måndag 22 augusti 2016

Totalförbud är fel lösning på problemet med tiggeri.


Om vi hade hållit en folkomröstning i Sverige idag hade säkert en tydlig majoritet röstat för att förbjuda tiggeri i landet. Vi som är emot ett sådant förbud är i minoritet, det är bara att erkänna det.  Enligt en ny opinionsmätning vill 59 % av svenska folket förbjuda tiggeri, 23 % är emot, övriga är tveksamma. Bland riksdagspartiernas sympatisörer är det bara mp och v där fler är emot än för ett totalförbud emot tiggeri. Moderaterna och Sverigedemokraterna är för ett sådant förbud, s har nu börjat tveka medan övriga riksdagspartier är emot.

Handlar då demokrati inte om att låta majoritetens attityder påverka de politiska besluten? Riktigt så enkelt är det faktiskt inte. En välfungerande demokrati  handlar också om att skydda minoritetsgrupper samt att det finns diverse fördröjande mekanismer för att populistiska förslag inte ska genomföras utan ordentlig debatt först. Och just vi HBTQ-personer ska vara tacksamma för det. Sydafrika hade inte infört en könsneutral äktenskapslag om det hållits en folkomröstning där, inte sydstaterna i USA heller.  Genom beslut av högsta domstolen i respektive land har frihetsreformen för samkönade par blivit verklig.

Sverige är inte en Sifo-krati.

Men det handlar också om ministrar och riksdagsledamöter. När Sifo ringer till vanliga medborgare avkrävs de inte konsekvensanalyser. Det vore ju orimligt. Att vara vanlig medborgare handlar just om att slippa det. Men av ministrar och riksdagsledamöter kräver vi mer - de måste förhålla sig till Sveriges grundlagar, internationella konventioner men också göra just konsekvensanalyser.

Politiker bör också förhålla sig till opinionsmätningar där det finns en tydlig majoritet, vad en majoritet av svenska folket tycker är givetvis viktigt.  Men vi lever inte i en Sifo-krati. Ansvarsfulla politiker ska inte bara följa opinionen utan även leda den. Om stödet för en viss policy (som att Sverige inte ska förbjuda tiggeri) varaktigt håller sig runt 25 % måste det dock vara en allvarlig varningssignal till politiker som är emot ett sådant förbud. Vi som är emot ett totalförbud kanske varit för slarviga ibland i vår argumentation. En del har hojtat PK-klyschan "man kan inte förbjuda fattigdom". Ironiskt nog var det Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven (bilden) som gjorde den klyschan känd i svensk debatt. Nu har han tydligen ändrat sig.

Så låt mig då förklara, bortom PK-klyschorna, varför totalförbud emot tiggeri är fel oavsett om det är på nationell och lokal nivå.

1. Det är många som någon gång fått sin plånbok stulen eller borttappad vid en resa till en annan stad  i närheten och där man inte hade någon kompis med sig. Att förbjuda att folk i den situationen skulle samla in pengar för en resa hem till sin bostad vore helt omänskligt. Men kanske m, sd och delar av s syftar på att bettleri ska förbjudas, alltså vanemässigt tiggande.

2. Men även förbud emot vanemässigt tiggande är fel. Storbritannien är ett av få länder i Västeuropa som på 1900-talet aldrig avskaffade förbud emot att tigga pengar (Sverige tog bort "lösdriveri"-lagen 1965). Trots det har London säkert fler tiggare än Sverige, även om antalet invånare är ungefär detsamma. 

Progressiva politiker i Storbritannien och Danmark stödjer förbudslagar eftersom de är verkningslösa.

Ska vi förbjuda kan vi välja att polisen ska prioritera brott emot förbudslagen, men det finns inget västerländskt land som gjort det. Och det är klokt, polisen har viktigare saker för sig än att jaga folk som tigger pengar. Det andra alternativet är att vi får en symbolisk lag. Som i Storbritannien och Danmark där ett sådant förbud har stöd även av socialdemokratiska partier. Men det ironiska är att progressiva politiker där bara accepterar lagarna eftersom de är så verkningslösa. Hade brittisk och dansk polis startat systematiska och kostnadskrävande razzior emot tiggare hade det säkert blivit en politisk konflikt. Det enda som händer är att polisen godtyckligt kan besluta att fösa bort vissa personer som tigger.

V och fi har fel som vill främja tiggeri.

Tiggeri är besvärande för många människor och det måste politiker ta på allvar. Det finns negativa attityder emot romer i Sverige men mitt tips är att majoriteten av de som är för förbud hade haft samma attityd om det funnits etniska svenskar som tiggt utanför massor av butiker. De har ibland blivit så många att det blivit en störning i människors vardag. Och det handlar inte om att folk inte vill påminnas om att det finns fattiga. Men den retoriken borde det finnas sexsäljare utanför många butiker för att påminna om att det finns sexsäljare. När Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ vill främja situationen (genom att motsätta sig utrymning av privatägd mark som vissa romska grupper ockuperat) för tiggare eller att kommuner ska fixa skolgång åt barn till romer som tigger är det helt galet. Det finns inget som helst "progressivt" att människor ska sitta på sina knän hela dagen för att få slantar från svenskar. Och definitivt inte att göra det enklare att romer från Rumänien tar även med sig barn hit där de tvingas vara på olika skolor tillfälligt.

Tiggeriförbud är ett enormt ingrepp i en västerländsk demokrati.

Staten ska inte främja att romer kommer till Sverige för att tigga. Det är bra att s-mp-regeringen så småningom blev tydlig där. Det bör enligt mig utredas om kommuner som en sista åtgärd ska kunna förbjuda människor att samla in pengar (oavsett om det är romska tiggare eller gatumusikanter) utanför vissa begränsade områden som strax utanför entréer till kulturinstitutioner och butiker. 

Men därifrån till att generellt förbjuda i en hel kommun - eller än värre i ett helt land - är steget långt. I synnerhet som ett sådant förbud även skulle drabba en del svenska medborgare. Att i lag förbjuda människor att söka ekonomisk hjälp från andra människor är ett enormt ingrepp i en västerländsk demokrati och emot civilsamhället (den del av samhället som varken utgörs av stat eller marknad). I synnerhet Moderaterna borde reflektera om det.

Folk som är för tiggeriförbud kan givetvis hänvisa till att Storbritanniens och Danmarks förbud inte drabbat folk orimligt hårt. Men om man vill att ett förbud ska bli verkningslöst varför då införa det från början?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar