lördag 20 augusti 2016

Min brutala kritik emot Tasso Stafilidis blev fel.



Hur hårt ska man som granskande bloggare "slå" emot personer som representerar makt i någon betydelse? Trots att man vet att de givetvis också är människor. De är inga robotar som är okänsliga för brutal kritik. Där finns givetvis inget facit. Jag betraktar som min roll att utifrån ett HBTQ- och mänskliga-rättigheter-perspektiv granska ledande personer inom och utanför svensk HBTQ-rörelse.

Blir det fel ibland? Absolut. Och jag tror varje ledarskribent från svenska tidningar gör samma analys. Men oftast handlar det om självkritik i marginalen. I allt väsentligt står jag för mina bloggposter även när jag hårt kritiserat personer. När jag bedömer vilka formuleringar jag ska använda brukar jag ha följande kriterier.

1. Hur allvarligt ett klavertramp varit.
2. Vilken makt personen som gjorde klavertrampet har.

Ju mer makt en människa har desto hårdare kan kritiken bli. Det kan handla om jag i en bloggpost "riktar kritik" eller "riktar skarp kritik", det senare är en hårdare formulering. Hårdast är att kräva en persons avgång. Och just det gjorde jag i en bloggpost för några veckor sedan om Tasso Stafilidis (bilden).
.... Det finns givetvis en risk att kräva Stafilidis avgång. Att göra det betyder förmodligen att han blir kvar på sin post därför att övriga i föreningen inte vill påverkas av folk utanför sin organisation. Men jag ger ett vänligt råd till Tasso. Fram tills du lärt dig vad hedersrelaterat våld och den islamistiska ideologin utgör för hot (det finns förvisso HBTQ-fientlighet inom alla grupper men ofta inte i närheten i medelklassområden som det är i invandrartäta förorter) bör du allvarligt pröva om du är en lämplig ordförande för West pride. På bilden till den här bloggposten har Stafilidis en hög "kapitalist-hatt". Och det är närmast symboliskt. För han är en "gåslever-socialist". Som tjänar massor av pengar och sällan besöker förorter eller bruksorter. Han värnar medelklass-bögar, en grupp han själv tillhör. Och sviker HBTQ-personer där kampen som bäst behövs i hans område, invandrartäta förorter i Göteborg....
Borde inte kallat Stafilidis för "gåslever-socialist".

I sak vidhåller jag min kritik emot vissa av Stafilidis formuleringar till Expressen. Och jag lovar att granska honom igen om jag betraktar det som befogat. Men mina formuleringar blev för brutala. De hade varit lämpliga om det handlat om en minister i s-mp-regeringen. Men Tasso Stafilidis är ordförande i West pride. Med det har han givetvis en viss informell makt. Men han är inte i närheten av att var en del av de främsta makthavarna. Och hans förtydligande inför Expressen i en senare kommentar borde gjort att jag mildrat kritiken emot honom.

Jag drar tillbaka mitt råd att Stafilidis ska avgå som ordförande för West pride. Och jag borde inte spekulativt kallat honom "gåslever-socialist" utifrån en kommentar i Expressen. Jag kollade delar av Stockholm prides parad via Qx-videon och Stafilidis gjorde ett bra jobb där.

Ska man sammanfatta det är det att vi människor alla har en hemläxa att göra. Stafilidis bör noggrannare formulera sig inför journalister. Jag bör noggrannare konstatera om en person jag kritiserar har så mycket makt att hen förtjänar brutal kritik.

Så är vi människor. Ibland blir det fel. Vilken tur att vi alla kan skärpa till oss.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar