Intuition.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss. .....

Maj 2016.

EU hade träffat ett avtal med Turkiets auktoritäre president Recep Tayyip Erdogan (bilden)  för att begränsa antalet asylsökande som kom till unionen. Vi kunde konstatera några saker som för mig var argument för att behålla avtalet.

1. Samtliga 28 länders regeringar i EU, inklusive den svenska s-mp-regeringen, stödde avtalet.

2. Jag är en varm EU-anhängare.

3. Senaste året har jag tagit tydlig ställning för att Sverige flera år framåt bör ha en stram flyktingpolitik för att ge de asylsökande och flyktingar som redan finns här en ärlig chans att bli integrerade och för att minska kraftigt ökade kostnader.

4. Avtalet EU-Turkiet har varit effektivt i betydelsen att det kraftigt minskat antalet asylsökande till Balkanhalvön.

Det var alltså med viss tvekan jag 23 maj i en bloggpost tog ställning för att EU bör bryta avtalet med Turkiet. Jag visste givetvis att EU:s president Recep Tayyip Erdogan (bilden) var en islamist. Men formellt var Turkiet en demokrati om än med betydande brister. I praktiken en halv-demokrati.

Augusti 2016.

Givetvis visste jag inte något som helst i maj om vad som kulle hända senare på sommaren. Där Erdogan nu efter ett kuppförsök närmast inför en diktatur. Att asylsökande till EU ska skickas tillbaka till just Turkiet är efter det närmast bisarrt. I en situation där förmodligen massor av människor snart kommer tvingas lämna Turkiet och söka asyl i andra länder.

Vad var det som fick mig att den där maj-dagen ta ställning emot EU-avtalet? Förmodligen intuition. Något som ibland kallas kvinnligt men lika mycket är manligt. Eller mänskligt. Jag fick en känsla av att något inte stämde när EU träffat avtalet med Erdogan. Något fanns bortom de "logiska" argumenten från diverse politiker om hur bra avtalet var. Jag kunde inte riktigt förklara det logiskt, men det var en känsla. Och tyvärr fick jag rätt.

Ibland kanske vi måste lita just på vår intuition.


Uppdatering 1.

Jag är ingen "flum-liberal"

Ni som följer min blogg vet jag inte är någon PK-människa, inte långt ut på vänsterkanten, inte någon "flum-liberal". Enligt mig är "ingen människa är illegal" en fånig klyscha inför en debatt där det ofta är målkonflikter som ska tas på allvar. Jag respekterar att ibland måste det föras real-politik som inte är förenligt med idealism. Ibland krävs det hårda beslut på kort sikt för att värna mjuka värden på lång sikt. 

Men EU:s flyktingavtal med despoten Erdogan är oetiskt. Redan innehållet i sig är tveksamt även om jag fattar varför det blev ett avtal i en akut situation där EU:s yttre gränser brakade ihop. Men hade EU gjort en sådan här deal med ett demokratiskt land hade det varit en sak, här handlar det om Turkiet.

USA är idag tuffare än EU gentemot Turkiet.

EU har sedan 1970-talet verkat för mänskliga rättigheter medan NATO (som jag är för att Sverige ska medlem i) förr struntade i om dess medlemsländer var demokratier eller inte i kampen emot hotet från dåvarande totalitära kommunistdiktaturen Sovjetunionen.

Det ironiska är att förhållandena är de omvända idag. USA:s utrikesminister John Kerry hotar Turkiet med att bli uteslutet ur NATO som sista åtgärd trots att det skulle skadat USA:s intressen i regionen enormt.. Men från EU finns det inga som helst "hot" om att avbryta flyktinguppgörelsen och planerade visumlättnader med Turkiet. Budskapet är närmast "vi vill att ni inte klubbar oppositionen för hårt". 

EU.s flyktingavtal med Turkiet är "just plain wrong" för att använda retorik från USA.