Justitiekanslern (JK) beslutade igår, 17 juni, att staten inte är skyldig att lämna skadestånd till de transsexuella som blivit steriliserade för att få byta kön juridiskt. Alltså människor som har ställts inför ett ultimatum, antingen steriliserar du dig eller så behåller du ditt gamla juridiska kön. 160 personer som blivit tvångssteriliserade har drivit ärendet och många i gruppen är givetvis besvikna.
Först måste det redas ut vad JK ska ta ställning till. Från JK:s beslut.
Först måste det redas ut vad JK ska ta ställning till. Från JK:s beslut.
Det är tydligt att det idag i Sverige råder bred enighet om att det tidigare gällande kravet på sterilisering som villkor för ändrad könstillhörighet inte kan upprätthållas i ett samhälle där transsexuellas rättigheter fullt ut ska respekteras. Det är emellertid också tydligt att uppfattningen om vad som är rättfärdigt och betraktas som moraliskt och etiskt försvarbart skiftar över tid och att den lagstiftning som är aktuell i detta ärende har beslutats i laga ordning. Min uppgift i detta sammanhang är inte att anlägga några moraliska eller etiska värderingar på den numera upphävda lagstiftningen utan endast att bedöma om det inom ramen för gällande rätt är möjligt att tillerkänna sökandena skadestånd. Den prövning av skadeståndsanspråk som Justitiekanslern gör inom ramen för statens frivilliga skadereglering sker på strikt juridisk grund.
Formalistisk snäv bedömning.
Här har JK rätt. Att en tidigare lag bedöms av de flesta idag för att vara oetisk ger inte i sig rätt till skadestånd för de drabbade. Justitiekanslern har sedan gjort en formalistisk snäv bedömning av statens skyldighet att utdela skadestånd. Svensk rättstradition är att politiska beslut nästan aldrig överprövas. Ska man vara cynisk utgår policyn från att den politiska majoriteten alltid har rätt och är folk missnöjda kan de byta regering (eller kan medias bevakning få makthavare att ändra sig). Men även en politisk majoritet kan givetvis orsaka rättsliga övergrepp på individer.
Efter ändringen av regeringsformen 1 januari 2011 har dock praxisen lättats för att en domstol ska kunna förklara beslut och lagar inte vara förenliga med svenska regeringsformen. I flera ärenden har domstolar senaste åren tagit ställning för transpersoner som överklagat beslut. De har vägrat att bara betrakta lagarna snävt formalistiskt.
Domstolar kan göra annan bedömning än JK.
När jag gick igenom JK:s beslut hade jag ofta en känsla av att jag visste inte vilken slutsatsen skulle bli av resonemangen om de olika delarna. Det kunde bli en snäv bedömning eller inte. Och i varje situation gjorde JK en snäv bedömning av statens skyldighet att ge skadestånd. Nu kommer juristen Kerstin Burman och en del tvångssteriliserade personer driva ärendet till domstolar.
Och det tror jag är rätt bedömning. Jag är ingen jurist men jag har viss koll på juridik. Och JK:s resonemang var något svajigt. Säkert kan JK ha gjort rätt rent formalistiskt. Men domstolar kan göra en annan bedömning. Vilken nivå det blir på eventuella skadestånd är en annan sak.
Här har JK rätt. Att en tidigare lag bedöms av de flesta idag för att vara oetisk ger inte i sig rätt till skadestånd för de drabbade. Justitiekanslern har sedan gjort en formalistisk snäv bedömning av statens skyldighet att utdela skadestånd. Svensk rättstradition är att politiska beslut nästan aldrig överprövas. Ska man vara cynisk utgår policyn från att den politiska majoriteten alltid har rätt och är folk missnöjda kan de byta regering (eller kan medias bevakning få makthavare att ändra sig). Men även en politisk majoritet kan givetvis orsaka rättsliga övergrepp på individer.
Efter ändringen av regeringsformen 1 januari 2011 har dock praxisen lättats för att en domstol ska kunna förklara beslut och lagar inte vara förenliga med svenska regeringsformen. I flera ärenden har domstolar senaste åren tagit ställning för transpersoner som överklagat beslut. De har vägrat att bara betrakta lagarna snävt formalistiskt.
Domstolar kan göra annan bedömning än JK.
När jag gick igenom JK:s beslut hade jag ofta en känsla av att jag visste inte vilken slutsatsen skulle bli av resonemangen om de olika delarna. Det kunde bli en snäv bedömning eller inte. Och i varje situation gjorde JK en snäv bedömning av statens skyldighet att ge skadestånd. Nu kommer juristen Kerstin Burman och en del tvångssteriliserade personer driva ärendet till domstolar.
Och det tror jag är rätt bedömning. Jag är ingen jurist men jag har viss koll på juridik. Och JK:s resonemang var något svajigt. Säkert kan JK ha gjort rätt rent formalistiskt. Men domstolar kan göra en annan bedömning. Vilken nivå det blir på eventuella skadestånd är en annan sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar