För ett år sedan var Socialdemokraterna för alla de HBT-reformer jag granskar förutom att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a könsidentitet som s då ännu tvekade om.
Börje Vestlund, öppet homosexuell riksdagsledamot, mailade dock i januari i år bl.a. följande.
Socialdemokraterna förtjänar kritik för att inte hålla kvar vid den policy som partiet skaffade sig i januari i år.
24 november 2010 röstade riksdagen ja till propositionen En reformerad grundlag. En del av regeringsförslaget (vars innehåll sju av åtta riksdagspartier kompromissat ihop sig om) är att från 1 januari 2011 införa ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i kapitel 2 i regeringsformen. Det är givetvis positivt med en sådan bred enighet om både den och andra förändringar av grundlagarna.
Sedan 1 januari 2009 har Sverige en lag mot diskriminering inom arbetsmarknaden etc. som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder och könsidentitet.
Bara könsidentitet saknas.
Det här betyder att regeringsformen (kapitel 1 och-eller kapitel 2) idag har med diskrimineringsförbud mot alla de sju typerna av diskriminering i den "vanliga" lagen. Förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en situation där transpersoner ännu ofta har det svårt. Och där Sverige ännu har en könstillhörighetslag som medför tvångsskilsmässor och tvångssteriliseringar för transsexuella som juridiskt vill byta kön.
De senaste åren har kunskapen om transpersoners situation ökat inom flera riksdagspartier, även inom Socialdemokraterna som blivit ett tydligt transvänligt parti i övrigt. Bl.a. har partiet sagt ja till att avskaffa kraven att vara ogift, svensk medborgare och steriliserad för att få byta kön juridiskt. S är nu även för en könsneutral namnlag för vuxna personer och att transpersoner ska få skydd av lagen om hets mot folkgrupp
Även av den orsaken är det logiskt att Socialdemokraterna säger ja till ett förbud i regeringsformen mot diskriminering p.g.a. könsidentitet. Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet är redan för reformen.
Princippolicy.
En del kanske argumenterar för att det inte har någon betydelse om s byter åsikt om det här eftersom Sverige har en borgerlig regering. Jag håller inte med. Om s blir för reformen ökar givetvis pressen på m och kd att säga ja till den.
Ett annat argument är att sju riksdagspartier de senaste åren enats om vissa förändringar av grundlagen och att det vore "ett svek" om något parti sedan vill göra fler förändringar. För det första kan man konstatera att fyra riksdagspartier, mp, fp, c och v är för att transpersoner ska få diskrimineringsskydd i regeringsformen. Det tycker de fyra partierna även efter att riksdagen nu röstat ja till förändringar av grundlagen.
För det andra är det ingen som förväntar sig att det blir en ny utredning om det här de närmaste åren. Det handlar om ett principbeslut om s säger ja till reformen, precis som för de partier som redan är för det.
Nu gäller det för Jonas Gunnarsson (bilden) och andra HBT-engagerade i s att få sitt parti att bli för den viktiga transreformen - och behålla policyn sedan. Givetvis har den borgerliga regeringen det främsta ansvaret för att fixa förbättrade HBT-lagar men även s har möjlighet att påverka genom att engagera sig.
Börje Vestlund, öppet homosexuell riksdagsledamot, mailade dock i januari i år bl.a. följande.
När det gäller din konkreta fråga om vi socialdemokrater står bakom kravet att transpersoner ska ingå regeringsformen, är svaret på frågan ja....Tyvärr, och förvånande, har s dock vänt igen om diskrimineringsskydd för transpersoner. Mats Andersson, politisk sekreterare, har mailat följande.
Frågan om transpersoner i regeringsformen kommer att fortsätta att behandlas men när det blir klart vet jag inte.
Våra svar på dina frågor är desamma som förra året. Vårt svar vad gäller transpersoner i regeringsformen är "möjligen". Vi står bakom den breda överenskommelse som gjordes om grundlagen och vill inte nu väcka frågor om nya förändringar.Förbättrat skydd för homosexuella och bisexuella från 1 januari 2011.
Den talespersoner för vårt parti som du kan ange är riksdagsledamoten Jonas Gunnarsson.
Med vänliga hälsningar!
Mats Andersson
Inrikespolitisk sekreterare till Håkan Juholt
Socialdemokraterna förtjänar kritik för att inte hålla kvar vid den policy som partiet skaffade sig i januari i år.
24 november 2010 röstade riksdagen ja till propositionen En reformerad grundlag. En del av regeringsförslaget (vars innehåll sju av åtta riksdagspartier kompromissat ihop sig om) är att från 1 januari 2011 införa ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i kapitel 2 i regeringsformen. Det är givetvis positivt med en sådan bred enighet om både den och andra förändringar av grundlagarna.
Sedan 1 januari 2009 har Sverige en lag mot diskriminering inom arbetsmarknaden etc. som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder och könsidentitet.
Bara könsidentitet saknas.
Det här betyder att regeringsformen (kapitel 1 och-eller kapitel 2) idag har med diskrimineringsförbud mot alla de sju typerna av diskriminering i den "vanliga" lagen. Förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en situation där transpersoner ännu ofta har det svårt. Och där Sverige ännu har en könstillhörighetslag som medför tvångsskilsmässor och tvångssteriliseringar för transsexuella som juridiskt vill byta kön.
De senaste åren har kunskapen om transpersoners situation ökat inom flera riksdagspartier, även inom Socialdemokraterna som blivit ett tydligt transvänligt parti i övrigt. Bl.a. har partiet sagt ja till att avskaffa kraven att vara ogift, svensk medborgare och steriliserad för att få byta kön juridiskt. S är nu även för en könsneutral namnlag för vuxna personer och att transpersoner ska få skydd av lagen om hets mot folkgrupp
Även av den orsaken är det logiskt att Socialdemokraterna säger ja till ett förbud i regeringsformen mot diskriminering p.g.a. könsidentitet. Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet är redan för reformen.
Princippolicy.
En del kanske argumenterar för att det inte har någon betydelse om s byter åsikt om det här eftersom Sverige har en borgerlig regering. Jag håller inte med. Om s blir för reformen ökar givetvis pressen på m och kd att säga ja till den.
Ett annat argument är att sju riksdagspartier de senaste åren enats om vissa förändringar av grundlagen och att det vore "ett svek" om något parti sedan vill göra fler förändringar. För det första kan man konstatera att fyra riksdagspartier, mp, fp, c och v är för att transpersoner ska få diskrimineringsskydd i regeringsformen. Det tycker de fyra partierna även efter att riksdagen nu röstat ja till förändringar av grundlagen.
För det andra är det ingen som förväntar sig att det blir en ny utredning om det här de närmaste åren. Det handlar om ett principbeslut om s säger ja till reformen, precis som för de partier som redan är för det.
Nu gäller det för Jonas Gunnarsson (bilden) och andra HBT-engagerade i s att få sitt parti att bli för den viktiga transreformen - och behålla policyn sedan. Givetvis har den borgerliga regeringen det främsta ansvaret för att fixa förbättrade HBT-lagar men även s har möjlighet att påverka genom att engagera sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar