då närmar sig Kristofer Folkhamar något som är tidlöst - och mänskligt. Hur relaterar vi till att utnyttja - och bli utnyttjade.
Och i slutet av boken - när det krisar - blir den som bäst. När allt faller samman då blir den allmänmänsklig. Då kvittar det vilket kön eller sexuell läggning ett par har. Då närmar sig boken Hjalmar Söderbergs klassiska citat.
Det är så kul att en del queermänniskor fått för sig att om bara de två människor som är "aktiv" och "passiv" är av samma kön så blir det såååå fint. Radikalt. Något som akademiker på något café på Södermalm i Stockholm nöjt kan konstatera är "annorlunda". Det är ..... queer. Eller hur?
Men vad är det för radikalt med att ett lesbiskt par efterapar en olikkönad relation där en av dem är butch och en annan femme. Eller att ett bögpar utgörs av någon som penetrerar (är aktiv) medan en annan blir penetrerad (är passiv). Det är väl bekvämt att folk vet sina roller eller hur? Nejdå, det betyder inte att vi är konservativa. Eller?
Hade dömts ut om det varit en olikkönad relation.
Betydande delar av Isak & Billy handlar om relationen mellan de två männen i en relation. Där deras sex hade dömts ut som att höra till 1950-talet om det varit en olikkönad relation.Notera att jag som liberal vill att folk ska få ha sex precis som de vill (om man är vuxen och gör det frivilligt) men vissa homoförfattare tycks tro att bara det är samma kön på deltagarna så kan man använda vilka generaliseringar som helst. Som att den som ska omhänderta måste vara sexuellt "aktiv" medan den som ska bli omhändertagen ska vara "passiv".
Om de sexuella skildringarna är schabloniserade är den mänskliga relationen mellan Isak och Billy, ibland, mer nyanserat beskriven. Inte i hela boken men i delar av den. Det handlar, ibland, om att dominera och att bli dominerad. Och när Isak blir utsatt, han kanske skulle acceptera om det vore ett rollspel med Billy men nu är det allvar i en scen, då närmar sig Kristofer Folkhamar något som är tidlöst - och mänskligt. Hur relaterar vi till att utnyttja - och bli utnyttjade.
Och i slutet av boken - när det krisar - blir den som bäst. När allt faller samman då blir den allmänmänsklig. Då kvittar det vilket kön eller sexuell läggning ett par har. Då närmar sig boken Hjalmar Söderbergs klassiska citat.
Jag tror på köttets lust och på själens obotliga ensamhet.Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar