HBT-kultur. Skola i normer - Lena Martinsson & Eva Reimers.

Skola i normer (2014)  är tydligen främst producerad som "studentlitteratur" men kan vara av intresse även för oss andra som som gillar resonera om normer. Redaktörer är Lena Martinsson och Eva Reimers som skrivit de flesta av kapitlen men tre andra personer är också medverkande som författare till varsin del. Från förlagets presentation.

Skola i normer granskar hur normer för hur man ska vara och bete sig upprepas och utmanas av elever och lärare i skolan, på lärarutbildningen och i skolans värdegrundsarbete. Genom föreställningar om normalitet skapas också det Andra, det som inte ryms innanför normens gränser och som därför stängs ute. Samtidigt uppstår alltid motsägelser som ger möjligheter till motstånd. I denna nya upplaga har perspektiven vidgats och normbegreppet används för att belysa fler aspekter av hur normer verkar. Förutom normer om genus, ålder och sexualitet, diskuterar författarna på ett tydligare sätt också rasifiering och klass. Under senare år har betydelsen av dessa normativa processer blivit allt mer påtaglig, både i skolans värld och i samhället i stort. Ytterligare en skillnad är att förskolan, fritids, grundskolan, gymnasiet och högskolan diskuteras som delar i och konsekvenser av globala och nationella normstrider.

Kritik emot heteronormen utgör en central del av resonemangen. Först vill jag rikta en varning om inledningen av boken. Argumenteringen är där så akademisk och abstrakt (jag har granskat många akademiska böcker men det här är faktiskt extremt) att det kan få människor helt ointresserade och få dem att bara lämna ifrån sig boken. Men i övriga kapitel blir det mer konkret.

Tyvärr blir det många upprepningar av diverse resonemang - och i synnerhet från de två redaktörerna av boken. Författarna är också tydligt vänsterinriktade i sina analyser. Paradoxalt nog blir de mer objektiva politiskt när de i slutet av boken ska granska olika politiska teorier för skolan. "Välfärd" kontra "nyliberalism". Kanske för att de där medvetet försökt vara hyfsat neutrala i sina formuleringar. Men när det gäller resonemangen om skolor tycks den medvetenheten vara försvunnen.

Litterärt är den här boken medioker, delvis politiskt vinklad. Men ibland finns det också självkritik från de två redaktörerna när de resonerar och det är kanske då den blir som intressantast. När de erkänner att deras teorier inte alltid håller utan att problemen i skolorna är komplexa - precis som i övriga samhället.