söndag 12 juni 2011

Göran Hägglund (kd) snabb som en sköldpadda.


När det gäller debatten om könstillhörighetslagen rör sig socialminister Göran Hägglund (kd) framåt med en sköldpaddas hastighet (Sköldpaddan på bilden har ingen koppling till Kristdemokraterna). I en riksdagsdebatt (§ 14) i fredags framförde han ungefär det som han borde ha avslöjat för flera år sedan. Ska man tolka det positivt får det bli att det här är Hägglunds mest konkreta svar hittills i debatten.

Göran Hägglund (kd)
Vi kanske ska börja med historien. Det stämmer att jag ärvde en utredning, som kom i början av min ämbetsperiod – jag tror det var i början av 2007 precis som Marianne Berg sade. Den fick avgörande kritik från nästan alla som yttrade sig. Den dög inte att gå vidare med.

Efter detta har vi varit i en situation där vi har funderat mycket på vad vi ska göra. Det är klart att vi vet vad våra myndigheter gör. De vet vad vi önskar att de ska gör Socialstyrelsen har gjort ett arbete kring detta. Arbetet har varit ute på remiss, och man har landat i ett antal ståndpunkter. Mycket handlar om väldigt enkla saker som jag inte tror att någon kommer att kunna ha någon synpunkt på. Det är dock en del saker som är mer komplicerade.

Lagstiftningsförändringarna gäller bland annat detta med att man måste vara ogift, som dagens lagstiftning som gäller sedan 1972 föreskriver. Jag tycker att det borde vara tämligen okomplicerat att ändra detta, men det kan få en del implikationer för annan lagstiftning, som måste ses över. Det handlar också om det gällande kravet på sterilisering, som 2007 års utredning höll fast vid, och om frågan om bevarande av könsceller. Marianne Berg nämnde också frågan om utländska medborgare som har bott i Sverige i mer än två år. Det tror jag heller inte tillhör de mer komplicerade frågorna. Men när det gäller just de två punkter där två utredningar har kommit till helt olika slutsatser bör vi åtminstone titta på vad det är som ligger bakom.

Detta gäller en liten grupp, sades det här. Så är det. Under åren 2004–2009 var det i genomsnitt 37 personer per år som ansökte om ändrad könstillhörighet och om de ingrepp som är nödvändiga i sammanhanget, men vi ser en ökning. År 2009 var det 60 personer ungefär. Även om det är få personer det handlar om är det naturligtvis viktigt för varje enskild person. Därför är det viktigt att vi har ett noggrant beredningsarbete och att vi jobbar på med den hastighet som vi kan för att presentera ett lagförslag som vi förhoppningsvis kan få en bred överenskommelse om i kammaren.
Hägglund och kd flera år efter de flesta andra partier och remissinstanser.

Göran Hägglund och Kristdemokraterna verkar nu i princip vara för att avskaffa kraven att någon måste vara ogift och svensk medborgare för att få byta kön juridiskt. Åsikter som de flesta andra riksdagspartier och remissinstanser skaffade sig redan för flera år sedan. Jag ska för säkerhets skull maila ansvariga i kd om partiet verkligen officiellt sagt ja till de två reformerna.

Det som ännu är kontroversiellt för Hägglund och hans parti är om man ska avskaffa kravet att någon måste vara steriliserad för att få byta kön juridiskt. En annan reform med koppling till debatten om sterilitetskravet är om transsexuella ska få spara könsceller (sperma respektive äggceller) för att efter "operationen" kunna bli biologiska föräldrar.

Jag tolkar Göran Hägglunds kommentarer i fredags som att regeringspartierna är ense om att lämna ett förslag till ny könstillhörighetslag inom det närmaste året. Kraven på att vara ogift och svensk medborgare avskaffas medan 18-årsgränsen för juridiska könsbyten och "operationer" blir kvar. Allt enligt förslaget från Socialstyrelsen.

När det gäller att avskaffa kravet på sterilitet och att tillåta transsexuella att spara könsceller är regeringspartierna däremot inte ense ännu. Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet är för reformerna (även s, mp och v) medan Kristdemokraterna tvekar.

Det var Marianne Berg (v) som lämnade en interpellation om könstillhörighetslagen. Även Börje Vestlund (s) deltog i debatten. Båda två är öppet homosexuella riksdagsledamöter.

Europride i Italien.

I Italiens huvudstad Rom är det Europride. Så många som en miljon har samlats vid HBT-festivalen. Bl.a. besöker Lady Gaga evenemanget och sjunger sin låt "Born this way" som har ett HBT-tema. Italien har de senaste decennierna släpat efter de flesta andra länder i Västeuropa när det gäller HBT-rättigheter. Landet har inte ens någon sambolag för samkönade par. Inte heller några lagar som skyddar HBT-personer mot diskriminering och hatbrott. Förutom en lag som förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom arbetsmarknaden, den typen av lag är varje land i EU skyldigt att ha.

Länder som är för kriminalisering av homorelationer vill "hjälpa" homosexuella.

