Hur queerliberala är egentligen fp och c?

Jag brukar här på bloggen fokusera på reformer som direkt berör HBT-personers rättigheter. Men sedan finns det givetvis andra förslag som man, något förenklat, kan kalla queer. De berör inte exklusivt HBT-gruppen men antingen så gynnas homosexuella, bisexuella och transpersoner (eller delar av gruppen) proportionerligt mer än de flesta andra och/eller så syftar de till att bekämpa heteronormen i samhället och respektera att familjer ser olika ut. Några exempel (utan rangordning)

7 queerreformer inom familjepolitiken.

1. Att barn ska kunna få fler än två vårdnadshavare (om en domstol bedömer det att vara till barnets bästa) 

2. Att även sambopar (samkönade eller olikkönade) ska kunna bli prövade som adoptivföräldrar. 

3. Att ensamstående kvinnor (homo- bi- eller heterosexuella) ska kunna bli inseminerade vid kliniker. 

4. Att förenkla faderskapsprövningen för ogifta olikkönade par. (En del i den gruppen är bisexuella). 

5. Att ogifta pappor enklare ska kunna bli erkända som förälder till ett barn, om mamman till barnet nekar till att mannen är pappan startar ofta en lång och byråkratisk process. (En del i den här gruppen är bisexuella) 

6. Att det ska vara möjligt att använda både donerad sperma och donerade äggceller vid behandlingar för att en kvinna ska bli med barn. Idag är det bara tillåtet att en av de två är donerad. (Gynnar lesbiska kvinnor proportionerligt mer än olikkönade par eftersom för samkönade kvinnlig par måste alltid sperman vara donerad).

7. Att tillåta surrogatmödraskap, att en kvinna blir gravid mot ersättning för sina omkostnader men sedan lämnar barnet till någon annan individ eller par. (Gynnar proportionellt bögar mer än andra eftersom det för homosexuella par är svårt att få vårdnad om barn med andra metoder).

Tendenserna viktiga, inte detaljerna.

Jag vill förtydliga att jag själv inte är entydigt positiv till alla reformerna, däremot att de bör utredas. Och givetvis kan partier också känna tvekan inför någon eller några av dem utan att det har med att göra att de är "antiqueer". Jag har dock granskat riksdagspartiernas åsikter, dels efter civilutskottets betänkande (rapport) från 13 mars 2012, riksdagsdebatten (§ 9) och omröstningarna (§ 12) om betänkandet 21 respektive 28 mars, dels efter att ha följt intervjuer med socialpolitiker och följt kongressbeslut.

Jag har inte gjort en noggrann genomgång med partierna, har inte mailat dem. Det här är bara en snabb sammanställning som inte bör betraktas som exakt men däremot ge tendenser för riksdagspartierna. Eftersom det är viss osäkerhet om resultatet i detalj redovisar jag inte vilka partier som är för utredningar av respektive reform.

Kd och sd oqueerast.

Antal av de sju reformerna som riksdagspartierna är antingen för eller vill utreda.

5-6 Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet 

3 Moderaterna

1 Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna

Den tydliga, och väntade tendensen, är att s, mp, fp, c och v är queerast bland riksdagspartierna. Sd och kd är oqueerast medan moderaterna får en mittenposition. Inget parti är dock för utredningar av alla sju reformerna.

Granskar man regeringspartierna är det tydligt att Folkpartiet och Centerpartiet har ett extra ansvar att driva på arbetet för en modernare familjepolitik, i synnerhet mot Kristdemokraterna men ibland också i relation till Moderaterna. Ikväll håller fp:s ordförande Jan Björklund tal vid Almedalen, imorgon är det dags för samma sak för c:s ordförande Annie Lööf.

Uppdatering 1.

Jakob Lundgren, ledamot i Grön ungdoms förbundsstyrelse, har en artikel på debattsiten Newsmill om kd och kreationism (intelligent design)  vs. evolutionsteorin. Han länkar bl.a. till kristet-konservativa Claphaminstitutet, där flera kd-politiker är engagerade. Från artikeln där om ett seminarum i söndags vid Almedalsveckan. 

Respondent på Per Landgrens anförande var Yvonne Andersson, fil dr pedagogik och riksdagsledamot (KD). Samtalet mellan Per Landgren och Yvonne Andersson slutade med att Yvonne Andersson, som KD:s utbildningspolitiska talesperson, öppnade för möjligheten att också svenska elever bör få ta del av ID inom ramen för skolans undervisning.

Det är tydligen sant, kd:s utbildningspolitiska talesperson Yvonne Andersson (del av den homofientliga minoritetsfalangen i kd) är beredd att jobba för att "intelligent design" ska läras ut i alla skolor som en lika trovärdig teori som evolutionsteorin. Trots att vetenskapen närmast är entydig, kreationismteorin är inte seriös. Notera att det är möjligt att vara kristen-muslim-religiös jude etc. och samtidigt acceptera evolutionsteorin. Kristna kan tro att Gud startade processen, ateister kan tro den startades av en slump. Men att människor härstammar från andra arter, bl.a. apor är vetenskapen närmast ense om. Med borgerliga vänner som Yvonne Andersson behöver queerliberaler i Folkpartiet och Centerpartiet inte några fiender.