Favoritboken blir film och seriealbum i USA.

Jag vill varna er bloggbesökare för en sak. Boken "Låt den rätte komma in" är en förfärlig bok. Hemsk. Men också vacker. Empatisk. Nyanserad. Som livet självt.

Det där är ett citat från min recension av Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist.

Inför 1-årsfirandet av min blogg Helds HBT-nyheter, som jag startade 29 maj 2009, hade jag planerat att avslöja vilken som är min favoritbok bland de som jag recenserat här på bloggen. Men eftersom Dagens Nyheter idag har en artikel om att Låt den rätte komma in både ska bli film och seriealbum i USA avgör jag tävlingen redan nu. Jag har läst många intressanta böcker det senaste året. Böcker som jag sedan recenserat här. Men boken från Ajvide Lindqvist är i en klass för sig.

Därför publicerar jag återigen den recension som jag i original skrev här på bloggen 20 juli 2009. Att den når framgångar även i USA är helt väntat.

HBT-kultur. Låt den rätte komma in - John Ajvide Lindqvist.

Ja, egentligen kanske den här boken inte ska kallas för HBT-kultur. För de enda homosexuella relationerna i den är pedofila övergrepp på pojkar.

Det var av en slump jag hittade den här boken. Jag sökte med orden "homosexuella" och "homosexualitet" på Malmö stadsbibliotek och hittade bl.a. den här boken. Man det är verkligen tur att den var med. För vilken bok.

En 10-årig pojke ska suga av en vuxen man på en toalett i centrala Stockholm. Hans hallick har slagit ut tänderna på honom för att han ska bli bättre på att suga. Pedofilen blir så avtänd av de avslagna tänderna att han till sist lämnar pojken med en femhundring i handen. Utan att de haft sex.

Det här är typiskt för boken "Låt den rätte komma in". Den behandlar svåra saker. Hemska saker som pedofila övergrepp på barn. Men där även pedofiler är komplicerade människor som inte bara är onda utan även de ibland har dåligt samvete och ångrar sig.

Titeln "Låt den rätte komma in" har boken för att vampyrer måste bli inbjudna för att kunna besöka ett hem. Boken handlar mycket om vampyrer. Ni vet sådana som suger blod av andra och gör dem till likadana som dem själva.

Men i den här boken är vampyrerna inte heller bara onda. De vill vill egentligen inte döda fler människor. Men de måste. Det är ju därför de är vampyrer.

För er som likt mig var ung i början på 1980-talet kommer ni att känna igen mycket. Det är som om det var 1981 igen. Boken blandar friskt händelser från det året med påhittade saker.

De sista delarna av boken är fruktansvärt spännande. Ja, det var t.o.m. så att när jag läste delar av boken en sen kväll var jag tvungen att tända fler lampor i min lägenhet. Och något liknande har jag inte varit med om sedan jag var tonåring. Men man kan inte låta bli. När man läst en sida vill man läsa resten.

Boken har alltså inte ett tydligt homosexuellt tema förutom då att en man i boken är bisexuell och är intresserad av unga pojkar. Och det är en marginell del av innehållet.

Men boken handlar om något större, om utanförskap, om att vara annorlunda, något som de flesta av oss nog känt i vissa situationer. Och sedan kvittar det om det där annorlundaskapet handlar om att vara vampyr, att vara mobbad i skolan som bokens huvudrollsinnehavare är, att vara alkolist och snacka med polarna på puben eller att vara annorlunda i något annat avseende som de flesta av oss är. Boken har en medkänsla med folk som är utanför och har det tufft.

Jag vill varna er bloggbesökare för en sak. Boken "Låt den rätte komma in" är en förfärlig bok. Hemsk. Men också vacker. Empatisk. Nyanserad. Som livet självt.

Köp den. Eller låna den på ditt närmaste bibliotek. Det är en av de allra bästa böckerna jag läst.