De senaste dagarna har varit ganska roliga. Och ovanliga. Nya evenemang som man längtar till i princip varje dag. Orsaken är givetvis att det är Regnbågsfestival i Malmö.
Det började annars med en besvikelse. I lördags hade jag förväntningar om att någon vid vernissaget för utställningen Bilder i beslag skulle berätta en del om de "erotiska" bilderna på män från början av 1900-talet.
Enligt programmet var Skånepolisen värd för utställningen men från dem var där ingen och till på köpet var det bara fyra (4) bilder. Ganska futtigt.
Nåja, på kvällen var jag på invigningsfesten i Moriskan i Folkets park. Har aldrig varit där, lokalerna är alright men musiken var väl inte riktigt min typ.
Nästa dag delade jag och en kollega från Amnestys HBT-grupp ut material inför filmvisningen A Jihad for Love, om homosexuella muslimer i Frankrike, Egypten, Indien och andra länder. Alla accepterade artigt våra broschyrer.
Det som annars överraskade även arrangörerna var att så många var intresserade av filmen att de fick ta in extrastolar. Kul. Debatten efteråt där man bjudit in några islamologer (människor som forskar om islam) från Lunds universitet blev också bra.
Igår så kollade jag äntligen in filmen Lockbetet (eller Cruising som den heter i original). Den har varit omskriven i en del böcker om HBT-rörelsen. Och nu när biografen Spegeln visade den fick jag möjlighet att göra en egen bedömning av den kontrovesiella filmen.
Många av bloggbesökarna här som är HBT och medelålders känner nog till den. När filmen visades vid premiären 1980 var den hatad av många i homorörelsen i USA. Den anklagades för att ge en "felaktig" bild av gaykulturen.
Storyn är att en seriemördare härjar på läderbögställen i New Yorks homokvarter. Skådespelaren Al Pacino är i filmen en ung polis som ska försöka hitta mördaren genom att besöka klubbarna och låtsas vara bög.
Filmen är i sig ganska spännande som thriller. Det är mycket man känner igen från delar av gaykulturen. Problemet är att många av karaktärerna blir mycket stereotypa med i princip bara ett intresse, att hitta någon att ha sex med. Men givetvis är det inte i sig fel att ha en thriller i en miljö med läderställen. Och den visar också några poliser som är vidriga hycklare när de först har transfoba attityder men sedan tvingar några transvestiter att suga av dem.
Det som var problematiskt 1980 var att det nästan inte var några filmer som visade "vanliga" bögar och lesbiska. Risken var alltså att många biobesökare skulle gissa att nästan alla i gaykulturen inte gjorde annat än att försöka hitta någon att ha snabbsex med varje kväll. Nu reducerades annars det problemet genom att filmen närmast blev en flopp.
Idag är det så mycket mer av olika skildringar av homosexuella och bisexuella så det blir inte lika kontroversiellt att på film visa en "extrem" del av gaykulturen. Det är nog en viktig orsak till att Cruising ofta har omvärderats och är idag "kult" för en del HBT-människor.
Det började annars med en besvikelse. I lördags hade jag förväntningar om att någon vid vernissaget för utställningen Bilder i beslag skulle berätta en del om de "erotiska" bilderna på män från början av 1900-talet.
Enligt programmet var Skånepolisen värd för utställningen men från dem var där ingen och till på köpet var det bara fyra (4) bilder. Ganska futtigt.
Nåja, på kvällen var jag på invigningsfesten i Moriskan i Folkets park. Har aldrig varit där, lokalerna är alright men musiken var väl inte riktigt min typ.
Nästa dag delade jag och en kollega från Amnestys HBT-grupp ut material inför filmvisningen A Jihad for Love, om homosexuella muslimer i Frankrike, Egypten, Indien och andra länder. Alla accepterade artigt våra broschyrer.
Det som annars överraskade även arrangörerna var att så många var intresserade av filmen att de fick ta in extrastolar. Kul. Debatten efteråt där man bjudit in några islamologer (människor som forskar om islam) från Lunds universitet blev också bra.
Igår så kollade jag äntligen in filmen Lockbetet (eller Cruising som den heter i original). Den har varit omskriven i en del böcker om HBT-rörelsen. Och nu när biografen Spegeln visade den fick jag möjlighet att göra en egen bedömning av den kontrovesiella filmen.
Många av bloggbesökarna här som är HBT och medelålders känner nog till den. När filmen visades vid premiären 1980 var den hatad av många i homorörelsen i USA. Den anklagades för att ge en "felaktig" bild av gaykulturen.
Storyn är att en seriemördare härjar på läderbögställen i New Yorks homokvarter. Skådespelaren Al Pacino är i filmen en ung polis som ska försöka hitta mördaren genom att besöka klubbarna och låtsas vara bög.
Filmen är i sig ganska spännande som thriller. Det är mycket man känner igen från delar av gaykulturen. Problemet är att många av karaktärerna blir mycket stereotypa med i princip bara ett intresse, att hitta någon att ha sex med. Men givetvis är det inte i sig fel att ha en thriller i en miljö med läderställen. Och den visar också några poliser som är vidriga hycklare när de först har transfoba attityder men sedan tvingar några transvestiter att suga av dem.
Det som var problematiskt 1980 var att det nästan inte var några filmer som visade "vanliga" bögar och lesbiska. Risken var alltså att många biobesökare skulle gissa att nästan alla i gaykulturen inte gjorde annat än att försöka hitta någon att ha snabbsex med varje kväll. Nu reducerades annars det problemet genom att filmen närmast blev en flopp.
Idag är det så mycket mer av olika skildringar av homosexuella och bisexuella så det blir inte lika kontroversiellt att på film visa en "extrem" del av gaykulturen. Det är nog en viktig orsak till att Cruising ofta har omvärderats och är idag "kult" för en del HBT-människor.
Trailer på Youtube om filmen Crusing.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar