De flesta män som har sex med pojkar är heterosexuella.

Tidningen Världen idag är välkänd, man skulle även kunna använda ordet ökänd, för sina hatkampanjer mot HBT-föreningar och homosexuella. Och deras favoritargumentation är att antyda att många homosexuella är pedofiler och att HBT-föreningar accepterar sexuella övergrepp på barn. Trots att det givetvis inte är sant vilket många förtydligat för ansvariga på tidningen.

Senast försöker Ruben Agnarsson i en ledarartikel låtsas som att media "mörkar" att många unga homo- och bisexuella varit offer för sexuella övergrepp.

En helt färsk undersökning från slutet av förra året visade att gayvärlden är en högriskmiljö för övergrepp och att hälften av dem som beskriver sig som homo- och bisexuella i åldern 15-18 år har blivit utsatta det senaste året. Till grund för studien, som är gjord av RFSL Ungdom, låg en enkät på Nordens största commun­ity för hbt-personer, Qruiser.

Rapporten borde naturligtvis ha lett till ramaskri och folkstorm, med krav från de stora svenska tidningarnas ledarsidor på stora polisinsatser och nolltolerans.
Istället mottogs undersökningen, som gjordes i samarbete med Ungdomsstyrelsen, med en gäspning.

När nu medierna ger rättmätig kritik mot den katolska kyrkan blir frågan varför de homosexuell­as miljöer och organisationer helt slipper denna granskning, trots att det alltså är ett känt faktum att toleransen gentemot övergrepp är utbredd i dessa kretsar.

Är det skillnad på övergrepp och övergrepp? Och ska förövare inom gayvärlden gå fria och visas särskild hänsyn? Eller är det till och med så att det i själva verket inte är övergrepp­en som vreden riktas mot utan mot den katolska kyrkan i allmänhet?

Hade ämnet inte varit så allvarligt hade artikeln från Ragnarsson varit komisk. Låt oss närmare granska det han skriver.

1. "Gayvärlden är en högriskmiljö".

Som om "gayvärlden" vore något helt annat än övriga samhället. Som om alla som ägnar sig åt sexuella kränkningar mot HBT-människor själva är en del av gruppen. Det borde vara känt även för Agnarsson att en del heterosexuella män tafsar på, i värsta fall, våldtar lesbiska kvinnor för att de ska "bli hetero". Att en del heterosexuella ungdomar som mobbar HBT-ungdomar använder bl.a. sexuella kränkningar.

Det här betyder givetvis inte att man ska låta bli att diskutera sexövergrepp i samkönade relationer. För det är givetvis ett lika allvarligt problem som i olikkönade relationer. Men det är viktigt att konstatera att det är olika typer av övergrepp.

2. "Hälften av alla homo- och bisexuella ungdomar har det senaste året varit utsatta för övergrepp"

Utan att försöka bagatellisera problemet så kan man konstatera att när man i rapporten Effekter av heteronormen från RFSL-Ungdom talar om övergrepp så används det även för saker som många kanske inte skulle kalla övergrepp. T.ex. att ha haft oralsex trots att "man inte kände för det". Det är nog även i många väl fungerande relationer ganska vanligt att en partner gör något ibland som man "inte känner för" och att även partnern gör detsamma. Att man kompromissar om sex som med andra saker.

Det här motiverar givetvis inte tvång och övergrepp. Att någon mot sin vilja har oralsex eller någon annan typ av sex är givetvis helt oacceptabelt. Rapporten från RFSL frågar efter om de som besvarat enkäten varit med om någon av följande saker och sedan är det en lista med bl.a "blottat sig för dig", "onanerat åt någon" "berört ditt kön eller dina bröst", "haft smeksex", "haft vaginalsex", "haft analsex" etc.

3. "Krav på nolltolerans".

Varför ska man kräva nolltolerans för sexuella övergrepp i samkönade relationer men inte i olikkönade? Det viktigaste måste väl vara att bekämpa problemen oavsett vem som är förövare och vem som är offer. Det är nog även något som de flesta inom svensk media är ense om.

4. "Homosexuellas föreningar och miljöer slipper granskning".

Det är givetvis synnerligen udda att anklaga RFSL-Ungdom för att slippa bli granskade när det är föreningen själv som gjort rapporten i samarbete med Ungdomsstyrelsen. Det visar ju tvärtom att man inte försöker dölja något utan redovisar problemen. Det hade varit positivt om katolska kyrkan visat samma transparens i arbetet mot sexuella övergrepp.

5. "Vreden riktas mot katolska kyrkan av andra orsaker".

För det första riktar sig RFSL-Ungdoms enkät till folk som är äldre än 15 år, vuxna får alltså enligt lagen ha sex med dem. Många av de sexuella övergreppen i katolska kyrkan har varit barn som är yngre än 15 år. Men däremot hade kritiken givetvis varit relevant om det avslöjats att många barn och tonåringar blivit sexuellt utnyttjade på RFSL-konferenser, att RFSL försökt hemlighålla det och att media sedan tigit om det när de fått vetskap om det. Men så är det ju inte. Tvärtom så fick en tidigare ordförande i RFSL Ungdom lämna sin post direkt efter att det blev avslöjat att han haft sex med några pojkar i 13-årsåldern.

Katolska kyrkan blir välförtjänt granskade och kritiserade för att man ofta inte reagerat mot de sexuella övergreppen inom samfundet. En betydande majoritet av offren har varit pojkar. Det försöker vissa homofientliga kristna få till att homosexuella är överrepresenterade bland pedofiler. Det blir fel av flera orsaker.

För det första struntar många pedofiler i barnets kön. En betydande majoritet av de barn som är engagerade nära präster i katolska kyrkan är pojkar, ofta korgossar. Pedofiler använder ofta de barn som är närmast dem själva och därmed lättast att kanske få sex med.

För det andra är det en myt att vuxna män som har sex med pojkar oftast är homosexuella. Det är faktiskt tvärtom, något som Mark E. Pietrzyk avslöjar i rapporten Homosexuality and Child Sexual Abuse: Science, Religion, and the Slippery Slope.

According to Groth, child molesters can be divided into two types: “fixated” and “regressed.” The fixated offender is attracted primarily to children and has little or no interest in adult relationships; such a person is known in clinical terms as a “pedophile.” The regressed offender is interested in and capable of adult sexual relationships; however, this person may on occasion regress to sexual encounters with children, often as a result of difficulties and frustration in his adult relationships.

Groth writes that the fixated offender, or pedophile, tends to select boys more often than girls, but for reasons having nothing to do with homosexuality:

In general, fixated child molesters are drawn to children sexually in that they identify with the child and appear in some ways to want to remain children themselves. It is for this reason that the trend for fixated offenders is to target boys as victims. . . . They see the boy as a projected representation of themselves. They feel themselves to be more child than adult – more boys than men – and therefore find themselves more comfortable (especially sexually) in the company of children. . . .

Groth stresses that “these same individuals are uninterested in adult homosexual relationships. In fact, they frequently express a strong sexual aversion to adult males, reporting that what they find attractive about the immature boy are his feminine features and the absence of secondary sexual characteristics such as body hair and muscles.”

The second type of offender, the regressed offender, is predominantly heterosexual. However, he may temporarily turn to boys or girls as a result of complications in his adult relations. Although regressed offenders are more likely to choose girls than boys as victims, writes Groth, what attracts the regressed male offender to boys are the feminine characteristics of pre‑ pubescents. Groth found no cases of boy molestation in which the offender had an adult homosexual orientation. Concludes Groth,

Homosexuality and homosexual pedophilia are not synonymous. In fact, it may be that these two orientations are mutually exclusive, the reason being that the homosexual male is sexually attracted to masculine qualities whereas the heterosexual male is sexually attracted to feminine characteristics, and the sexually immature child’s qualities are more feminine than masculine. . . . The child offender who is attracted to and engaged in adult sexual relationships is heterosexual. It appears, therefore, that the adult heterosexual male constitutes a greater sexual risk to underage children than does the adult homosexual male.

De flesta vuxna män som har sex med pojkar är alltså heterosexuella. Eller så är de ointresserade av sex med vuxna och bara med barn. Få av dem är homosexuella. Men tidningen Världen idag skriver nog inte om den rapporten.

Nya artiklar om sexövergreppen på barn i katolska kyrkan.

DN SvD Dagen1 Dagen2

Uppdatering 1

Igår skrev jag här på bloggen att en del homofientliga kristna felaktigt försöker låtsas som att homosexualitet är orsak till de många pedofilskandalerna inom katolska kyrkan. Och på en presskonferens i Chile har kardinal Tarcisio Bertone, som i praktiken är nr 2 inom katolska kyrkan efter påven, ägnat sig åt den här typen av spekulationer.

Från brittiska HBT-siten Pinknews.

"Many psychologists and psychiatrists have shown that there is no link between celibacy and paedophilia but many others have shown, I have recently been told, that there is a relationship between homosexuality and paedophilia," he told journalists.

"This pathology is one that touches all categories of people, and priests to a lesser degree in percentage terms," he added.

Det är närmast patetiskt hur ansvariga försöker få möjliga orsaker att passa deras egen ideologi. Celibatet är inte problemet utan förmågan att älska någon av samma kön. Trots att det avslöjats att det senare inte är sant. Inte heller lär kardianlen kunna bevisa att sexuella övergrepp skulle vara mindre vanliga procentuellt bland präster än bland andra.

Författaren Marcus Birro hade en debattartikel i Dagens Nyheter för några dagar sedan. Han kritiserade mycket tydligt katolska kyrkans ointresse att bekämpa de sexuella övergreppen på barn och ungdomar. Birro gjorde för något år sedan ett raljerande uttalande om transpersoner. Det ska han ha kritik för. Men när det gäller homorelationer är han tydligt positiv.

Från debattartikeln.

Några punkter som jag anser katolska kyrkan omedelbart måste göra till en del av sig själv:

1). Avskaffa det obligatoriska celibatet för prästerna. Det är direkt människovidrigt. Det är fientligt och kärlekslöst.

2). Kvinnor ska behandlas på samma sätt som män, alltså ges möjligheter att bli diakoner och präster.

3). Sluta förtrycka de homosexuella.

4). Upphäv förbudet mot preventivmedel. Det är stenålder och människofientligt.

Maria Hasselgren, pressansvarig för Stockholms katolska stift, skriver idag bl.a. följande i en debattartikel som svar till Birro.

En oberoende undersökning i USA visade att fyra procent av prästerna begått övergrepp, fyra procent för många. Men då vi inte har någon annan siffra att relatera den till – vi vet inte hur många läkare, poliser, idrottsledare etcetera som begår övergrepp – är det svårt att veta om siffran är extremt hög eller ej.

Hon erkänner alltså att det inte är möjligt att konstatera om övergrepp är vanligare eller ovanligare från präster än från andra yrkesgrupper. Något som däremot påvens närmaste medarbetare låtsas han vet.

4 % av prästerna i katolska kyrkan kanske inte låter så mycket. Men det betyder att om du besökt ett möte med 200 präster, vanligt antal för en konferens, då har statistiskt 8 i rummet ägnat sig åt sexuella övergrepp på barn. 8 av de du fikar med i pauserna i konferensen.