Här är fjärde delen av min granskning av remissvaren till utredningen Olika vägar till föräldraskap, en rapport som lämnades i början av det här året. Här fokuserar jag på surrogatmödraskap i Sverige. En del bög-par är intresserade av bli juridiska föräldrar genom metoden men också hetero-par där kvinnan själv inte kan få barn och även andra. I en senare del ska jag behandla den rättsliga situationen för svenskar som i andra länder fått surrogatavtal juridiskt erkända och vill få med sig barnet (barnen) med sig hem till Sverige.
Kommersiellt surrogatmödraskap.
Utredningen har inte fått i direktiv att behandla just kommersiellt surrogatmödraskap, alltså att den som är gravid får ekonomisk ersättning förutom de egna kostnaderna för att bli surrogatförälder. Utredningen markerar dock att det inte är lämpligt att tillåta i Sverige och det får närmast ett kompakt stöd av de remissinstanser som kommenterat den delen. Bara Föreningen för surrogatmödraskap "problematiserar" debatten. .
Utredningen har inte fått i direktiv att behandla just kommersiellt surrogatmödraskap, alltså att den som är gravid får ekonomisk ersättning förutom de egna kostnaderna för att bli surrogatförälder. Utredningen markerar dock att det inte är lämpligt att tillåta i Sverige och det får närmast ett kompakt stöd av de remissinstanser som kommenterat den delen. Bara Föreningen för surrogatmödraskap "problematiserar" debatten. .
.... Vi vill inte hänföra någon annan slutsats än utredningen i frågan, dock skulle vi gärna se att frågan om kommersiellt surrogatmödraskap utreddes något mer genuint, utan att så snabbt landa i definitiva allt för moraliskt orienterade slutsatser....
Delvis håller jag med. Situationen när det gäller kommersiellt surrogatmödraskap är tillåtet både i vissa delstater i USA och i fattiga länder. I USA kräver dock nästan alla företag som ägnar sig åt förmedling av surrogatmödraskap att den som ska bli gravid måste bevisa att individen inte har dålig ekonomi. Just för att hindra att någon desperat gör det främst av ekonomiska orsaker. Men när det är framfört vidhåller jag att kommersiellt surrogatmödraskap inte bör införas i Sverige. I USA har privata avtal en starkare juridisk ställning medan Sverige och de flesta andra länder i Västeuropa har mer ingripande statliga regler för att skydda den svagare parten i en avtals-relation. Om parterna så småningom skulle hamna i konflikt med varann blir det betydligt mer komplicerat att reda ut det om mycket pengar är inblandade.
Altruistiskt surrogatmödraskap.
När det gäller övriga förslag som utredningen behandlar är remissinstanserna resonerande. Det handlar om något är förnuftigt eller inte. Men (altruistiskt) surrogatmödraskap orsakar - förutom det resonerande - också mycket känslor. Många remissvar förvandlas närmast till debattartiklar, i synnerhet från flera som är emot altruistiskt surrogatmödraskap men ibland också från de som är positiva. Det framförs anklagelser om spridande av lögner, ovetenskaplighet, okunskap, icke-seriösa resonemang och att motståndarna inte bara har fel utan även har suspekta syften. Man kan givetvis raljera om det men vi bör nog också konstatera att reformen delvis är en symbol för många. Både för de som hävdar det handlar om individens rätt att själv avgöra vad hen ska göra med sin kropp och de som betraktar det som exploatering.
Betydligt fler remissinstanser emot än för altruistiskt surrogatmödraskap.
Ca 60 remissinstanser har lämnat kommentarer till utredningen. Av dem har 38 remissinstanser kommenterat surrogatmödraskap. 27 stödjer utredningens förslag att vara emot altruistiskt surrogatmödraskap. 9 är för, 2 tar varken ställning för eller emot.
Bland remissinstanser emot att tillåta surrogatmödraskap finns Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Svenska läkaresällskapet, Svenska barnmorskeförbundet, Familjerättssocionomernas riksförening, en del kvinnoföreningar och de flesta kommuner, regioner/landsting som lämnat kommentarer.
Några av de remissinstanser som är helt för altruistiskt surrogatmödraskap finns Statens medicinsk-etiska råd, RFSL, RFSU, Sveriges advokatsamfund och Föreningen för surrogatmödraskap. Sahlgrenska akademin, Karolinska universitetssjukhuset och Svenska sällskapet för reproduktionsmedicin är positiva till det restriktiva system som tydligen finns på Nya Zeeland.
Karolinska universitetssjukhuset.
Kommuner och landsting.
Samtliga remissvar från kommuner och regioner/landsting som kommenterar altruistiskt surrogatmödraskap (Region Skåne gör det inte) är negativa. Enda undantaget är Landstinget i Uppsala län som varken tar ställning för eller emot (4 partier lämnade alternativa yttranden, sd, v och kd är negativa, m är positivt)
I Stockholms stad har m, l och c förklarat att de är positiva till altruistiskt surrogatmödraskap, även m och l i Göteborgs stad och Malmö stad. M har framfört detsamma i Region Örebro län och Region Östergötland. Det bör konstateras att c och möjligen inte heller l är representerat i samtliga kommunstyrelser respektive nämnder som skickat remissvar. Trots det är det något förvånande att de tre partierna som är positiva till altruistiskt surrogatmödraskap inte konsekventare argumenterat för utan ofta anslutit sig till den negativa majoriteten. Sedan är det givetvis möjligt att vissa m-c-l- representanter varit tveksamma till majoritetens negativa kommentarer men inte betraktat det som tillräckligt viktigt att markera emot det.
Mina kommentarer.
Jag är för att Sverige ska tillåta och skaffa ett regelverk för altruistiskt surrogatmödraskap. Jag delar i allt väsentligt resonemanget från Föreningen för surrogatmödraskap. Förutom det måste tre delar finnas med.
1. En surrogatmamma ska ha samma abort-möjligheter som andra gravida. Varje avtal som begränsar det ska betraktas som ogiltiga.
2. Den som är gravid ska ha rätt att ångra sig fram till ett antal veckor efter att barnet fötts.
3. Det par eller den individ som vill bli barnets vårdnadshavare ska inte ha rätt att ångra sig.
Uppdatering 1.
Följande politiska instanser argumenterade enhälligt emot altruistiskt surrogatmödraskap.
Landstinget Dalarna, Region Jämtland och Härjedalen, Region Jönköpings län, Västerbottens läns landsting och Umeå kommun.
Det är enkelt konstatera det finns ett geografiskt perspektiv. I norra Sverige verkar det finns färre m-l-c-politiker som vill ta konflikt om att altruistiskt surrogatmödraskap ska införas än i södra Sverige och i synnerhet i storstadsområdena.
Den tendensen blir än mer tydlig om man granskar den politiskt tillsatta styrelsen för Sahlgrenska akademin i Göteborg. Representanter för s, m, mp, c, v, l och kd var närvarande vid beslutet att ge . stöd för ett restriktivt system av altruistiskt surrogatmödraskap som finns på Nya Zeeland. Inte ens v och kd protesterade. Bara en (av 3) s-representanter markerade stöd för utredningens förslag att vara helt emot altruistiskt surrogatmödraskap.
Mitt tips är att det här är typiskt för nya HBTQ-reformer. Det är i storstadsområdena som folk ofta möter nya typer av familjebildningar i sin vardag. För många i mindre städer eller på landsbygden blir det ofta en teoretisk debatt även om HBTQ-personer givetvis finns i hela landet. Jag framför inte det här för att avfärda människor som fattar beslut utifrån teorier, det gör vi alla ibland. Men jag tror trots det att geografi-perspektivet är en av många faktorer som avgör attityder till reformer inom familjepolitiken.
Uppdatering 2.
Motståndet tydligt utanför storstadsområdena.
En del kanske frågar varför jag som själv är för altruistiskt surrogatmödraskap går ut offentligt med att ca 75 % remissinstanserna är emot reformen.
Orsaken är egentligen banal. I varje politisk konflikt gynnar det ingen part att tro sig ha stöd av de flesta i debatten när det inte är så (någon opinionsmätning har vad jag vet inte gjorts bland svenska folket, men motståndet är idag betydligt större än stödet bland remissinstanser). Det är givetvis kul på kort sikt att man felaktigt tror sig ha stöd av de flesta men det bara riskerar att man inte vässar argumenten och når ut till nya grupper. Ska man generalisera är det förmodligen relativt jämnt bland debattörer i storstadsområdena (Lund är en del där) och i andra större städer som Uppsala och Linköping om altruistiskt surrogatmödraskap ska tillåtas. Men i övriga Sverige är motståndet tydligt.
Mitt tips är att vi som bor i storstadsområden (bor själv i Malmö city) och är för reformen har en hemläxa att göra. Vi har missbedömt den geografiska aspekten. Vi har trott det räcker nå ut i storstadsmedia och i social media där de flesta (andra) är från storstäderna om att införa altruistiskt surrogatmödraskap. Men det räcker inte.
Altruistiskt surrogatmödraskap.
När det gäller övriga förslag som utredningen behandlar är remissinstanserna resonerande. Det handlar om något är förnuftigt eller inte. Men (altruistiskt) surrogatmödraskap orsakar - förutom det resonerande - också mycket känslor. Många remissvar förvandlas närmast till debattartiklar, i synnerhet från flera som är emot altruistiskt surrogatmödraskap men ibland också från de som är positiva. Det framförs anklagelser om spridande av lögner, ovetenskaplighet, okunskap, icke-seriösa resonemang och att motståndarna inte bara har fel utan även har suspekta syften. Man kan givetvis raljera om det men vi bör nog också konstatera att reformen delvis är en symbol för många. Både för de som hävdar det handlar om individens rätt att själv avgöra vad hen ska göra med sin kropp och de som betraktar det som exploatering.
Betydligt fler remissinstanser emot än för altruistiskt surrogatmödraskap.
Ca 60 remissinstanser har lämnat kommentarer till utredningen. Av dem har 38 remissinstanser kommenterat surrogatmödraskap. 27 stödjer utredningens förslag att vara emot altruistiskt surrogatmödraskap. 9 är för, 2 tar varken ställning för eller emot.
Bland remissinstanser emot att tillåta surrogatmödraskap finns Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Svenska läkaresällskapet, Svenska barnmorskeförbundet, Familjerättssocionomernas riksförening, en del kvinnoföreningar och de flesta kommuner, regioner/landsting som lämnat kommentarer.
Några av de remissinstanser som är helt för altruistiskt surrogatmödraskap finns Statens medicinsk-etiska råd, RFSL, RFSU, Sveriges advokatsamfund och Föreningen för surrogatmödraskap. Sahlgrenska akademin, Karolinska universitetssjukhuset och Svenska sällskapet för reproduktionsmedicin är positiva till det restriktiva system som tydligen finns på Nya Zeeland.
Karolinska universitetssjukhuset.
.... Karolinska Universitetssjukhuset anser det däremot problematiskt att helt eliminera möjligheten till surrogatmödraskap inom Sverige. Risken finns att vi på så sätt tvingar patienter till andra länder vilket medför kända risker för alla berörda. Karolinska Universitetssjukhuset ställer sig positivt till möjligheten som föreslagits från annat håll samt som finns som praxis i Nya Zeeland, att altruistiskt surrogatmödraskap kan godkännas i enskilda fall efter särskild prövning, förslagsvis av Socialstyrelsens rättsliga råd. Sådan utredning, behandling samt uppföljning med tillhörande forskning, skulle i det sammanhanget kunna genomföras under strikt ordnade former vid ett tvärprofessionellt, nationellt, högspecialiserat kompetenscentrum. Detta förutsätter att ett sådant centrum identifieras och resurssätts på adekvat vis....Statens medicinsk-etiska råd är den "tyngsta" remissinstansen till den här utredningen. De är permanent engagerade för att just resonera om vård och etik. Ungefär hälften av dess ledamöter är politiker. Representanterna för m, mp, c och l stödjer rådets positiva yttrande om altruistiskt surrogatmödraskap, de från v och kd gör det inte. Representanterna för s och sd var inte närvarande när remissyttrandet beslutades.
Kommuner och landsting.
