Socialpolitik. Del 1. Blodgivning för bögar.

Socialutskottet i Riksdagen har 17 mars justerat (slutgiltigt antagit) betänkandet (rapporten) Hälso- och sjukvårdsfrågor och tandvårdsfrågor. För några dagar sedan blev dokumentet publicerat på riksdagens hemsida. Rapporten behandlar många förslag som har koppling till HBT-personers situation, direkt eller indirekt. Riksdagen debatterar och röstar om Socialutskottets rapport 6 april.

Den här veckans ska jag i en bloggserie granska olika delar av rapporten. Först ut analyserar jag hur Socialutskottet resonerar om blodgivningsreglerna för män som har sex med män (MSM).

Flera moderata riksdagsledamöter, bl.a. öppet homosexuelle Olof Lavesson, har lämnat motioner (förslag) om att MSM bör få bli blodgivare, något som inte är möjligt idag. Systemet i riksdagen fungerar så att regeringspartier nästan alltid avslår motioner även om de håller med om innehållet i sak. Alla riksdagspartier är egentligen ense om att stödja Socialstyrelsens förslag om att avskaffa nuvarande totalförbud för MSM att ge blod.

Ett enigt Socialutskott framför bl.a. följande.

Den 1 december 2009 beslutade Socialstyrelsen om nya föreskrifter om blodverksamhet (SOSFS 2009:28). De nya föreskrifterna innebär att sexuellt riskbeteende, inte sexuell läggning eller grupptillhörighet, ska vara styrande för riskbedömningen för vem som ska få bli blodgivare. En särskild karensregel infördes och innebär att personer som har haft ett sexuellt riskbeteende tillfälligt kan stängas av som blodgivare under ett år. Dit räknas bl.a. män som har haft sex med män (MSM-gruppen). Föreskrifterna trädde i kraft den 1 april 2010.

Plasma till läkemedel godkänns enligt en EU-gemensam procedur som koordineras av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Plasma, insamlad i Sverige för tillverkning av läkemedel till EU:s marknader, granskas och godkänns enligt denna procedur. Läkemedelsverket, som ansvarar för att se till att den blodplasma som används vid läkemedelstillverkning uppfyller de krav som ställs i EU-direktiv gör en annan tolkning än Socialstyrelsen av kommissionens direktiv 2004/33/EG när det gäller permanent kontra temporär avstängning på kriteriet sexuellt riskbeteende, såsom MSM. Läkemedelsverket reviderade den 27 januari 2010 Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006:16) om blodverksamhet genom LVFS 2010:2. De nya föreskrifterna trädde i kraft den 1 mars 2010. Enligt föreskrifterna är personer som har haft ett sexuellt riskbeteende även i fortsättningen permanent avstängda från att lämna blod i de fall blodkomponenterna är avsedda för framställning av läkemedel. Således divergerar Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets föreskrifter sedan 2010.

De divergerande bestämmelserna innebär att blodcentraler som tar emot blod från t.ex. MSM-gruppen på ett säkert sätt måste avskilja detta blod så att det inte används för att leverera blodplasma till läkemedelsframställning. Socialstyrelsen har beslutat att ge 26 blodverksamheter som levererar plasma till läkemedelsindustrin dispens från bestämmelsen om att män som har haft sex med män ska få möjlighet att lämna blod. Dispensen gäller t.o.m. den 10 juni 2011. De två myndigheterna har kommit överens om ”Frågor och svar” i sammanhanget (se http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar?search=blodgivning).

Inom Europarådets European Directorate for the Quality of Medicines and HealthCare (EDQM) finns en transfusionsmedicinsk kommitté (CD-P-TS) som sedan ett år tillbaka arbetar med ett projekt som syftar till att bl.a. inventera hur EU-reglerna för sexuellt riskbeteende i nuläget tillämpas nationellt, utreda förutsättningarna för en harmonisering av hanterandet av frågor kring riskbeteende hos blodgivare och utarbeta ett förslag till harmoniserade selektionsbestämmelser som ska läggas fram för EDQM och EU-kommissionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nya föreskrifter om blodverksamhet (SOSFS 2009:28) innebär att sexuellt riskbeteende, inte sexuell läggning eller grupptillhörighet, ska vara styrande för riskbedömningen för vem som ska få bli blodgivare. Genom de nya föreskrifterna får motionerna So350 (M) yrkande 1, So378 (M) och So490 (M) anses tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Socialutskottets hantering är formellt riktig. Det är inte politiker som ska detaljstyra reglerna för blodgivning. Det måste avgöras av medicinska bedömningar. Dock är det tydligt att det totalförbud som hittills funnits för MSM är absurt. Även om en bisexuell man bara haft sex med en annan man för 20 år sedan, de bara hade oralsex och använde kondom så blir han avstängd från att ge blod för resten av livet. Samma regel gäller för kvinnor som haft sex med män som har sex med män.

Det är Läkemedelsverket som hittills blockerat förslaget att (en del) MSM ska få bli blodgivare. Vissa tycker även Socialstyrelsens förslag är diskriminerande eftersom reglerna är olika för MSM och heterosexuella (för de senare gäller förbudet bara om de haft någon ny sexpartner de senaste tre månaderna). Men hiv är betydligt vanligare bland MSM än bland de flesta andra grupper. Det är ingen mänsklig rättighet att få ge blod. Därför kan Socialstyrelsens förslag vara en vettig kompromiss till att börja med. Förhoppningsvis kan det bli fler liberaliseringar senare.

Kanske kan utredningen på EU-nivå föra frågan framåt så att det i sommar blir möjligt att genomföra Socialstyrelsens förslag till nya regler för blodgivning. Flera andra länder i Europa tillåter redan MSM som blodgivare bl.a. Spanien och Italien. Där är det inte någon fast karenstid utan läkarna vid blodcentralerna gör egna avgöranden. Flera andra EU-länder utreder nu att avskaffa totalförbud för MSM som blodgivare.