Jag vet att det kan tyckas hädiskt för en del. Ni som följer min blogg vet att jag gillar tysk kultur. Men det känns som att jag nu är en brittisk soldat som nått Berlins förorter våren 1945. Det är en orsak till Helds HBT-nyheter 1.0. omvandlas till något annat.
Jag vill förtydliga att jag inte jämför socialminister Göran Hägglund (kd) med tyske diktatorn Adolf Hitler. Situationen är mycket värre än så. Jag hade på min blogg enkelt kunnat fokusera på värre extremister än Hägglund. Och har gjort det ibland. Men att jag ofta hellre kritiserat Hägglund än Lennart Sacredeus (kd), Världen idag, Nationaldemokraterna m.fl. är därför att jag tycker men ska fokusera på de som har makt. Hur bisarra än halvnazisterna i nd än är så är de, tack och lov, långt från den politiska makten. Det är, tyvärr, inte Göran Hägglund.
Hägglund för HBT-personer som andra klassens medborgare.
Att situationen är värre än väntat framför jag därför vi alla har en Hägglund inom oss. Det vore betydligt enklare om alla homofober vore galna och var.... homofober. Hägglund ger den moderna heteronormativiteten ett ansikte. Polerat. I slips. Någon som aldrig skulle få för sig stödja hatpropaganda mot HBT-personer. Tvärtom gissar jag att Hägglund skulle säga ifrån. I Hägglunds hem är säkert även bögar, lesbiska och transpersoner välkomna. Men som andra klassens medborgare. Där de är fråntagna rätten att adoptera, bli inseminerade (lesbiska kvinnor) eller få spara könsceller (om de är transsexuella).
Och här tycker jag vi alla ska rannsaka oss själva. Fördomar har vi alla. Men vi kan ta itu med dem. Hatar du sd-sympatisörer? Vet du om att en del av dem själva har invandrarursprung? Det betyder givetvis inte att sd har rätt men att vi alla bör bemöta andra med sakargument.
Stolta att vi nått så långt.
Jag har verkligen vänt på alla stenar de senaste åren i mitt liv. Det har inte varit enkelt ibland men det har gett mig en stabilitet som jag aldrig känt förr. Återigen, jag vet det är pretentiöst att jämföra med allierades krig mot nazi-Tyskland. Men kanske även du ibland haft känslan av att vi är i förorterna till Berlin. Vi är stolta att vi nått så långt. Ibland när vi suttit i flygplanen har vi trott att vi kanske varit i Italien. Men vi är på rätt plats. Men också trötta. Vem skulle inte vara det?
Och vi konstaterar att snart har vi vunnit. Men är väl medvetna om att det inte betyder att det blir bekymmersfritt. För att en diktator föll våren 1945 betydde inte att diktaturvurmandet försvann (halva Europa blev kommunistdiktaturer i decennier efteråt).
Jag kommer givetvis att se tillbaka på de här åren, när jag varje förmiddag granskade brittiska Pinknews och tyska LSVD, med en viss stolthet. Hur fick jag engemanget? Det engagemang som jag idag februari 2012 ofta saknar. Det är därför jag skriver den här bloggposten.
Håller fast vid strategin.
Innan jag avslutar vill jag förtydliga en sak. Ni kanske noterat att jag i en del mail till politiker och andra varit tuff och hård.. Det är sant. Min strategi har hela tiden varit att försöka sakligt framföra argument till politiker. Eller till RFSL och andra i föreningar för den delen. Men om det inte lyckats har jag senare bedömt att pressen borde ökas. För ofta är det vad påverkan handlar om, att pressa ansvariga. Det är en strategi som jag håller fast vid och rekommenderar till andra.
Har jag ibland varit för hård? Visst har jag det, jag beklagar att jag ibland kanske varit för hård mot främst en del m- och kd-politiker i vissa mail. Men jag gjorde det inte för att vara elak utan för att flytta HBT-politiken framåt. Här tycker jag vi alla har en lärdom att dra, vi skadar sällan andra genom att vara elaka utan genom att försöka nå våra goda mål. Precis som Allierade i Dresden i Tyskland våren 1945.
Bloggen Helds HBT-nyheter kommer att vara kvar. Redan imorgon kommer jag att recensera ett nytt Pet shop boys-album. Men bloggen blir trots det aldrig sig lik.
Helds HBT-nyheter, en blogg som 6 dagar i veckan kommenterar HBT-nyheter, kommar aldrig igen. Det är en epok som är förbi. Helds HBT-nyheter 2.0 publicerar ibland, kanske någon dag i veckan, kanske mer sällan, nyheter om politik och kultur.
Helds HBT-nyheter 1.0 has now left the building. Over and out.
Uppdatering 1.
Jag önskar er som följt min blogg sedan starten (och andra också för den delen) allt gott.
Trist att läsa detta inlägg.
SvaraRaderaJag trillade över din blogg bara för ett par månader sen och har sedan dess favoritmarkerat den och läser varje dag!
Du har inspirerat mig i mycket, trots att jag inte alltid håller med.
Dina tankar är kloka, välformulerade och väl behövliga!
Tack för denna korta tid iaf!
// Christoffer
Hej Christoffer!
SvaraRaderaTack för din kommentar. Och jag vill förtydliga att jag inte lämnar kampen för HBT-rättigheter. Den kommer jag att driva även framåt, även här på bloggen, men inte lika intensivt som hittills.
