HBTQ-kultur. Våldets historia - Édouard Louis.

Från presentationen av Våldets historia (2017) av Édouard Louis.

.... En undersökning av ordens makt, våldets förgreningar och frågan huruvida man någonsin kan äga sin egen historia. I julaftonsnatten vandrar Édouard hemåt över Place de la République i Paris när en ung man plötsligt dyker upp vid hans sida. De kommer att tillbringa natten tillsammans, men det som började som kärlek avslutas med våldtäkt och mordförsök. Under månaderna som följer ska Édouard komma att gång på gång återberätta historien om den natten, för poliser, sjukhuspersonal, vänner och bekanta. Men kan man någonsin äga sin egen historia? Med förgreningar i Édouards barndom, rasism, fattigdom och begär framträder inte bara historien om ett våldsdåd, utan om det våld som genomsyrar vår värld och vardag, dess mekanismer och fortplantning. Våldets historia är en viktig och modig skildring av en våldtäkt och de psykologiska konsekvenserna av att tilldelas rollen som offer, inte minst i förhållande till förövaren....

Éduoard Louis gör det verkligen inte lätt för sig. I den relativt "folkliga" debutboken Göra sig kvitt Eddy Bellegeule förklarade han vilka problem det finns i den nordfranska arbetarklassmiljö han är ifrån och sedan lämnat. Han kunde fått en uppföljare om intriger i Paris kulturkretsar. Det hade varit det mest kommersiella. Istället väljer han att göra en bok om att han blivit våldtagen av en ung man med invandrarursprung.

Bra litteratur med svärta.

Bland de böcker jag recenserat är det här inte en av de bästa men den hamnar bland de 10 främsta. Louis har en förmåga att koppla vardagliga händelser till filosofiska resonemang om vad det är att vara människa. Och han gör det lysande. Ibland är det som att han är en ny variant av välkände franske författaren Michel Foucault.

Det här är en bok som fokuserar på svärta, depressioner, homofobi, utanförskap, rasism. Många tycker säkert det är för "mörkt". Men bra litteratur är det.