Antimuslimskt parti populärast bland HBT-personer.

Den holländska HBT-tidningen Gay Krant avslöjar att stödet bland holländska bögar och lesbiska för Geert Wilder och hans antimuslimska parti ökar. Från 16,6 % i våras till 22,3 % nu i höst. Det betyder att PVV återigen är största partiet. 2009 fick de dock en ännu bättre siffra i en liknande enkät, nästan 24 %.

Givetvis ska man vara skeptisk till tillförlitligheten hos webenkäter men enligt Gay Krant har de ofta fått indikationer på nya politiska trender som sedan blivit tydliga även i traditionella opinionsmätningar. Även Nederländernas främsta HBT-förening, Coc, skriver om den nya webenkäten där vänsterliberala D66 blir tvåa med 18,2 %. På tredje och fjärde plats hittar vi högerliberala VVD med 16,5 % och socialdemokratiska PVdA med 13,0 %.

Även Pim Fortuyn bedrev en antimuslimsk politik sedan han startat sitt parti, Lijst Fortuyn, 2001. Fortuyn som själv var bög fick ett tydligt stöd bland homosexuella och bisexuella i landet, enligt vissa enkäter sympatiserade 25-30 % bland bögar och lesbiska med hans parti. Han blev senare mördad.

En del från svensk HBT-rörelse kanske blir förvånade att högerpopulistiska partier har ett betydande stöd bland bögar och lesbiska i Nederländerna. Men man måste då konstatera att det är det enda landet i Europa där sådana partiet varit och är konsekvent homovänliga. Även Sverigedemokraterna har börjat använda antiislamargumentet för att värva homosexuella att rösta på dem men de har vissa trovärdighetsproblem eftersom de i början av 1990-talet hade nära samarbete med skinnskallar som ägnade sig åt våld och förföljelse av homosexuella och bisexuella. Och partiet har precis som Kristdemokraterna konsekvent varit emot nya HBT-reformer för att sedan ofta acceptera dem efteråt.

Något som också är delvis annorlunda är att det varit flera muslimska imamer som i den holländska debatten framfört vidriga kommentarer typ "homosexuella borde skickas till koncentrationsläger". I Sverige är det sällan homofientliga imamer sprider intolerans i den offentliga debatten även om deras attityder givetvis är ett allvarligt problem trots det för de HBT-personer som är omkring dem.

När gäller debatten om homosexuella och muslimer har förresten föreningen LLH (Norges motsvarighet till RFSL) en intressant artikel på sin hemsida. Jag har ibland kritiserat RFSL för att inte vara tydliga i debatten om muslimsk homofientlighet. Här tycker jag att LLH är bättre, de väjer inte för debatten men de undviker också att hamna i en islamofob attityd.

Från debattartikeln.

"Det er muslimene som står for det meste av homohetsen i Norge i dag", proklamerte en bekjent av meg en dag. Selv er han kristen, og jeg kontret påstanden med å minne ham om at det utføres en hel del homohets i Kristendommens navn, også i Norge. Hadde han hørt om Arnfinn Nordbø? Det ble en opphetet diskusjon kan du si, der jeg dessverre ikke rakk å fortelle ham at det meste av homohetsen i Norge sannsynligvis utføres av menn som vil manifestere det de oppfatter som sin maskulinitet.

Men tilbake til religionen. Dette tilbakevendende tema, som vi ikke kommer utenom, som vi konfronteres med daglig, og som folk ofte ønsker at vi i LLH skal gjøre mer med. Dette skal ikke være en refleksjon som handler om å si at kristendommen er minst like ille som islam.

For la oss slå det fast sånn helt til å begynne med: diskriminering og homohets i religionens navn, uansett hvilken religion det gjelder, er uakseptabelt. Det må være utgangspunktet. Men det vi opplever, i hvert fall sentralt i Oslo, er at en del mener muslimer er verst, og at det er på høy tid at LLH setter ned foten.

Alle er opptatt av at vi skal "ta" den eller de som er homofiendtlige. Og det er i aller høyeste grad vi også. Men vi kan ikke tilfredsstille dem som ønsker at vi skal rangere religionene etter mest og minst homovennlig. Det hjelper verken dem, oss, eller de som er lesbiske, homofile, bifile eller transpersoner og religiøse.

Hvis vi trekker en skarp skillelinje mellom muslimene og de homofile, så er det de homofile muslimene som lider mest av dette skillet: De som tilhører begge gruppene. De hører plutselig ikke til noe sted, de faller mellom to stoler. Hvor lett er det å være åpen som muslimsk homofil, hvis du ikke er velkommen i noen leire? Ideelt sett burde vi hatt en "Åpen muslimsk gruppe", eller kanskje "Åpen moskégruppe", på lik linje som "Åpen Kirkegruppe".