Jag är glad du skriver att du inte hållt med mig. För så ska det vara. Det första året saknade jag kommenterar från folk som "ibland inte höll med mig" men som gillade min blogg. Jag vet hälsan tiger still och jag följer själv en del folk vars arbete jag gillar utan att ha framfört det.
Men kanske vi borde framföra det ibland. Vi kan tycka att de redan vet det, många som varit tysta om min blogg har nog resonerat så, men ibland är uppmuntran viktigt.
Jag minns väl debatten där en del moderata riksdagsledamöter 2007 framförde att deras parti borde tydligt bli för en könsneutral äktenskapslag. Någon ville att man skulle maila dem och ge sitt stöd. Någon annan invände då "varför ska vi ge dem sitt stöd, de gör ju bara sitt arbete?". Jag tror de är en fråga många ställer sig?
Men det är som är viktigt att konstatera är att värderingar och ideer inte är i ett vakuum. Människor gör sitt jobb. Det är sant. Men ibland kan vi peppa dem. Bara genom att berätta för dem att vi håller med dem. Därför att folk får negativ feedback när de jobbat mot heteronormativa förslag, betvivla inte det, ibland kan folk även känna stöd.
När jag startade den här bloggen följde jag mycket noga besökstatistiken. Dvs antalet besökare, antalet unika besökare etc varje dag. Jag tror alla seriösa bloggare gör detsamma. Inte för att antalet besökare är det viktigaste kriteriet för framgång. Hade jag tyckt det hade jag inte startat en relativt smal blogg om HBT-rättigheter.
På 1980-talet och 1990-talet betalade en del företag reklam i homomedia (som det hette då). Det gjorde de inte för att homosexuella var en avgörande grupp i sig för försäljningen. Utan för att att många av de som läste gaymedia var en del av de människor som påverkar andra när det gällde trender.
På samma vis har jag betraktat mina besökare här på bloggen. Hade jag gissat att ni nästan 100 som varje dag besöker min blogg är slumpmässigt utvalda från svenska befolkningen hade jag givetvis inte fortsatt med bloggen. Men min teori (och jag vet att den är sann utan forskning) är att ni som ofta besöker min blogg är människor som sprider min information vidare. Kanske inte direkt. Men jag sprider ett korn hos er som ni tar vidare till den förening, det parti, det samfund eller det sammanhang där ni er engagerade. Hade jag inte visst om det hade jag inte hållt på i flera år.
Visst, alla som bedriver bloggar är intresserade av antalet besökare. Men återigen den här bloggen har främst sökt att nå ett fåtal människor som är intresserade av HBT-rättigheter. Senaste halvåret har jag närmast känt en tvekan att kolla siffrorna för senaste dygnets bloggbesök. För mig har det varit ett tecken på, eller ett symptom på, att jag sedan ett halvår inte bryr mig om hur många ni är som besökt Helds HBT-nyheter. Ingen förolämpning mot er men ni fattar nog vad jag menar.
Bengt
Christoffer har dock rätt i en avgörande del. Jag har inte det engagemeng för mänskliga rättigheter i allmänhet och HBT-rättigheter i synnerhet som jag haft de senaste åren. Men det engagemanget har också varit extremt :-) Det är snarare att det blivit en "normalisering". Att jag mer sällan än tidigare publicerat bloggposter på min blogg är bara ett symptom på det. Men jag betraktar det också som positivt. Jag är mer intresserad av kontakter irl än på många år. :-)
SvaraRaderaHej läser din blogg ibland. Mitt tyckande nedan kommer ur mitt perspektiv som man.
SvaraRaderaAng. kampen så är det inte så lätt det enda som håller oss samman är att vi inte har samma läggning som heterosexuella. Tror inte det räcker längre. Många som hörs i media är feminister och queer, det är inte jag och jag vet många andra bögar som inte är det heller. Hela genusdebatten är trams. Det är en stor skillnad på könen, den som påstår något annat har knappast jobbat med kvinnor. De som mest hörs i debatten från rfsl till qx verkar vilja få fram att bögar är små flickor, det är inte jag och heller inte mina vänner många gånger har jag skämts för vad som sagts. När jag var ung diskuterade rfsl och hade säkert kurser också om att man skulle bejaka sin kvinnliga sida, de jag och många med mig hade behövt var istället en diskussion om att bejaka sin manliga sida, det blev ju helt fel och tyvärr verkar samma människor härja där än. De påstår sig, oombedda, tala för oss alla, som rfsl, qx, pride vill ha fram att vi är någon slags könslösa godhetsapostlar som är för feminism, massinvandring och att män kan föda barn. Många skräms av de främmande kulturerna som står oss i väst långt ifrån, många är de bögar som kommer att rösta på sd för sin egen trygghets skull och omsorg om landet. Tyvärr är det nog försent klockan slår strax 12 om den inte redan gjort det.
Ps kd har sagt åtminstone en sak som jag håller med om och det är att det juridiska borde skiljas från kyrkan och att de endast skulle välsigna. För mig som ateist är det absurt att kyrkan ska sköta det juridiska, om de verkligen vill de så kan ingen av prästerna ens yppa att de inte vill viga någon.
Till er som läser det här. Tycker ni anonym har fel? Väntar ni att jag ska "ta mitt ansvar" och bemöta det. Som om jag inte redan gjort det. Många gånger. Men även en besökare har ett ansvar. Jag kommer medvetet inte att bemöta anonyms kommentar. Blir den obemött är det för att du, besökare, inte orkade, bemöta vederbörande. Klaga då inte efteråt när det är ditt eget fel. :-)
SvaraRaderaBengt