Transrättigheter. Del 3. Förbud i regeringsformen emot diskriminering p.g.a. könsidentitet.

Först vill jag förtydliga att det här är en långsiktig reform. När det görs förändringar av Sveriges grundlagar söks det ofta breda majoriteter i riksdagen. Det är en tradition som i allt väsentligt bör värnas.

Men jag ska börja med att förklara vad regeringsformen är. Sedan 1300-talet har Sverige haft skriftliga dokument om hur landet ska styras. Våra nuvarande fyra grundlagar är från 1974, regeringsformen är en av dem. Fram till dess hade kungen lett regeringens sammanträden och varje proposition lämnades med en namnteckning av honom. 1974 fick statsministern den rollen. I praktiken var kungen maktlös men nu blev praxis lag. Det var en del av demokratiseringen av Sverige.

Som kuriosa kan jag avslöja att samtidigt ändrades titlarna. Hade våra nuvarande politiker verkat förr hade de kallats herr Kristersson och fru Lööf i riksdagsprotokollen. 1974 ändrades det så att de istället skulle kallas för för- och efternamn.

Kapitel 1 i regeringsformen.

Första kapitlet handlar om s.k. målsättningar. Det betyder att det inte är juridiskt bindande men anger de normer som bör gälla i Sverige. Det inleds med en klassisk formulering om att vårt land är en demokrati.

.... All offentlig makt i Sverige utgår från folket....

Men det finns även formuleringar emot diskriminering (sexuell läggning blev en del 2003).

..... Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.....

Kapitel 2 i regeringsformen.

Det här kapitlet är juridiskt bindande. Det finns ett förbud emot dödsstraff och tortyr som gäller även om Sverige blir inblandat i ett krig. Retroaktiva lagar är förbjudna, om något var tillåtet när händelsen begicks får ingen straffas för det senare. Äganderätten regleras, om staten gör intrång på den ska folk få ekonomisk kompensation. Även här finns formuleringar emot diskriminering (sexuell läggning blev en del 2011).

.... Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning..... Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt....

I den "vanliga" lagen emot diskriminering finns förbud emot behandla någon negativt p.g.a. kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder, könsidentitet, ålder och religion. Ni har förmodligen noterat att alla de grupperna har skydd i regeringsformen - förutom könsidentitet.

Eftersom det krävs två beslut i riksdagen med ett riksdagsval emellan lär reformen inte införas 1 januari 2019. Däremot är det möjligt att det blir genomfört 1 januari 2023. Men då måste en utredning startas senast 2019 för att processen ska fixas med remiss, behandling i regeringskansliet etc.

Uppdatering 1.

Fyra riksdagspartier för reformen, fyra andra tvekar.

Regeringsformen 1974 var en uppgörelse mellan s, m, c och fp (idag l) när det gäller monarkin. Moderaterna gjorde betydande eftergifter om att minska kungens formella makt men fick igenom att han ska leda utrikesnämndens möten. En icke-folkvald individ leder en politisk nämnd ännu idag. Absurt. Monarkin bör avvecklas.

När det gäller att transpersoner ska få skydd av regeringsformens diskrimineringsförbud är fyra riksdagspartier principiellt för det, Miljöpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna. Utanför riksdagen är även Feministiskt initiativ och Piratpartiet positiva till det. Fyra andra riksdagspartier, Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna tvekar dock ännu.

Det finns alltså oenighet inom båda de traditionella politiska blocken. Det som är intressant är dock att inget riksdagsparti är emot reformen, inte ens sd.