Regeringen försöker försvara borttaget återrapporteringskrav till Migrationsverket om HBTQ-asylsökande.

Efter många påminnelser har regeringskansliet nu svarat om varför s-mp-regeringen tog bort kravet inför 2016 att Migrationsverket ska återrapportera om hur bättre kan rättssäkra processen för HBTQ-asylsökande. Det här är den absoluta längsta kommentar jag fått från någon regering (den är mer än dubbelt så lång som någon tidigare officiell kommentar från regeringskansliet).  Jag tycker dock det har ett nyhetsvärde att redovisa det i sin helhet. Och att det är ett så långt och så sent svar tolkar jag som att det här faktiskt är politiskt känsligt för s-mp-regeringen. Men det ger också en känsla av att regeringen försöker kompensera sitt misstag (enligt min bedömning) genom att berätta vackra ord om HBTQ-asylsökande. Charlotte Roth Olanders från Justitiedepartementet har mailat följande kommentarer som ämnesrådet Maria Westman-Clément sammanställt.

Bäste Bengt Held, Tack för Ditt brev om återrapporteringsuppdrag i Migrationsverkets regleringsbrev angående hbtq-frågor. Jag beklagar den långa tid Du har fått vänta på ett svar. Migrationsverket har tidigare fått i uppdrag att se till att myndigheten säkerställer rättslig kvalitet och likformig tillämpning i hbtq-ärenden. Uppdragen har lett till förbättringar, ett exempel är den särskilda handläggningsordningen med hbtq-specialister som verket har utarbetat. För regeringen var det angeläget att ge signal om att myndigheten ska fortsätta sitt kvalitetssäkringsarbete i hbtq-ärenden. I regleringsbrevet för 2015 gav regeringen därför Migrationsverket i uppdrag att särskilt redovisa hur myndigheten säkerställt rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas. Under 2015 har Migrationsverket arbetat med att ta fram en ny standard för hbtq-specialisterna. Uppdraget för hbtq-specialisterna har setts över och vidareutbildningen för denna specialistkategori har utvecklats. Målet är att öka kompetensen och kvaliteten i handläggningen av hbtq-ärenden genom ett ständigt lärande och stöttande. Det ska vara möjligt att identifiera och handlägga ärenden där hbtq-skäl ingår på ett rättssäkert och effektivt sätt genom hela asylprocessen. Migrationsverket vill också öka kvaliteten i utredningar och beslut gällande hbtq-ärenden genom att ge personalen kunskap att på ett tidigt stadium identifiera ärenden med hbtq-skäl. Introduktionsprogrammet för nyanställda utvecklades också under 2015. Programmet omfattar bl.a. kursen Likvärdig behandling, där hbtq- och genusfrågor ingår. Rättsliga ställningstaganden är generella rekommendationer om tillämpningen av lagar och förordningar inom Migrationsverkets verksamhetsområden. Ställningstagandena tas fram för att skapa en enhetlig och likformig rättstillämpning inom myndigheten. I oktober 2015 publicerade Migrationsverket ett nytt rättsligt ställningstagande angående utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck (SR 38/2015). Det nya ställningstagandet ersätter ett styrdokument från 2011. Bakgrunden till det uppdaterade ställningstagandet är nya riktlinjer från UNHCR och ny rättspraxis från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen. Migrationsverket planerade dessutom att under 2015 genomföra en uppföljning av den rättsliga kvaliteten i ärenden där hbtq-skäl åberopats eller på annat sätt funnits med som skyddsgrund. Uppföljningen kunde inte genomföras, bland annat på grund av att verket bedömde att regelverket hindrade registrering av hbtq-skäl, vilket motverkade möjligheterna att få fram underlag för en bra analys. Migrationsverket har uppgett att uppföljningen ska genomföras när rättsliga förutsättningar finns. Den 12 februari 2016 trädde den nya Utlänningsdatalagen (2016:27) i kraft. Lagen handlar om behandling av personuppgifter i den verksamhet som bland annat Migrationsverket bedriver enligt utlänningslagstiftningen. Lagen ska ge myndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och samtidigt skydda människors personliga integritet från att kränkas vid sådan behandling. Av lagens förarbeten framgår att Migrationsverket har behov av att hantera integritetskänsliga sökbegrepp i vissa sammanhang. Det är viktigt att Migrationsverket fortlöpande kan bevaka effektiviteten och kvaliteten i verksamheten, vilket förutsätter uppföljning och kontroll där känsliga personuppgifter, som hbtq-skäl, kan vara relevanta. Det ska därför vara tillåtet att använda sådana sökbegrepp om personuppgiftsbehandling genomförs för vissa ändamål, till exempel att bedriva tillsyn, kontroll, uppföljning, planering av verksamheten och framställning av statistik (prop. 2015/16:65, sid 82-85). Bestämmelserna i Utlänningsdatalagen bedöms inte utgöra något hinder för Migrationsverket att genomföra en uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylärenden där hbtq-skäl är aktuella.Något nytt uppdrag till Migrationsverket beträffande hbtq-frågor har inte lämnats i regleringsbrevet för 2016. Migrationsverket har, genom ovanstående åtgärder, visat att myndigheten fortlöpande utvecklar sitt arbete med rättslig kvalitet i hbtq-frågor och att detta arbete kommer att fortsätta. Regeringen fortsätter dock att nära följa Migrationsverkets arbete på området och är vid behov beredd att föreslå ytterligare åtgärder för att säkerställa en rättssäker asylprövning för hbtq-personer fortgår.

C, v, l och kd är emot borttaget återrapporteringskrav.

Trots de välvilliga kommentarerna från regeringskansliet är det en gåta att de tog bort återrapporteringskravet till Migrationsverket för 2016. Och ska man tolka kommentarerna positivt är det att regeringen kanske återinför kravet inför 2017 (det beslutas i december på ett regeringssammanträde) om HBTQ-asylsökande. Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har förklarat att de fyra riksdagspartierna velat behålla återrapporteringskravet även för 2016. Det gör de helt rätt i.

Jag har som bekant själv tagit ställning för en stram flyktingpolitik närmaste 10 åren. Jag delar inte RFSL:s bedömning att förbud emot samkönade relationer i ett land (76 länder har det för manliga samkönade relationer, 43 länder för kvinnliga samkönade relationer) automatiskt ska leda till asyl för varje flykting från det landet. New York var på 1970-talet en av de städer där det var lättast att leva som bög. Trots att det formellt var förbjudet i delstaten att ha sex med någon av samma kön. Det avgörande vid asylprövningar måste alltså vara hur lagarna tillämpas även om varje sådan lag i sig är förkastlig och stigmatiserande.

Men när det gäller rättssäkerhet i processen för HBTQ-asylsökande viker jag mig aldrig. Ibland måste HBTQ-flyktingar avvisas för att de inte har tillräckligt starka skäl. Men de ska aldrig behöva deporteras för att svenska myndigheter inte har kunskap om gruppen. Punkt. Slut.