HBTQ-kultur. Kärlekens tunga - Anna Åhlund.

Från en presentation av Kärlekens tunga (2018) av Anna Åhlund.

.... En seriesamling om hur det är att leva både innanför och utanför normen, att stå upp för sig själv i såväl intima relationer som mot omvärldens fördomar. I bokens titelserie skildras kärleksrelationen mellan två kvinnor och hur den sakta men säkert går mot sitt svekfulla slut. Varför försöker vi förändra den vi säger oss älska och hur långt är vi villiga att gå för att få kärlek? Vi får också möta Rövhatten som tror att han är alla kvinnors räddare med kommentarer som ”Det ska vara lite och ta i. Mjuka kvinnliga former. Så jag fattar inte varför ni måste hålla på och banta hela tiden!”. Lyckligtvis får han alltid igen. Lite svårare är det kanske att värja sig mot fördomsfulla tjejen, hon älskar nämligen lesbianer! Även om hon tycker det är konstigt att så många ser så manliga ut, om man gillar tjejer vill man väl ha någon som ser ut som en tjej? Eller?....

När jag förklarar att teckningarna är fula är det förmodligen första gången det betraktas som en komplimang från mig av en författare. För det här handlar om mörk satir.

Feministisk satir.

Det raljeras om hetero-machomän som vill "omvända" lesbiska kvinnor. Men även om "toleranta" hetero-kvinnor. Och om lesbiska kvinnor som är destruktiva i en relation. Det är just den kombinationen som gör boken bra. Att det även finns självironi.

Det är nog många HBTQ-personer, inte bara kvinnor, som känner igen sig i en del situationer. En del tycker nog det blir för mörkt. Teckningarna är fula. Men det här är bra feministisk satir.