Ännu igen har Vatikanstaten och muslimska länder bildat en ohelig allians. De gör det ofta när det gäller att vara emot HBT-rättigheter. Nu handlar det om kondomer. Från Dagen.
FN-toppmötet om aids i New York har uttalat sitt stöd till kondomer, som ett medel att stoppa smittan. Beslutet möttes av protester från muslimska länder och Vatikanen. Därifrån betonas i stället hjälp till narkomaner, prostituerade och homosexuella
Hade det inte varit så tragiskt vore det komiskt. Först försöker man jobba emot något, kondomer, som är en effektiv metod mot spridande av en allvarlig sjukdom. Sedan låtsas man att alternativet är att "hjälpa" bl.a. homosexuella. Det framförs av muslimska länder där de flesta av dem har totalförbud mot homorelationer, några har dödsstraff för människor som har samkönade relationer. Och Vatikanstaten kommenterade tidigare i år att de stödjer kriminalisering av homorelationer. "Hjälp" till homosexuella. Yeah, right.


Uppdatering 1.

I Turkiet har det idag varit parlamentsval. Som väntat verkar konservativa AKP vinna, socialdemokratiska CHP blir största oppositionspartiet medan högernationalistiska MHP hamnar på tredjeplats. Eftersom landet har en ovanligt hög gräns, 10 %, för att partier ska få bli representerade i parlamentet lär det återigen inte bli fler partier än tre där.

Däremot är det möjligt för kandidater att ställa upp som oberoende i diverse valkretsar. Från SvD.
Prokurdiska BDP drog nytta av sin allians med turkiska vänsterpolitiker som den oberoende filmaren Sirri Süreyya Önder i Istanbul. När över 97 procent av rösterna var räknade gick partiet framåt från 26 till 36 mandat (vilka alla formellt ställt upp som oberoende kandidater).
Alla de tre partierna i parlamentet är HBT-fientliga. Prokurdiska och socialdemokratiska BDP är däremot HBT-vänligt och homosexuellas rättigheter är med i deras program. Partiet som startades för några år sedan har fått ca 5-6 % i de senaste opinionsmätningarna, de når annars framgångar tack vare oberoende kandidater. Turkiet förbjuder öppet homosexuella och bisexuella att jobba i försvaret och saknar varje typ av HBT-vänliga lagar. HBT-personer har dock varit och är en viktig del inom kulturen, om än att det ofta varit förväntningar att de ska vara "diskreta". Senaste åren har det startats en mer öppen gaykultur i Istanbul och anordnats parader.


4 kommentarer:

  1. Det har ju inte fungerat särskilt bra för kd/kds att motarbeta alla HBT-reformer; så nuförtiden verkar de helst inte vilja låtsas om några reformer alls, utan föredrar att med tiden finna sig ställda inför fait accompli.

    SvaraRadera
  2. Fredrik

    Jo, ofta är deras taktik det. Men just när det gäller könstillhörighetslagen måste kådisarna själva göra något för att det ska bli "fait accompli".

    Bengt

    SvaraRadera
  3. När uttryckte "Vatikanen" att man stödjer kriminalisering av homosexuella relationer? Jag har nämligen fått höra motsatsen.

    SvaraRadera
  4. DB

    http://www.zenit.org/rssenglish-32108

    "Here is the address Archbishop Silvano M. Tomasi, permanent representative of the Holy See to the United Nations and Other International Organizations in Geneva, delivered Tuesday at the 16th Session of the Human Rights Council on "sexual orientation."


    Mr. President,

    The Holy See takes this opportunity to affirm the inherent dignity and worth of all human beings, and to condemn all violence that is targeted against people because of their sexual feelings and thoughts, or sexual behaviors.

    We would also like to make several observations about the debates regarding "sexual orientation."

    First, there has been some unnecessary confusion about the meaning of the term "sexual orientation," as found in resolutions and other texts adopted within the UN human rights system. The confusion is unnecessary because, in international law, a term must be interpreted in accordance with its ordinary meaning, unless the document has given it a different meaning.[1] The ordinary meaning of "sexual orientation" refers to feelings and thoughts, not to behavior.[2]

    Second, for the purposes of human rights law, there is a critical difference between feelings and thoughts, on the one hand, and behavior, on the other. A state should never punish a person, or deprive a person of the enjoyment of any human right, based just on the person's feelings and thoughts, including sexual thoughts and feelings. But states can, and must, regulate behaviors, including various sexual behaviors. Throughout the world, there is a consensus between societies that certain kinds of sexual behaviors must be forbidden by law. Pedophilia and incest are two examples.

    Third, the Holy See wishes to affirm its deeply held belief that human sexuality is a gift that is genuinely expressed in the complete and lifelong mutual devotion of a man and a woman in marriage. Human sexuality, like any voluntary activity, possesses a moral dimension: It is an activity which puts the individual will at the service of a finality; it is not an "identity." In other words, it comes from the action and not from the being, even though some tendencies or "sexual orientations" may have deep roots in the personality. Denying the moral dimension of sexuality leads to denying the freedom of the person in this matter, and undermines ultimately his/her ontological dignity. This belief about human nature is also shared by many other faith communities, and by other persons of conscience."

    Jag tycker det blir tydligt att Vatikanen genom uttalandet stödjer förbud mot samkönade relationer när man jämför sådana med bl.a. pedofila relationer. Och varför skulle man annars argumentera för att förbudet inte gäller homosexuella tankar och känslor. Men att homosexuella handlingar är något annat.

    Bengt

    SvaraRadera