Jag har två kommentarer till att Maud Olofsson idag offentliggjort att hon i höst ska lämna sin post som ordförande i Centerpartiet.
1. Äntligen avgår Maud Olofsson.
2. Maud Olofsson är en av de politiker som betytt mest för att göra svensk borgerlighet HBT-vänligare.
Det är nog ingen hemlighet att många i Centerpartiet som egentligen gillar vad Maud Olofsson gjort med partiet har velat att hon ska avgå i år. Jag är själv inte medlem i c (eller något annat parti för den delen) man jag delar mycket av reaktionen idag från bl.a. öppet homosexuelle riksdagsledamoten Fredrick Federley. Det är givet att Maud Olofsson gjort sitt parti liberalare. För det förtjänar hon en eloge. Samtidigt har hon det senaste året visat tecken på trötthet. Hon har varit ordförande i partiet i drygt 10 år, få idag orkar hålla på längre.
Barbro Westerholm viktigaste borgerliga HBT-vänliga politikern.
Om man ska utnämna vilka borgerliga politiker som varit viktigast för att göra Sverige till ett HBT-vänligare samhälle hamnar nog Barbro Westerholm (fp) på förstaplatsen. En del av er bloggbesökare som är unga kanske blir förvånade. Westerholm är ju idag en "vanlig" riksdagsledamot? Men hon var viktig för att riksdagen sa ja till partnerskapslagen 1994 och har ett genuint engagemang för HBT-rättigheter. Även då det garanterat inte var "inne" att vara homovänlig politiker.
På andraplatsen bland borgerliga politiker placerar jag Fredrik Reinfeldt (m). Inte för att han varit mycket mer HBT-engagerad än en del andra borgerliga politiker utan därför att han hamnade på rätt plats när det största borgerliga partiet vacklade om HBT-politiken. Hans engagemang för HBT-rättigheter, där han faktiskt tagit personliga risker i sitt parti, förtjänar en eloge.
Vem som hamnar på tredjeplatsen blir mer komplicerat. Andreas Carlgren (c) är en kandidat. När han öppet berättade om sin homosexualitet förändrade det mångas attityd till homorättigheter. Birgitta Ohlsson (fp) har i flera varit engagerad för HBT-personers situation. Men en annan kandidat till tredjeplatsen är Maud Olofsson (c). Processen med att Centerpartiet ska bli ett homovänligt parti startade redan på 1990-talet men hon var själv pådrivande för att göra sitt parti HBT-vänligare.
"Mer bidrag till landsbygden" är ingen lösning på något problem.
Maud Olofsson har varit kontroversiell i "vänsterkretsar". Även av en del i sitt eget parti. Fredrick Federley är nyliberal, jag är själv socialliberal. Jag vill förtydliga det. Trots det är de som nu hävdar att Maud Olofsson "svikit c:s värderingar" fel ute. Centerpartiet har historiskt pendlat mellan olika samarbetspartners. Ibland har det varit s, ibland övriga borgerliga partier.
Men det är inte det som är poängen. Centerpartiet har ibland fastnat i krav på "mer bidrag till landsbygden". Men vem vill vara beroende av bidrag? Maud Olofsson har flyttat fokus till att göra saker av egen förmåga. Det borde väl vara idealet oavsett om man har sympatier till höger, mitten eller vänster?
Jag är själv från "ett arbetarhem". Jag är själv bög. Men jag avskyr indelningen i "starka" och "svaga" grupper. Vi som är från arbetarhem är starka. Vi som är bögar är megastarka. Bara övriga samhället ger oss samma chanser.
För de som följer min blogg blir det tydligt att jag som liberal respekterar politiker från flera partier. Även om jag ofta kritiserar Kristdemokraterna konstaterar jag att det existerar politiker inom alla borgerliga partier som jobbar för ett liberalt samhälle. Samma sak gäller för en del politiker från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
"Kräv din rätt, gör din plikt".
Jag vet att Maud Olofsson är en kontroversiell politiker. Men jag hoppas att en del politiker från s och mp kan inspireras av visionen av att folk ska göra saker främst av egen förmåga. Jag vet att jag som bloggare för HBT-politiken har trovärdighet bland en del politiker i s och mp som ingen borgerlig politiker har.
Mitt budskap till er är följande. Socialdemokraterna hade sina första decennier parollen "Kräv din rätt, gör din plikt". Rättigheter och skyldigheter. Ingen grupp är "svag". Varje människa har ett eget ansvar. Oavsett om vi är direktörer, arbetare, etniska svenskar eller invandrare. Det gäller även idag.
Maud Olofsson kanske viktigaste insats i politiken är när hon i debatten om övergångsregler (när s, m och fp svek) argumenterade för fri rörlighet i EU även för nya länder i unionen. När dåvarande statsministern Göran Persson (s) framförde att folk från Östeuropa skulle ägna sig åt "social turism" (vilket visade sig fel) försvarade Olofsson den fria rörligheten.
Inga människor eller grupper är svaga med automatik. Det konstaterade Maud Olofsson. Ingen bög, ingen flata, ingen blatte, ingen arbetarkille, ingen arbetartjej etc. Jag hoppas att s- och mp-politiker gör samma analys. Det handlar inte om höger-vänster. Det handlar om att ge människor rätt att vara subjekt och inte bara objekt. Att människor har eget ansvar och även ska kunna påverka sin situation.
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
1. Äntligen avgår Maud Olofsson.
2. Maud Olofsson är en av de politiker som betytt mest för att göra svensk borgerlighet HBT-vänligare.
Det är nog ingen hemlighet att många i Centerpartiet som egentligen gillar vad Maud Olofsson gjort med partiet har velat att hon ska avgå i år. Jag är själv inte medlem i c (eller något annat parti för den delen) man jag delar mycket av reaktionen idag från bl.a. öppet homosexuelle riksdagsledamoten Fredrick Federley. Det är givet att Maud Olofsson gjort sitt parti liberalare. För det förtjänar hon en eloge. Samtidigt har hon det senaste året visat tecken på trötthet. Hon har varit ordförande i partiet i drygt 10 år, få idag orkar hålla på längre.
Barbro Westerholm viktigaste borgerliga HBT-vänliga politikern.
Om man ska utnämna vilka borgerliga politiker som varit viktigast för att göra Sverige till ett HBT-vänligare samhälle hamnar nog Barbro Westerholm (fp) på förstaplatsen. En del av er bloggbesökare som är unga kanske blir förvånade. Westerholm är ju idag en "vanlig" riksdagsledamot? Men hon var viktig för att riksdagen sa ja till partnerskapslagen 1994 och har ett genuint engagemang för HBT-rättigheter. Även då det garanterat inte var "inne" att vara homovänlig politiker.
På andraplatsen bland borgerliga politiker placerar jag Fredrik Reinfeldt (m). Inte för att han varit mycket mer HBT-engagerad än en del andra borgerliga politiker utan därför att han hamnade på rätt plats när det största borgerliga partiet vacklade om HBT-politiken. Hans engagemang för HBT-rättigheter, där han faktiskt tagit personliga risker i sitt parti, förtjänar en eloge.
Vem som hamnar på tredjeplatsen blir mer komplicerat. Andreas Carlgren (c) är en kandidat. När han öppet berättade om sin homosexualitet förändrade det mångas attityd till homorättigheter. Birgitta Ohlsson (fp) har i flera varit engagerad för HBT-personers situation. Men en annan kandidat till tredjeplatsen är Maud Olofsson (c). Processen med att Centerpartiet ska bli ett homovänligt parti startade redan på 1990-talet men hon var själv pådrivande för att göra sitt parti HBT-vänligare.
"Mer bidrag till landsbygden" är ingen lösning på något problem.
Maud Olofsson har varit kontroversiell i "vänsterkretsar". Även av en del i sitt eget parti. Fredrick Federley är nyliberal, jag är själv socialliberal. Jag vill förtydliga det. Trots det är de som nu hävdar att Maud Olofsson "svikit c:s värderingar" fel ute. Centerpartiet har historiskt pendlat mellan olika samarbetspartners. Ibland har det varit s, ibland övriga borgerliga partier.
Men det är inte det som är poängen. Centerpartiet har ibland fastnat i krav på "mer bidrag till landsbygden". Men vem vill vara beroende av bidrag? Maud Olofsson har flyttat fokus till att göra saker av egen förmåga. Det borde väl vara idealet oavsett om man har sympatier till höger, mitten eller vänster?
Jag är själv från "ett arbetarhem". Jag är själv bög. Men jag avskyr indelningen i "starka" och "svaga" grupper. Vi som är från arbetarhem är starka. Vi som är bögar är megastarka. Bara övriga samhället ger oss samma chanser.
För de som följer min blogg blir det tydligt att jag som liberal respekterar politiker från flera partier. Även om jag ofta kritiserar Kristdemokraterna konstaterar jag att det existerar politiker inom alla borgerliga partier som jobbar för ett liberalt samhälle. Samma sak gäller för en del politiker från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
"Kräv din rätt, gör din plikt".
Jag vet att Maud Olofsson är en kontroversiell politiker. Men jag hoppas att en del politiker från s och mp kan inspireras av visionen av att folk ska göra saker främst av egen förmåga. Jag vet att jag som bloggare för HBT-politiken har trovärdighet bland en del politiker i s och mp som ingen borgerlig politiker har.
Mitt budskap till er är följande. Socialdemokraterna hade sina första decennier parollen "Kräv din rätt, gör din plikt". Rättigheter och skyldigheter. Ingen grupp är "svag". Varje människa har ett eget ansvar. Oavsett om vi är direktörer, arbetare, etniska svenskar eller invandrare. Det gäller även idag.
Maud Olofsson kanske viktigaste insats i politiken är när hon i debatten om övergångsregler (när s, m och fp svek) argumenterade för fri rörlighet i EU även för nya länder i unionen. När dåvarande statsministern Göran Persson (s) framförde att folk från Östeuropa skulle ägna sig åt "social turism" (vilket visade sig fel) försvarade Olofsson den fria rörligheten.
Inga människor eller grupper är svaga med automatik. Det konstaterade Maud Olofsson. Ingen bög, ingen flata, ingen blatte, ingen arbetarkille, ingen arbetartjej etc. Jag hoppas att s- och mp-politiker gör samma analys. Det handlar inte om höger-vänster. Det handlar om att ge människor rätt att vara subjekt och inte bara objekt. Att människor har eget ansvar och även ska kunna påverka sin situation.
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
Är inte politiskt engagerad i något parti och räknar mig ... som du ... som socialliberal och halkade in här "på ett bananskal". Är i Thailand och läser SvD på nätet om Maud Olofssons avgång och fick se att du bloggat "i saken". Och ett väldigt bra och tänkvärt inlägg dessutom. Du säger att du inte är politiskt aktiv men du är i alla fall i högsta grad politisk ... kan man låta bli? ...
SvaraRaderaDin "slutkläm" är det bästa "politiska manifest" jag läst på länge:
"Det handlar inte om höger-vänster. Det handlar om att ge människor rätt att vara subjekt och inte bara objekt. Att människor har eget ansvar och även ska kunna påverka sin situation."
Jag önskar dig en fin svensk sommar (utan för mycket regn förstås)
Hej Skatan!
SvaraRaderaTack för de vänliga orden. En del sol och fint väder bli det förhoppningsvis även i Sverige som vanligt.
Bengt
Andreas Carlgren (c) är väl snarare bisexuell?
SvaraRaderaHan var ju gift i många år med en kvinna och har flera barn. Kan det vara så att bisexualitet
är NO NO och nästan ett skällsord i HBT kretsar?
/H.
Anonym
SvaraRaderaNej, bisexualitet är inte generellt ett skällsord i HBT-kretsar. Varför tror du man använder ordet B i HBT? Däremot är det en del, homosexuella och heterosexuella som har bifobi. Jag lovar dock att jag inte är en av dem.
Kanske man ska kalla Carlgren öppet bisexuell. Att man varit gift och haft barn är annars ingen garanti för det. Många homosexuella har tidigare varit gifta och fått barn av sociala orsaker. Om det är så för Carlgren vet jag inte.
Bengt