Samtliga remissvar från kommuner och regioner/landsting som kommenterar altruistiskt surrogatmödraskap (Region Skåne gör det inte) är negativa. Enda undantaget är Landstinget i Uppsala län som varken tar ställning för eller emot (4 partier lämnade alternativa yttranden, sd, v och kd är negativa, m är positivt)
I Stockholms stad har m, l och c förklarat att de är positiva till altruistiskt surrogatmödraskap, även m och l i Göteborgs stad och Malmö stad. M har framfört detsamma i Region Örebro län och Region Östergötland. Det bör konstateras att c och möjligen inte heller l är representerat i samtliga kommunstyrelser respektive nämnder som skickat remissvar. Trots det är det något förvånande att de tre partierna som är positiva till altruistiskt surrogatmödraskap inte konsekventare argumenterat för utan ofta anslutit sig till den negativa majoriteten. Sedan är det givetvis möjligt att vissa m-c-l- representanter varit tveksamma till majoritetens negativa kommentarer men inte betraktat det som tillräckligt viktigt att markera emot det.
Mina kommentarer.
Jag är för att Sverige ska tillåta och skaffa ett regelverk för altruistiskt surrogatmödraskap. Jag delar i allt väsentligt resonemanget från Föreningen för surrogatmödraskap. Förutom det måste tre delar finnas med.
1. En surrogatmamma ska ha samma abort-möjligheter som andra gravida. Varje avtal som begränsar det ska betraktas som ogiltiga.
2. Den som är gravid ska ha rätt att ångra sig fram till ett antal veckor efter att barnet fötts.
3. Det par eller den individ som vill bli barnets vårdnadshavare ska inte ha rätt att ångra sig.
Uppdatering 1.
Följande politiska instanser argumenterade enhälligt emot altruistiskt surrogatmödraskap.
Landstinget Dalarna, Region Jämtland och Härjedalen, Region Jönköpings län, Västerbottens läns landsting och Umeå kommun.
Det är enkelt konstatera det finns ett geografiskt perspektiv. I norra Sverige verkar det finns färre m-l-c-politiker som vill ta konflikt om att altruistiskt surrogatmödraskap ska införas än i södra Sverige och i synnerhet i storstadsområdena.
Den tendensen blir än mer tydlig om man granskar den politiskt tillsatta styrelsen för Sahlgrenska akademin i Göteborg. Representanter för s, m, mp, c, v, l och kd var närvarande vid beslutet att ge . stöd för ett restriktivt system av altruistiskt surrogatmödraskap som finns på Nya Zeeland. Inte ens v och kd protesterade. Bara en (av 3) s-representanter markerade stöd för utredningens förslag att vara helt emot altruistiskt surrogatmödraskap.
Mitt tips är att det här är typiskt för nya HBTQ-reformer. Det är i storstadsområdena som folk ofta möter nya typer av familjebildningar i sin vardag. För många i mindre städer eller på landsbygden blir det ofta en teoretisk debatt även om HBTQ-personer givetvis finns i hela landet. Jag framför inte det här för att avfärda människor som fattar beslut utifrån teorier, det gör vi alla ibland. Men jag tror trots det att geografi-perspektivet är en av många faktorer som avgör attityder till reformer inom familjepolitiken.
Uppdatering 2.
Motståndet tydligt utanför storstadsområdena.
En del kanske frågar varför jag som själv är för altruistiskt surrogatmödraskap går ut offentligt med att ca 75 % remissinstanserna är emot reformen.
Orsaken är egentligen banal. I varje politisk konflikt gynnar det ingen part att tro sig ha stöd av de flesta i debatten när det inte är så (någon opinionsmätning har vad jag vet inte gjorts bland svenska folket, men motståndet är idag betydligt större än stödet bland remissinstanser). Det är givetvis kul på kort sikt att man felaktigt tror sig ha stöd av de flesta men det bara riskerar att man inte vässar argumenten och når ut till nya grupper. Ska man generalisera är det förmodligen relativt jämnt bland debattörer i storstadsområdena (Lund är en del där) och i andra större städer som Uppsala och Linköping om altruistiskt surrogatmödraskap ska tillåtas. Men i övriga Sverige är motståndet tydligt.
Mitt tips är att vi som bor i storstadsområden (bor själv i Malmö city) och är för reformen har en hemläxa att göra. Vi har missbedömt den geografiska aspekten. Vi har trott det räcker nå ut i storstadsmedia och i social media där de flesta (andra) är från storstäderna om att införa altruistiskt surrogatmödraskap. Men det räcker inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar