Motionstips till sverigedemokrater om HBT-reformer.

De flesta riksdagspartier kommer att hålla kongresser (eller motsvarande) 2015 och det är möjligt att lämna motioner (förslag) från partiets medlemmar. Vanligen ger jag tips om både HBT-reformer och Q-reformer. Men eftersom sd ännu är emot eller tvekar om så många HBT-reformer så fokuserar jag på dem och lämnar därhän queerreformerna här.

Inledning.

Jag granskar om riksdagspartierna är för alla HBT-reformer av betydelse. Även om partierna är positiva till, eller i alla fall är för att utreda, 8 reformer jag kallar queer (det senare gäller dock inte när det gäller sd).

Fakta.

Sverigedemokraterna har sina landsdagar (kongress) 27-29 november. Platsen har partiet ännu inte meddelat. Motioner ska vara partisekretariatet tillhanda senast 1 maj. Är du inte medlem i sd men känner någon som är det kan du givetvis tipsa hen om det här.

Generell kommentar Sverigedemokraterna

Bland riksdagspartierna har Sverigedemokraterna den absolut sämsta HBT-politiken. Sd var tydligt homofientligt fram till ca 2006 men har därefter successivt blivit mindre extremt. Partiet generellt är inte HBT-fientligt idag, även om en minoritet av dess politiker är det. Det finns i princip inga sd-politiker som är tydligt HBT-vänliga.

Jag har gett partierna poäng efter attityden till 11 nya HBT-reformer enligt följande modell. Varje ”ja” ger 2p, varje ”möjligen” 1p och varje ”nej” 0p. Jag har dessutom gett minuspoäng till de partier som vill avskaffa HBT-reformer. Sverigedemokraterna vill avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner som partiet är för). Sd vill även avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Det blir -2p. Övriga partier vill inte avskaffa några HBT-reformer. 

Riksdagspartierna får då följande poäng april 2014 (Maxpoäng 22) 

Miljöpartiet 22p 

Vänsterpartiet 22p 

Piratpartiet 22p 

Feministiskt initiativ 22p 

Folkpartiet 21p 

Centerpartiet 19p 

Socialdemokraterna 19p 

Moderaterna 18p 

Kristdemokraterna 14p 

Sverigedemokraterna 4p (6-2p)


Redan genomförda reformer.

Könsneutral äktenskapslag.

Sverigedemokraterna var emot nuvarande könsneutrala äktenskapslag när den infördes 2009. Partiet har dock accepterat den efteråt och deras attityd är idag "möjligen" till reformen. Sd skulle kunna bli tydligt för nuvarande könsneutrala äktenskapslag.

Adoptioner och inseminationer.

Partiet vill avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner som de är för) och att lesbiska kvinnor ska kunna bli inseminerade vid kliniker. Trots att all forskning visar att barn i samkönade familjer mår lika bra som andra barn och att alla organisationer för barns rättigheter är för nuvarande jämlika lagar. Sd skulle kunna besluta att acceptera de två reformerna (även om partiet kanske inte blir för dem)

Könstilllhörighetslagen.

Partiet är ännu principiellt emot avskaffande av sterilitetskravet för att få byta kön juridiskt och emot att transsexuella ska få spara könsceller (sperma respektive äggceller) för att kunna bli biologiska föräldrar efter "könsbytesoperationen". Partiet har dock accepterat reformerna och vill inte avskaffa dem. Sd skulle kunna bli för reformerna eller skaffa attityden "möjligen" till dem.

Skolan.

Det finns idag inget krav att skolor ska lära ut "kärnfamiljens betydelse". Sd vill att de ska få en sådan skyldighet. Det handlar om att rangordna olika familjetyper. Sd kan besluta att partiet inte är för att skolor ska ha en sådan skyldighet.


Men det handlar också om nya HBT-reformer. Där partiet skulle kunna byta attityd från nej till möjligen, möjligen till ja eller nej till ja.

1. Inför möjligheten till ett tredje juridiskt kön. 

Sd är idag emot reformen.

En del transpersoner identifierar sig varken som män eller kvinnor och vill inte heller göra det juridiskt. Indien, Nepal och Bangladesh tillåter människor att tillhöra ett tredje juridiskt kön. Australien, Nya Zeeland och Pakistan har delvis infört möjligheten (bl.a. när det gäller pass) men inte i hela samhället. Sydafrika har i sin konstitution ett principiellt erkännande av ett tredje juridiskt kön,. Tyskland tillåter föräldrar att ange att deras barn varken är pojke eller flicka, oftast handlar det om att barnet är intersexuellt.

2. Sänk (eller avskaffa) nuvarande 18-årsgräns för att få byta kön juridiskt.

Sd är idag emot reformen.

En utredning föreslog i februari att nuvarande 18-gräns bör sänkas till 12 år för att få byta juridiskt kön, för 12-14-åringar ska det krävas vårdnadshavarnas godkännande. Nederländerna tillåter juridiska könsbyten från 16 års ålder. I några länder, bl.a Tyskland, Frankrike, Ungern, Moldavien och Ryssland, finns det inte någon tydlig praxis idag om någon åldersgräns.

3. Likställa de juridiska föräldraskapsreglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par.

Sd vill avskaffa möjligheten för lesbiska par att bli inseminerade vid kliniker. Så länge det är möjligt är partiets attityd "möjligen" till en könsneutral föräldraskapspresumtion.

Från 2005 har även lesbiska kvinnor möjlighet att bli inseminerade vid kliniker. Men ännu är reglerna olika. Om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en man blir han automatiskt juridisk förälder. Men detsamma gäller inte om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en annan kvinna. Det betyder att vissa barn har en sämre juridisk trygghet än andra. En utredning som lämnade sin rapport 2007 föreslår att likställa de juridiska reglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par. Utredningen föreslår även att det alltid ska finnas möjlighet för en spermadonator att bli juridisk förälder istället för kvinnans partner om alla parter är ense om det.

4. Inför ett förbud i grundlagen mot diskriminering p.g.a. könsidentitet. 

Sd tvekar om reformen.

I den "vanliga" lagen emot diskriminering är sju diskrimineringsgrunder med (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder). Av dem finns sex också med i regeringsformens diskrimineringsförbud - alla förutom könsidentitet. Malta, Ecuador och Bolivia har i sin respektive konstitution förbjudit diskriminering p.g.a könsidentitet.

5. Arbetsgivare och utbildningansvariga ska vara skyldiga att aktivt förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder).

Sd tvekar om reformen.

Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport 2014. Den föreslår att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga diskriminering även när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Idag är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom utbildning även för sexuell läggning och funktionshinder. I Norge är arbetsgivare skyldiga att förebygga diskriminering p.g.a. bl.a. sexuell läggning. I Diskrimineringskommitténs rapport 2006 var alla riksdagspartiernas representanter eniga om att arbetsgivare bör vara skyldiga att ägna sig åt aktiva åtgärder för alla typerna av diskriminering i lagen. Redan 1 januari 2009 så slogs de olika lagarna mot diskriminering ihop till en gemensam lag, men när det gäller arbetet med aktiva åtgärder ville den borgerliga regeringen först utreda hur effektivt lagarna fungerat. Hittills har inga arbetsgivare haft någon skyldighet att jobba med aktiva åtgärder och program när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Här betyder utredningsförslaget ett tydligare skydd.

6. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.

Sd tvekar om reformen.

Sverige införde lagen om hets mot folkgrupp 1948. Den förbjuder hets p.g.a. etnicitet och religion och sedan 2003 även p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu hets p.g.a. könsidentitet tillåten. Frankrike, Ungern, Malta, Portugal, Uruguay och fyra delstater i Australien har explicit förbud mot hets mot transpersoner. Flera länder har generella formuleringar som "hets mot etnisk grupp eller annan samhällsgrupp" vilket betyder att även hets mot transpersoner i praktiken är olagligt. I Europa har bl.a. Finland, Island, Luxemburg, Tjeckien och Tyskland den typen av lagar. En utredning om reformen startades 2014.

7. Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.

Sd tvekar om reformen.

Riksdagen beslutade 1994 om en straffskärpningslag i brottsbalken som gör att hatbrott ska kunna göra att domstolar dömer till högre straff. Då var hatbrott p.g.a. etnicitet och religion omnämnda i lagen, sedan 2002 även hatbrott p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu inte hatbrott p.g.a. könsidentitet explicit med i straffskärpningslagen. Frankrike, Kroatien, Georgien, Grekland, Ungern, Malta, Portugal, Serbien, Spanien, USA, Nya Zeeland och Skottland har lagar mot hatbrott som explicit skyddar även transpersoner. En utredning om reformen startades 2014.

8. Sverige ska jobba för att alla par i EU som ingått äktenskap och partnerskap ska bli juridiskt erkända som par vilket annat land de flyttar till inom unionen.

Sd är emot reformen.

Idag har EU en policy från 2004 som är en kompromiss där länder som redan erkänner äktenskap eller partnerskap mellan samkönade par inom egna landet även bör erkänna sådana ingångna i annat land i unionen, dock har länder som saknar varje juridiskt erkännande av samkönade par rätt att vägra godkänna ett samkönat äktenskap eller partnerskap om ett homopar flyttar dit och är gifta. En kompromiss vilket gör att bara vissa länder juridiskt erkänner äktenskap ingångna av samkönade par (i bl.a. Sverige) som flyttar dit vilket hindrar den fria rörligheten för dem.

9. Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.

Sd är emot reformen.

EU-kommissionen har föreslagit det och fått godkänt av EU-parlamentet men främst Tyskland blockerar det i ministerrådet.

10. Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden. 

Sd är emot reformen.

Flera grupper i EU-parlamentet är för att könsidentitet kommer med i kommande förslag till direktiv från EU-kommissionen.

11. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.

Sd tvekar om reformen.

FN har konventioner mot diskriminering p.g.a. etnicitet, kön och funktionshinder men inte när det gäller sexuell läggning och könsidentitet. FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 säger inte heller något om HBT-personers rättigheter. FN antog 2011 en resolution om vissa HBT-rättigheter. Den är dock inte politiskt bindande för något land, vilket en konvention är för de länder som skriver på den.