Nästan kompakt stöd för frihetlig "könsbyteslag"

På torsdag, 17 mars, lämnar Socialutskottet i Riksdagen sitt betänkande (rapport) om Hälso- och sjukvårdsfrågor. En del av rapporten handlar om lagen om juridiska könsbyten.

Förra sommaren lämnade Socialstyrelsen ett förslag till en ny sådan lag. Det har sedan varit ute på remiss. 28 februari beslutade ledningen för Socialstyrelsen att myndighetens olika avdelningar ska granska vad de kan göra för att förbättra situationen för transsexuella när det gäller vårddelen (rekommendationer till landsting och regioner etc.). Därefter ska utredningsförslaget och remissvaren formellt lämnas till den borgerliga regeringen.

Tyvärr räknar ansvariga på Socialstyrelsen med att det blir möjligt först maj-juni. Det är enkelt att konstatera att det alltså blir ännu fler fördröjningar i arbetet för att förändra nuvarande föråldrade lag, alltså de juridiska delarna av förslaget. Det är egentligen oacceptabelt. Men processen går framåt om än långsamt.

70 remissvar till utredningen.

Efter sommaren lär förhandlingarna starta på allvar i regeringen om det nya förslaget. Det kan ta några månader och sedan ska det utarbetas ett konkret förslag. Mitt tips är att regeringen inte lämnar någon proposition (förslag) om en ny frihetlig könstillhörighetslag i år. Förhoppningsvis däremot i början av 2012.

Vad tycker då remissinstanserna? Kanske jag är först med att göra en offentlig sammanställning av det. (Socialstyrelsens egna sammanställningar är inte offentliga, däremot själva remissvaren).

Myndigheten har fått in svar från 70 myndigheter, föreningar och andra som fått erbjudande att kommentera utredningsförslaget. Ett fåtal av dem är insända av individer som gjort det på eget initiativ.

Av de 70 är det ca 10 myndigheter som meddelar att de inte vill kommentera, oftast med motiveringen att de inte tycker det berör deras verksamhet. Av övriga ca 60 är det ungefär hälften som explicit kommenterar någon eller några av de juridiska delarna av förslaget. De flesta övriga har med formuleringar om att de "är positiva till utredningens förslag" eller att "de inte har något att erinra emot utredningens förslag".

När man granskar remissvaren i detalj blir det tydligt att det närmast är ett kompakt stöd för Socialstyrelsens förslag. När det är invändningar är det lika ofta sådana som tycker man borde gått längre som att förslaget från Socialstyrelsen är för radikalt.

Jag ska nu kommentera vad remissvaren säger om de fyra förslag som jag har med i den partirapport jag planerar publicera i sommar.

1. Avskaffa kravet att någon måste vara ogift för att få byta kön juridiskt.

Ingen remissinstans av de 70 har några invändningar emot den delen. Och det är också väntat. Sedan Sverige 2009 fick en könsneutral äktenskapslag är det givetvis absurt att transsexuella först måste skilja sig för att efter det juridiska könsbytet gifta om sig igen.

2. Avskaffa kravet att någon måste vara svensk medborgare för att få byta kön juridiskt.

Av 70 remissinstanser är 1 negativ och 2 tveksamma.

Västerbottens läns landsting.

Däremot är det rimligt att man ska vara svensk medborgare, och därmed bo stadigvarande i landet. Det finns annars en risk att man åker till Sverige, byter kön och lämnar landet, utan uppföljning etc.

Det här svaret är godkänt av landstingsstyrelsen i Västerbotten där representanter för s, m, mp, fp, c, kd och v enigt beslutade om det. Deras resonemang är lätt absurt. För det första tycks landstingspolitikerna inte veta om att medborgarskapskrav för sjukvård är oförenligt med de EU-direktiv som alla länder i unionen måste följa. Folk har rätt att fritt söka vård inom unionen och det gäller även för "könsbytesoperationer".

För det andra att de allra flesta länder i Västeuropa inte har några medborgarskapskrav. Det som de tycker är omöjligt fungerar tydligen bra i många andra länder. För det tredje att man tror massor av transsexuella skulle flytta hit bara för att juridiskt byta kön (debatten känns igen från den 2004 om övergångsreglerna i EU då vissa menade att massor av fattiga polacker skulle flytta hit för att få bidrag). Och vadå att de riskerar förlora uppföljning? Då får man väl förbjuda svenska transsexuella att flytta till ett annat land direkt efter det juridiska könsbytet också eller? Det är vuxna människor vi talar om.

Sahlgrenska akademien (del av Göteborgs universitet).

Alla möjliga konsekvenser av en sådan regel bör noga begrundas så att man inte försätter personer i svåra situationer. Om könsbytet inte godkänns i personens hemland och vederbörande vill återvända dit så kan det leda till svårigheter.

Liknande resonemang är det från Västra Götalands region. Även där har beslutet fattats i enighet för regionens del, i sjukvårdsutskottet med politiker från s, m, mp, fp, c, kd och v. Att sd inte är med är därför att beslutet togs före 1 januari 2011 då de politiker som blev valda i september tillträdde.

De två remissinstanserna närmast idiotförklarar utländska medborgare. Precis som om de vore barn som inte skulle veta sitt eget bästa bara därför att de ännu inte blivit svenska medborgare. För övrigt accepterar de allra flesta länder idag juridiska könsbyten.

3. Avskaffa kravet att vara steriliserad för att få byta kön juridiskt.

Av 70 remissinstanser är 1 negativ och 3 tveksamma.

Västerbottens läns landsting (återigen i politisk enighet) stödjer nuvarande tvångssteriliseringar.

Angående kastration/sterilisering så innebär dagens hormonbehandling och ingrepp i yttre och inre genitalia att fortplantningsförmågan går förlorad, vilket är rimligt. Man bör dock överväga lagliga möjligheter att donera spermier/ägg före ingrepp i inre genitalia ‑ för framtida eventuell partner‑insemination/inplantation.

Landstingspolitikerna tycks mena att det räcker som argument att det är "rimligt" för att försvara tvångssteriliseringar av en grupp i samhället. Trots att de flesta idag fördömer de tvångssteriliseringar som drabbade människor i decennier fram till 1975. Resonemanget är inte seriöst.

Sahlgrenska akademin

Vilka krav som skall ställas på en person som juridiskt vill byta kön kräver mer eftertanke. Rapporten genomsyras av inställningen att samhället inte kan kräva något av den som vill få sitt juridiska kön ändrat; inte sterilisering, inte borttagande av könskörtlar, inte könskorrigerande operation. Således: Om en kvinna vill få sitt juridiska kön ändrat till man men inte vill ta bort könskörtlar, inte sterilisera sig, inte behandlas med könshormoner och inte byta namn, kan hon då byta kön? Ingenting i rapporten antyder att hon inte kan det. Det sägs inget om att något av dessa är ett obligat krav. Således skulle det vara möjligt att vi får en normal biologisk kvinna, med ett kvinnligt namn och kvinnligt yttre som har ”man” inskrivet i passet. Vi hamnar då i situationen att könet är en meningslös kategorisering eftersom det inte specificerar något om objektet. Vad hos denna kvinna är ”man”? Det är förvisso rimligt att fundera över vad som inte behöver krävas för ny könsidentitet, men rapporten förbigår helt vad som faktiskt skall krävas.

Sahlgrenska sjukhuset (annan remissinstans än Sahlgrenska akademin) och återigen Västra Götalands region (i politisk enighet) är också tveksamma. Svaret från Sahlgrenska akademin är resonerande och förtjänar en seriös debatt. Först måste det förtydligas att Socialstyrelsen inte föreslår att vem som helst fritt ska kunna välja och byta kön. Remissvaret argumenterar alltså emot ett förslag som inte lämnats.

Det Socialstyrelsen vill är att det ska vara möjligt att juridiskt byta kön utan operationer och sterilisering (kanske bara hormonbehandlingar eller andra medicinska åtgärder). Men det är en läkare och folk på Socialstyrelsen som ska godkänna "könsbytet". Det här systemet har Storbritannien och Spanien sedan flera år och har tydligen inte orsakat några problem.

Västra Götalands region kommenterar om barns situation, att en juridisk man kan föda barn, att ett barn kan få två mammor där en av dem är barnets biologiska pappa. Att en juridisk man kanske kan föda barn bedömer jag som ett svagt argument emot avskaffande av sterilitetslagen. Av den enkla orsaken att om det är ett problem så kan vi enkelt konstatera att det är synnerligen få som ägnat sig åt det. Vad jag vet ingen i Storbritannien och Spanien efter att de fick frihetliga könstillhörighetslagar. Komplicerade släktförhållanden är mer värt att ta på allvar. Men det är viktigt att förtydliga att inget tyder på att transsexuella skulle vara sämre föräldrar än andra. Och när vi tillåter samkönade adoptioner och ensamståendes adoptioner har vi redan en policy att inte eftersträva att varje barn ska bo med "en pappa och en mamma".

4. Tillåta att transsexuella ska få spara könsceller för att efter operationen kunna bli biologiska föräldrar.

Av 70 remissinstanser är 1 tveksam.

Fascinerande nog är det ingen av de 70 remissinstanserna som tydligt vänder sig emot det här förslaget. Själv hade jag tippat det skulle vara den mest kontroversiella delen av de fyra. Tvärtom är bl.a. Västerbottens läns landsting för sparande av könsceller för transsexuella trots att de vill behålla sterilitetskravet. Sahlgrenska akademin och Västra Götalands region kommenterar inte den delen explicit. Det är dock tydligt att regionpolitikerna som svarat är tveksamma även till den här reformen med deras motivering till att kanske behålla sterilitetskravet.

Några av de remissinstanser som ger tydligt stöd åt de fyra reformerna, avskaffa kraven att vara ogift, svensk medborgare och steriliserad och att tillåta sparande av könsceller.

Svenska kommuner och landsting
Stockholms läns landsting
Landstinget Östergötland
Landstinget Västmanland
Karolinska universitetssjukhuset
Svensk förening för transsexuell hälsa
RFSL
RFSL-Ungdom
Transföreningen FPES
Öppna moderater
Ungdomsstyrelsen
RFSU
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet
DO

Den som är ansvarig för det ofta negativa svaret från Sahlgrenska akademin är Mikael Landén, professor i psykiatri. Följande har inte direkt koppling till Socialstyrelsens utredningsförslag men det avslöjar vilken okunskap även en del av de som betraktar sig som "experter" har.

Men transvestism är ett vanligt tillstånd som inbegriper sexuell upphetsning i samband med omklädning till kvinna och som nästan aldrig är förenat med någon könsidentitetsstörning. Omvänt, det centrala momentet vid transvestism - sexuell upphetsning vid omklädning – saknas helt hos transsexuella

Att de flesta transvestiter klär sig i motsatta könets kläder för att bli sexuellt upphetsade trodde jag var en fördom som de flesta lämnat för decennier sedan. Och definitivt läkare. Det är pinsamt för Mikael Landén att han kan lämna den kommentaren. Visst är det en del transvestiter som gör det för att bli sexuellt upphetsade men de är i minoritet. Ingen av de transvestiter jag talat med har sagt att de gör det av den orsaken utan att det för dem är något socialt och handlar om deras identitet.