tisdag 10 april 2018

Min sex-politiska novell om s-politikern Astudillo mest direktklickade.


För några veckor sedan publicerade jag en synnerligen kontroversiell novell om att jag möter s-politikern Luciano Astudillo i stadshuset i Malmö. Han har tidigare varit riksdagsledamot. Från novellen.
.... Jag konstaterar att det här är vad anti-rasism egentligen är. Att Astudillo haft fel när han försvarat islamister. Men att väst också ibland hamnat något galet när Marine le Pen blivit en av de populäraste politikerna här. Att Donald Trump är en katastof som president. Jag känner en lätt lukt från latinokillen Astudillos kön och konstaterar att det här är vad västerländsk frihet till sist handlar om. Det här är liberalismen gentemot högerpopulismen. Att vi får ha sexuella begär emot vilka vi vill oavsett kön och etnicitet bara de är vuxna. Att vi inte ska dölja det, att vi får hålla Prideparader. Högerpopulismen kommer att förlora och Trump blir utbytt 2020. Högerregeringen i Polen förlorar nästa val....
De flesta är intresserade av det som är kontroversiellt.

Bloggposten, där jag blandar sex och politik, är den mest direktklickade hittills i år. I novellen antyds att jag och Astudillo har sex. Men det är ett konstnärligt verk och har inte hänt. Det som är fascinerande är dock att när jag gör sådant här blir det många fler direktklick än när jag förklarar sakligt om partiernas HBTQ-politik. Och då är ändå min främsta målgrupp politiker och HBTQ-aktivister.

Nästan alla efterlyser en debatt som ska fokusera på sakpolitiken. Men både konventionell och social media (jag är en del av den senare) vet att det som de flesta är intresserade av är sådant som är kontroversiellt och orsakar känslor.

Och det gäller även politiker och aktivister för mänskliga rättigheter.


Uppdatering 1.

Ett exempel.

100 politiker får två nyhetstips, dels en expert-rapport om hur man kan förbättra skolans resultat, dels om att en politisk motståndare ertappats med att köpt sex. De får bara välja att få mer info om en av sakerna. Visst finns det ett fåtal skolpolitiker som skulle valt första alternativet men resten hade inte gjort det.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar