Vänsterns svek mot det sekulära samhället.

Jag skrev för några veckor sedan om en kulturdebattartikel av Per Wirthén. Han argumenterar i den för religiösa människors rätt i ett sekulärt samhälle. I bloggposten framförde jag invändningar emot delar av artikeln. Sedan dess är det flera andra som bemött Wirthéns resonemang. Bl.a. Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Direkt lögnaktig är Wirtén när han påstår att jag och Dilsa Demirbag-Sten i vår bok ”Till frihetens försvar” enbart skulle inrikta oss på kritik av islam och att ”inte ett ord om kristendom, judendom, Jehovas vittnen” finns i vår text. Vår kritik av den irländska blasfemilagstiftningen handlar om den irländska regeringens flört med katolska väljare, kritiken av omskärelse gäller såväl judar som muslimer, och just Jehovas Vittnen är specifikt omnämnda i samband med ett exempel om reli­giöst motiverade undantag från svensk värnpliktslagstiftning. Att islamister – snarare än muslimer i allmänhet – förekommer oftare i vår bok än till exempel buddhister handlar om att islamister är mer offensiva när det gäller att kräva det omgivande samhällets anpassning till deras tro.

Vi är inte ute efter att ”skapa opinion mot islam” – det gör islamisterna alldeles utmärkt på egen hand. Men vi vill hävda principen om lika medborgerliga rättigheter utan några relativistiska krumbukter i syfte att hålla de religiöst oförsonliga och lättkränkta på gott humör.

Lars Åberg, kulturjournalist på Sydsvenska dagbladet, som själv definierar sig som vänster kommenterar debatten i en artikel idag.

Den galna tunna som vänstern hoppat i genom att utse den islamska umman till förföljd arbetarklass har fått politiska konsekvenser. När vänstern blir religiös förändras samtalsklimatet och öppnar sig nya frontlinjer. En liten hundteckning lever upp som ideologisk vattendelare. Antiimperialismen och jämställdhetsengagemanget ersätts av nyandlighet och sympati för bakåtblickande moralsystem.

De som är fortsatt religionskritiska från vänster har blivit hemlösa och betraktas av sina forna åsiktsfränder som minst lika ondskefulla som någonsin Sverigedemokraterna....

Det kan ta sig sådana uttryck som när religionshistorikern Mattias Gardell beskrev Hamas som en oförarglig ABF-cirkel eller när Broderskapsrörelsens Peter Weiderud motiverade varför hbt-frågorna strukits i ett försök att värva muslimska medlemmar: ”Olika kulturer har hunnit olika långt med dessa frågor ... resan från det kulturella sammanhang där de flesta har sina rötter har gått för snabbt.” I brittiska The Guardian 22.12 anslöt sig Henning Mankell till den islamologiska doktrin, som säger att destruktiva handlingar utförda i en religions namn inte kan ha med religionen i fråga att göra.

För Per Wirtén är det ett uppenbart bekymmer att ”den sekulära normen får grepp över samhället”. Han citerade genusprofessorn Tiina Rosenberg som oroar sig för samma sak. Här har man gått och trott att vänstern uppskattade en sådan utveckling, men nu skildras den som ett oresonligt förtryck: ”sekularismens stora assimileringsmaskin”.

Både Bauhn och Åberg har flera viktiga poänger. Givetvis är islamofobi ett problem som ska bekämpas. Sverigedemokraternas främlingsfientliga retorik är oacceptabel.

Men även många inom dagens svenska vänster (och några liberaler) förtjänar kritik för sitt ointresse att försvara det sekulära samhällets principer - om det hamnar i konflikt med en del muslimer. Det var liberaler och socialister som på 1960-talet i strid med konservativt kristna fick igenom principen om en sekulariserad stat. Det tydligaste tecknet var att kristendomskunskap förvandlades till religionskunskap som ämne i skolan.

Många var engagerade för sekulariseringen men de som kanske främst förtjänar ett omnämnande är dels dåvarande socialdemokratiska regeringen, dels ledarredaktionerna på de två liberala tidningarna Dagens Nyheter och Expressen (som annars ofta var mycket kritiska till s-regeringen när det gäller ekonomi etc.). Tack var gemensamt arbete från liberaler och socialister blev Sverige ett av världens första sekulariserade länder som även respekterade religionsfrihet.

Idag sviker många till vänster de principer som då vann och blev etablerade i samhället.


Uppdatering 1.

Ännu en artikel (läsarkommentarer) i SvD om barn som avviker från traditionella könsroller.