Kd "accepterar" fri rörlighet för homopar i EU.

I EU-parlamentet är det ibland debatt om den fria rörligheten för samkönade par. Problemet är att många länder inte erkänner homorelationer juridiskt. Det betyder att när ett svenskt samkönat par, som ingått äktenskap här, flyttar till ett sådant land får de inte någon som helst del av rättigheter för gifta par där. Det blir även svårare att få med sin partner när någon flyttar för att jobba i ett annat land i unionen.

Från EU-upplysningens hemsida.

Familjemedlemmar till en arbetstagare som är EU/EES-medborgare har rätt att följa med och uppehålla sig i värdlandet. Som familjemedlem räknas make/maka samt deras barn under 21 år, eller som är beroende av dem för sin försörjning. Även registrerad partner kan omfattas av familjebegreppet i den mån att värdlandet behandlar sådana partnerskap som likvärdiga med äktenskap.

De familjemedlemmar som inte är medborgare i ett EU/EES-land har på samma sätt rätt att följa med EU-medborgaren och bosätta sig i värdlandet.

Det direktiv från 2004 som gäller i unionen idag är en kompromiss.

Från Europaparlamentets och rådet direktiv 2004/38/EG

För att varje unionsmedborgare skall kunna utöva sin rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternasterritorier på villkor som säkerställer de objektiva villkoren frihet och värdighet bör även familjemedlemmar beviljas denna rätt, oavsett medborgarskap. För tillämpningen av detta direktiv bör definitionen av ”familjemedlem” utvidgas, så att den även omfattar registreradepartner om den mottagande medlemsstatenbehandlar registrerade partnerskap som likvärdiga medäktenskap.

I direktivt definierar man familjemedlem med bl.a. följande

a) make eller maka,

b) den partner med vilken unionsmedborgaren har ingått ett registrerat partnerskap på grundval av lagstiftningen i en medlemsstat, om den mottagande medlemsstatens lagstiftning behandlar registrerade partnerskap som likvärdiga med äktenskap och i enlighet med villkoren i relevant lagstiftning i den mottagande medlemsstaten,

I praktiken är det alltså varje land som avgör om de ska acceptera partnerskap från andra länder i unionen. I teorin bör samkönade par som ingått äktenskap i Sverige, Nederländerna, Belgien och Spanien vara jämställda med olikkönade par i samma situation. Men i EU-rätten har make och maka ofta definierats som par av olika kön. I själva direktivet är det dock inte någon sådan definition. Den juridiska situationen är otydlig.

En majoritet i EU-parlamentet antog 2009 en resolution med bl.a följande innehåll.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo tillämpa rättigheterna enligt artiklarna 2 och 3 i direktiv 2004/38/EG, inte bara för makar av olika kön utan även för registrerade partner, personer som tillhör hushållet och partnern, inklusive samkönade par som erkänts av en medlemsstat, oavsett nationalitet och på grundval av principerna om ömsesidigt erkännande, jämlikhet, icke-diskriminering, värdighet och privat- och familjeliv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ha i åtanke att det enligt direktivet är en skyldighet att erkänna fri rörlighet för unionens samtliga medborgare (inbegripet samkönade par), utan att det föreskrivs någon skyldighet att erkänna äktenskap mellan personer av samma kön. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att i fråga om detta utfärda stränga riktlinjer grundade på analysen och slutsatserna i rapporten från byrån för grundläggande rättigheter samt att övervaka dessa frågor.

Den här typen av resolutioner är dock främst politiska rekommendationer medan alla länder är skyldiga att följa EU-direktiven.

Inför EU-valet juni 2009 kontaktade jag de politiska partierna om deras politik för HBT-rättigheter på unionsnivå. Bl.a. om samkönade pars fria rörlighet i EU-

Är ditt parti för att den fria rörligheten även ska gälla i praktiken för samkönade par likaväl som olikkönade par? D.v.s. att jobba för att homoäktenskap, partnerskap och liknande lagar i vissa länder erkänns när ett samkönat par flyttar till ett annat land.

Ja, möjligen eller nej?

Alla riksdagspartierna svarade ja. Men Kristdemokraterna hade en reservation i sitt svar.

Ja, kristdemokraterna har i Europaparlamentet varit initiativtagare till en så kallad skriftlig förklaring om lika erkännande av civila partnerskap. De rättigheter som följer av lagstiftningen varierar från land till land, vilket leder till att vissa medlemsstater med sådan lagstiftning inte erkänner likkönade partnerskap från andra medlemsstater. Denna situation har vållat svårigheter för par som har utövat sin rätt till fri rörlighet. De medlemsstater som har infört lagstiftning om likkönade partnerskap menar vi ska erkänna ordningarna i andra medlemsstater med liknande bestämmelser. Ett antal medlemsstater har dock valt att inte införa några bestämmelser om likkönade partnerskap och bedömer att detta ställningstagande fortsatt är en angelägenhet för deras nationella regeringar. I dessa länder är det inte rimligt att Sverige kräver att svensk lagstiftning ska gälla, lika lite som andra länders lagar inte ska gälla i Sverige.

Det är sant att en svensk kristdemokrat i EU-parlamentet har engagerat sig för bl.a. samkönade pars rättigheter. Det var Anders Wijkman som lämnade EU-parlamentet förra året. Nu är Alf Svensson ledamot för partiet och han är inte homovänlig vilket Wijkman är. Det är annars ett problem att kd inte konstaterar vilka svårigheter länders icke-erkännande av homoäktenskap från bl.a. Sverige orsakar en del samkönade par.

Därför är det intressant att granska hur riksdagens socialförsäkringsutskott kommenterat en motion från Börje Vestlund och en del andra socialdemokratiska ledamöter. Motionen handlar om att Sverige ska jobba för att alla EU-länder ska erkänna samkönade äktenskap och partnerskap från andra länder i unionen.

Utskottet, som är enigt i sin kommentar till motionen, skriver följande.

Begreppet familjemedlem i det s.k. rörlighetsdirektivet omfattar även registrerade partner, under förutsättning att den mottagande medlemsstaten behandlar registrerade partnerskap som likvärdiga med äktenskap.

Utskottet har vid tidigare behandlingar av yrkanden om fri rörlighet för EU-medborgare och registrerade partners rätt att flytta med som make beklagat att en registrerad partner enligt direktivet inte generellt likställs med make. Utskottet har därvid, senast i betänkande 2008/09:SfU8 Migration och asylpolitik, uttalat förståelse för att arbetet inom EU med att ta fram t.ex. direktiv och förordningar innebär att medlemsstaterna från tid till annan tvingas till kompromisser. Utskottet ansåg dock att frågan inte fått en helt tillfredsställande lösning men hyste ändå visst hopp om att utvecklingen inom EU på sikt kunde komma att leda till att även dessa grupper kommer att omfattas av familjebegreppet.

Utskottet, som konstaterar att en registrerad partner till en unionsmedborgare för svenskt vidkommande ska räknas som familjemedlem enligt rörlighetsdirektivet, gör inte nu någon annan bedömning. Utskottet förutsätter att Sverige även fortsättningsvis verkar för att regelverket fullt ut görs ickediskriminerande.

Jag har tidigare skrivit om att de fyra borgerliga regeringspartierna nästan alltid kompromissar ihop sig i sina kommentarer i riksdagens utskott, även om de är oeniga i sak. Ibland har Centerpartiet och Folkpartiet haft HBT-vänligare åsikter men kompromissat med Moderaterna och Kristdemokraterna.

Här är situationen annorlunda. Svaret från utskottet, inklusive de fyra borgerliga partiernas ledamöter, är att alla övriga EU-länder bör juridiskt erkänna samkönade äktenskap i Sverige när paret flyttar dit. I praktiken betyder det att kd accepterat att det är regeringens och alliansens politik.

Det betyder att när det gäller engagemanget för fri rörlighet för homopar i EU har det inte någon betydelse om det blir borgerlig eller röd-grön majoritet efter riksdagsvalet i höst. Sverige jobbar de närmaste åren för att alla homoäktenskap och partnerskap ska bli erkända i alla länder i unionen. Det är mycket positivt.