Jag gör här en sammanställning av vad de politiska partierna har för åsikter om HBT-reformer, alltså politiken för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Vilka partier är HBT-vänligast? Vilka partier har förändrat sin politik mest sedan förra året?
Min rapport berättar om
1. Partiernas åsikter idag om 10 viktiga aktuella HBT-reformer.
2. Partiernas åsikter om heteronormativitet.
3. Hur partiernas åsikter har förändrat sig mellan 2011 och 2012.
4. Partiernas åsikter om reformer som riksdagen redan sagt ja till.
Några intressanta resultat:
Fyra riksdagspartier är för alla HBT-reformer.
I den borgerliga regeringen blockerar Moderaterna fyra viktiga HBT-reformer. Kristdemokraterna blockerar tre reformer.
Kristdemokraterna är det parti som främst blivit HBT-vänligare senaste året och de närmar sig Moderaterna.
Sverigedemokraterna lämnar heteronormen men är ännu för tvångssteriliseringar av transsexuella.
Både sd och kd vill försämra samkönade pars rättigheter när det gäller adoptioner och inseminationer.
Pensionärspartiet spi är för alla HBT-reformer och emot heteronormen.
1. Partiernas åsikter idag om 10 viktiga aktuella HBT-reformer.
Först ska jag berätta något om hur jag resonerat när jag avgjort vilka partier som jag granskar. Att riksdagspartierna ska vara med är givet. De kriterier jag har för partier utanför riksdagen är följande. 1. Att ha fått tydligt mer än 0,1 % i senaste riksdagsvalet. 2. Att ha en fungerande verksamhet på riksnivå. 3. Att ha en HBT-politik. Det är bara Feministiskt initiativ och Sveriges pensionärers intresseparti som uppfyller de tre kraven. Piratpartiet uppfyller krav 1 och 2 men inte krav 3.
Förklaring av partibeteckningar
s = socialdemokraterna
m = moderaterna
mp = miljöpartiet
fp = folkpartiet
c = centerpartiet
sd = sverigedemokraterna
v = vänsterpartiet
kd = kristdemokraterna
fi = feministiskt initiativ
spi = sveriges pensionärers intresseparti
Min rapport berättar om
1. Partiernas åsikter idag om 10 viktiga aktuella HBT-reformer.
2. Partiernas åsikter om heteronormativitet.
3. Hur partiernas åsikter har förändrat sig mellan 2011 och 2012.
4. Partiernas åsikter om reformer som riksdagen redan sagt ja till.
Några intressanta resultat:
Fyra riksdagspartier är för alla HBT-reformer.
I den borgerliga regeringen blockerar Moderaterna fyra viktiga HBT-reformer. Kristdemokraterna blockerar tre reformer.
Kristdemokraterna är det parti som främst blivit HBT-vänligare senaste året och de närmar sig Moderaterna.
Sverigedemokraterna lämnar heteronormen men är ännu för tvångssteriliseringar av transsexuella.
Både sd och kd vill försämra samkönade pars rättigheter när det gäller adoptioner och inseminationer.
Pensionärspartiet spi är för alla HBT-reformer och emot heteronormen.
1. Partiernas åsikter idag om 10 viktiga aktuella HBT-reformer.
Först ska jag berätta något om hur jag resonerat när jag avgjort vilka partier som jag granskar. Att riksdagspartierna ska vara med är givet. De kriterier jag har för partier utanför riksdagen är följande. 1. Att ha fått tydligt mer än 0,1 % i senaste riksdagsvalet. 2. Att ha en fungerande verksamhet på riksnivå. 3. Att ha en HBT-politik. Det är bara Feministiskt initiativ och Sveriges pensionärers intresseparti som uppfyller de tre kraven. Piratpartiet uppfyller krav 1 och 2 men inte krav 3.
Förklaring av partibeteckningar
s = socialdemokraterna
m = moderaterna
mp = miljöpartiet
fp = folkpartiet
c = centerpartiet
sd = sverigedemokraterna
v = vänsterpartiet
kd = kristdemokraterna
fi = feministiskt initiativ
spi = sveriges pensionärers intresseparti
1. Avskaffa kravet att en person måste vara steriliserad för att få juridiskt byta kön.
Ja: s, m, mp, fp, c, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Lagen om fastställelse av könstillhörighet som är från 1972 kräver att den som ska byta kön juridiskt måste vara ogift, svensk medborgare, steril och ha fyllt 18 år. En utredning lämnade 2007 ett förslag till förändringar av könstillhörighetslagen. Sedan har Socialstyrelsen startat en egen utredning vars rapport publicerades sommaren 2010. Efter att den varit ute på remiss lämnade Socialstyrelsen officiellt sin rapport och remissvaren till regeringen maj 2011.
Ja: s, m, mp, fp, c, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Lagen om fastställelse av könstillhörighet som är från 1972 kräver att den som ska byta kön juridiskt måste vara ogift, svensk medborgare, steril och ha fyllt 18 år. En utredning lämnade 2007 ett förslag till förändringar av könstillhörighetslagen. Sedan har Socialstyrelsen startat en egen utredning vars rapport publicerades sommaren 2010. Efter att den varit ute på remiss lämnade Socialstyrelsen officiellt sin rapport och remissvaren till regeringen maj 2011.
Enligt lagen om fastställelse av könstillhörighet måste en person vara steriliserad för att få byta kön juridiskt. Motiveringen från riksdagen 1972 var att personer som bytt kön inte bör ha barn. Idag ställer staten ett ultimatum till de som ska byta kön. Om de inte steriliserar sig får de inte juridiskt byta kön. I praktiken betyder det tvångssteriliseringar av transsexuella.
Förvaltningsrätten i Stockholm förklarade mars 2012 att sterilitetskravet strider mot Europakonventionen. Domen har överklagats av socialstyrelsens rättsliga råd och ärendet ska senare behandlas av kammarrätten i Stockholm. Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, har förklarat att sterilitetskrav för att få byta kön juridiskt strider mot mänskliga rättigheter.
Flera länder i Europa bl.a. Storbritannien, Spanien, Portugal och Ungern har i lag förtydligat att den som vill byta kön juridiskt inte måste vara steril. Författningsdomstolarna i Tyskland och Österrike har förklarat att kravet att vara steril för att få byta kön juridiskt strider mot respektive lands författning och inte ska tillämpas. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är bara ett negativt och tre tveksamma till att avskaffa sterilitetskravet.
2. Avskaffa kravet att en person måste vara ogift för att få juridiskt byta kön.
Ja: s, m, mp, fp, c, sd, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej:
För att "byta kön" måste en person vara ogift. Motiveringen till det kravet var att samkönade par inte hade möjlighet att ingå äktenskap 1972. Sedan 1 maj 2009 har Sverige dock som bekant en könsneutral äktenskapslag vilket gör att det argumentet nu saknar betydelse. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är inget negativt eller tveksamt till att avskaffa kravet att vara ogift.
3. Avskaffa kravet att en person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön.
Ja: s, m, mp, fp, c, sd, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej:
Fakta: En person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön. Motiveringen till det var att transsexuella 1972 inte hade möjlighet i en del länder att byta kön juridiskt. Riksdagen gissade att utan medborgarskapskravet skulle många transsexuella flytta till Sverige för att bli opererade. Idag har de flesta länder någon typ av lagreglering. För övrigt brukar det inte vara något medborgarskapskrav för sjukvård i Sverige. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är bara ett negativt och två tveksamma till att avskaffa medborgarskapskravet.
4. Tillåta transsexuella att spara könsceller så att de efter "operationen" kan bli biologiska föräldrar.
Ja: s, m, mp, fp, c, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Både Könstillhörighetsutredningen och Socialstyrelsens utredning föreslår att transpersoner ska ha möjlighet att spara sina könsceller d.v.s. sperma och äggceller före operationen för att de efteråt ska kunna bli biologiska föräldrar. Det är idag inte i lag förbjudet för transsexuella att göra det före "könsbytesoperationen". Socialstyrelsen tolkar dock könstillhörighetslagens sterilitetskrav så att det inte ska vara tillåtet. Andra grupper som av någon orsak riskerar bli sterila har möjlighet att spara sina könsceller. Några länder t.ex. Storbritannien och Spanien tillåter transsexuella att spara sina könsceller för att efter operationen kunna bli biologiska föräldrar. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är inget negativt och bara ett tveksamt till att tillåta transsexuella att spara könsceller.
5. Likställa de juridiska föräldraskapsreglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par.
Ja: s, m, mp, fp, c, v, fi, spi
Möjligen: sd
Nej: kd
Fakta. Riksdagen sa 2005 ja till att även lesbiska kvinnor ska kunna bli inseminerade vid kliniker. Men ännu är reglerna olika. Om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en man blir han automatiskt juridisk förälder. Men om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en annan kvinna blir hon inte det. Det betyder att vissa barn har en sämre juridisk trygghet än andra. En utredning som lämnade sin rapport 2007 föreslår att likställa de juridiska reglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par. Utredningen föreslår även att det alltid ska finnas möjlighet för en spermadonator att bli juridisk förälder istället för kvinnans partner om alla parter är ense om det. Regeringen har ännu inte lämnat något förslag till föräldraskapspresumtion för lesbiska par.
6. Inför ett förbud i grundlagen mot diskriminering av transpersoner.
Ja: mp, fp, c, v, fi, spi
Möjligen: s, m, sd, kd
Nej:
Fakta: Transpersoner har inte idag något skydd mot diskriminering i regeringsformen. Grundlagsutredningen föreslog inte ett sådant diskrimineringsförbud när den lämnade sin rapport 2008. Ecuador och Bolivia har i sin respektive konstitution förbjudit diskriminering p.g.a könsidentitet.
7. Arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att aktivt förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder)
Ja. s, c, fp, v, mp, kd, fi, spi
Möjligen: m, sd
Nej:
Fakta. Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport februari 2010. Den föreslår att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga diskriminering även när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Idag är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom utbildning även för sexuell läggning och funktionshinder.
I Diskrimineringskommitténs rapport 2006 var alla riksdagspartiernas representanter eniga om att arbetsgivare bör vara skyldiga att ägna sig åt aktiva åtgärder för alla typerna av diskriminering i lagen. Redan 1 januari 2009 så slogs de olika lagarna mot diskriminering ihop till en gemensam lag, men när det gäller arbetet med aktiva åtgärder ville den borgerliga regeringen först utreda hur effektivt lagarna hittills fungerat. Hittills har inga arbetsgivare haft någon skyldighet att jobba med aktiva åtgärder och program när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Här betyder utredningsförslaget ett tydligare skydd. Regeringen har ännu inte lämnat något förslag om att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen.
8. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.
Ja: s, mp, fp, c, v, fi, spi
Möjligen: m, sd, kd
Nej:
Fakta: Sverige införde lagen om hets mot folkgrupp 1948. Den förbjuder hets p.g.a. etnicitet och religion och sedan 2003 även p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu hets p.g.a. könsidentitet tillåten. Några länder i Europa, t.ex. Tyskland, Finland, Portugal liksom fyra delstater i Australien har förbud mot hets mot transpersoner.
9. Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.
Ja: s, mp, fp, c, v, kd, fi, spi
Möjligen: m, sd
Nej:
Fakta: Riksdagen sa 1994 ja till en straffskärpningslag i brottsbalken som gör att hatbrott ska kunna göra att domstolar dömer till högre straff. Då var hatbrott p.g.a. etnicitet och religion omnämnda i lagen, sedan 2003 även hatbrott p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu inte hatbrott p.g.a. könsidentitet explicit med i straffskärpningslagen. USA, Nya Zeeland, och Skottland har lagar mot hatbrott som explicit skyddar även transpersoner.
10. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.
Ja. s, m, c, fp, v, mp, kd, fi, spi
Möjligen: sd
Nej:
Fakta: FN har konventioner mot diskriminering p.g.a. etnicitet, kön och funktionshinder men inte mot diskriminering av HBT-personer. FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 säger inte heller något om HBT-personers rättigheter. Juni 2011 röstade en majoritet i FN:s råd för mänskliga rättigheter för en resolution om HBT-personers rättigheter. En resolution är dock inte politiskt bindande vilket däremot en konvention betraktas som för de FN-länder som accepterar den.
Jag har sedan gett partierna poäng enligt modellen. Varje ”ja” ger 2p, varje ”möjligen” 1p och varje ”nej” 0p. Jag har dessutom gett minuspoäng till de partier som vill avskaffa HBT-reformer.
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner som de båda partierna är för). De två partierna vill även avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Det blir -2p.
Kristdemokraterna vill sedan visserligen avskaffa den könsneutrala äktenskapslagen men eftersom deras alternativ, en civilrättslig giftermålslag, är lika för samkönade och olikkönade par får de inte något minuspoäng för det.
Övriga riksdagspartier vill inte avskaffa några HBT-reformer.
Jag fokuserar här på 10 nya och 8 gamla juridiska HBT-reformer. När det gäller HBT-politiken i övrigt är det ett parti, Sverigedemokraterna, som vill göra ytterligare en försämring. Sd vill avskaffa DO (Diskrimineringsombudsmannen) och ta bort alla statliga bidrag emot diskriminering, HBT-fientlighet och främlingfientlighet. Eftersom det inte handlar om juridiska reformer ger jag inte partiet minuspoäng för det men vill trots det informera om det.
Riksdagspartierna får då följande poäng 2012. (Maxpoäng 20)
Miljöpartiet 20p
Folkpartiet 20p
Centerpartiet 20p
Vänsterpartiet 20p
Feministiskt initiativ 20p
Sveriges pensionärers intresseparti 20p
Socialdemokraterna 19p
Moderaterna 16p
Kristdemokraterna 14p (16-2p)
Sverigedemokraterna 8p (10-2p)
Övriga delar av min HBT-rapporter publicerar jag senare i veckan.
Uppdatering 1.
Artiklar om Stockholm Pride som startar idag och om HBT-rättigheter.
Uppdatering 2.
Partiers kommentarer om Stockholm Pride.
Partier som fick mer än 0,1 % i förra riksdagsvalet. Jag kommer länka till fler partier efter att de på sin hemsida kommenterat Stockholm Pride.
Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Piratpartiet, Feministiskt initiativ, Sveriges pensionärers intresseparti
Förvaltningsrätten i Stockholm förklarade mars 2012 att sterilitetskravet strider mot Europakonventionen. Domen har överklagats av socialstyrelsens rättsliga råd och ärendet ska senare behandlas av kammarrätten i Stockholm. Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, har förklarat att sterilitetskrav för att få byta kön juridiskt strider mot mänskliga rättigheter.
Flera länder i Europa bl.a. Storbritannien, Spanien, Portugal och Ungern har i lag förtydligat att den som vill byta kön juridiskt inte måste vara steril. Författningsdomstolarna i Tyskland och Österrike har förklarat att kravet att vara steril för att få byta kön juridiskt strider mot respektive lands författning och inte ska tillämpas. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är bara ett negativt och tre tveksamma till att avskaffa sterilitetskravet.
2. Avskaffa kravet att en person måste vara ogift för att få juridiskt byta kön.
Ja: s, m, mp, fp, c, sd, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej:
För att "byta kön" måste en person vara ogift. Motiveringen till det kravet var att samkönade par inte hade möjlighet att ingå äktenskap 1972. Sedan 1 maj 2009 har Sverige dock som bekant en könsneutral äktenskapslag vilket gör att det argumentet nu saknar betydelse. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är inget negativt eller tveksamt till att avskaffa kravet att vara ogift.
3. Avskaffa kravet att en person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön.
Ja: s, m, mp, fp, c, sd, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej:
Fakta: En person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön. Motiveringen till det var att transsexuella 1972 inte hade möjlighet i en del länder att byta kön juridiskt. Riksdagen gissade att utan medborgarskapskravet skulle många transsexuella flytta till Sverige för att bli opererade. Idag har de flesta länder någon typ av lagreglering. För övrigt brukar det inte vara något medborgarskapskrav för sjukvård i Sverige. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är bara ett negativt och två tveksamma till att avskaffa medborgarskapskravet.
4. Tillåta transsexuella att spara könsceller så att de efter "operationen" kan bli biologiska föräldrar.
Ja: s, m, mp, fp, c, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Både Könstillhörighetsutredningen och Socialstyrelsens utredning föreslår att transpersoner ska ha möjlighet att spara sina könsceller d.v.s. sperma och äggceller före operationen för att de efteråt ska kunna bli biologiska föräldrar. Det är idag inte i lag förbjudet för transsexuella att göra det före "könsbytesoperationen". Socialstyrelsen tolkar dock könstillhörighetslagens sterilitetskrav så att det inte ska vara tillåtet. Andra grupper som av någon orsak riskerar bli sterila har möjlighet att spara sina könsceller. Några länder t.ex. Storbritannien och Spanien tillåter transsexuella att spara sina könsceller för att efter operationen kunna bli biologiska föräldrar. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är inget negativt och bara ett tveksamt till att tillåta transsexuella att spara könsceller.
5. Likställa de juridiska föräldraskapsreglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par.
Ja: s, m, mp, fp, c, v, fi, spi
Möjligen: sd
Nej: kd
Fakta. Riksdagen sa 2005 ja till att även lesbiska kvinnor ska kunna bli inseminerade vid kliniker. Men ännu är reglerna olika. Om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en man blir han automatiskt juridisk förälder. Men om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en annan kvinna blir hon inte det. Det betyder att vissa barn har en sämre juridisk trygghet än andra. En utredning som lämnade sin rapport 2007 föreslår att likställa de juridiska reglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par. Utredningen föreslår även att det alltid ska finnas möjlighet för en spermadonator att bli juridisk förälder istället för kvinnans partner om alla parter är ense om det. Regeringen har ännu inte lämnat något förslag till föräldraskapspresumtion för lesbiska par.
6. Inför ett förbud i grundlagen mot diskriminering av transpersoner.
Ja: mp, fp, c, v, fi, spi
Möjligen: s, m, sd, kd
Nej:
Fakta: Transpersoner har inte idag något skydd mot diskriminering i regeringsformen. Grundlagsutredningen föreslog inte ett sådant diskrimineringsförbud när den lämnade sin rapport 2008. Ecuador och Bolivia har i sin respektive konstitution förbjudit diskriminering p.g.a könsidentitet.
7. Arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att aktivt förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder)
Ja. s, c, fp, v, mp, kd, fi, spi
Möjligen: m, sd
Nej:
Fakta. Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport februari 2010. Den föreslår att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga diskriminering även när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Idag är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom utbildning även för sexuell läggning och funktionshinder.
I Diskrimineringskommitténs rapport 2006 var alla riksdagspartiernas representanter eniga om att arbetsgivare bör vara skyldiga att ägna sig åt aktiva åtgärder för alla typerna av diskriminering i lagen. Redan 1 januari 2009 så slogs de olika lagarna mot diskriminering ihop till en gemensam lag, men när det gäller arbetet med aktiva åtgärder ville den borgerliga regeringen först utreda hur effektivt lagarna hittills fungerat. Hittills har inga arbetsgivare haft någon skyldighet att jobba med aktiva åtgärder och program när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Här betyder utredningsförslaget ett tydligare skydd. Regeringen har ännu inte lämnat något förslag om att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen.
8. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.
Ja: s, mp, fp, c, v, fi, spi
Möjligen: m, sd, kd
Nej:
Fakta: Sverige införde lagen om hets mot folkgrupp 1948. Den förbjuder hets p.g.a. etnicitet och religion och sedan 2003 även p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu hets p.g.a. könsidentitet tillåten. Några länder i Europa, t.ex. Tyskland, Finland, Portugal liksom fyra delstater i Australien har förbud mot hets mot transpersoner.
9. Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.
Ja: s, mp, fp, c, v, kd, fi, spi
Möjligen: m, sd
Nej:
Fakta: Riksdagen sa 1994 ja till en straffskärpningslag i brottsbalken som gör att hatbrott ska kunna göra att domstolar dömer till högre straff. Då var hatbrott p.g.a. etnicitet och religion omnämnda i lagen, sedan 2003 även hatbrott p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu inte hatbrott p.g.a. könsidentitet explicit med i straffskärpningslagen. USA, Nya Zeeland, och Skottland har lagar mot hatbrott som explicit skyddar även transpersoner.
10. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.
Ja. s, m, c, fp, v, mp, kd, fi, spi
Möjligen: sd
Nej:
Fakta: FN har konventioner mot diskriminering p.g.a. etnicitet, kön och funktionshinder men inte mot diskriminering av HBT-personer. FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 säger inte heller något om HBT-personers rättigheter. Juni 2011 röstade en majoritet i FN:s råd för mänskliga rättigheter för en resolution om HBT-personers rättigheter. En resolution är dock inte politiskt bindande vilket däremot en konvention betraktas som för de FN-länder som accepterar den.
Jag har sedan gett partierna poäng enligt modellen. Varje ”ja” ger 2p, varje ”möjligen” 1p och varje ”nej” 0p. Jag har dessutom gett minuspoäng till de partier som vill avskaffa HBT-reformer.
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner som de båda partierna är för). De två partierna vill även avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Det blir -2p.
Kristdemokraterna vill sedan visserligen avskaffa den könsneutrala äktenskapslagen men eftersom deras alternativ, en civilrättslig giftermålslag, är lika för samkönade och olikkönade par får de inte något minuspoäng för det.
Övriga riksdagspartier vill inte avskaffa några HBT-reformer.
Jag fokuserar här på 10 nya och 8 gamla juridiska HBT-reformer. När det gäller HBT-politiken i övrigt är det ett parti, Sverigedemokraterna, som vill göra ytterligare en försämring. Sd vill avskaffa DO (Diskrimineringsombudsmannen) och ta bort alla statliga bidrag emot diskriminering, HBT-fientlighet och främlingfientlighet. Eftersom det inte handlar om juridiska reformer ger jag inte partiet minuspoäng för det men vill trots det informera om det.
Riksdagspartierna får då följande poäng 2012. (Maxpoäng 20)
Miljöpartiet 20p
Folkpartiet 20p
Centerpartiet 20p
Vänsterpartiet 20p
Feministiskt initiativ 20p
Sveriges pensionärers intresseparti 20p
Socialdemokraterna 19p
Moderaterna 16p
Kristdemokraterna 14p (16-2p)
Sverigedemokraterna 8p (10-2p)
Övriga delar av min HBT-rapporter publicerar jag senare i veckan.
Uppdatering 1.
Artiklar om Stockholm Pride som startar idag och om HBT-rättigheter.
Uppdatering 2.
Partiers kommentarer om Stockholm Pride.
Partier som fick mer än 0,1 % i förra riksdagsvalet. Jag kommer länka till fler partier efter att de på sin hemsida kommenterat Stockholm Pride.
Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Piratpartiet, Feministiskt initiativ, Sveriges pensionärers intresseparti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar