En "hjärnlös" flyktingpolitik får inte bli "hjärtlös".

Jag har svängt inom flyktingpolitiken senaste två åren och är idag för en stram migrationspolitik närmaste 10 åren. Det har jag öppet förklarat. Även vi som konstaterar att det är positivt att svensk flyktingpolitik stramas åt bör dock konstatera att det finns en del  svagheter i s-mp-regeringens förslag. Syftet - att färre ska söka asyl i just Sverige - är bra. Fram till oktober var sd ensamt riksdagsparti om att förklara den självklarheten. Sedan har dessbättre många andra partier anslutit sig till den analysen. Sverige har enorma problem inom migrations- och integrationspolitiken vilket blir tydligt i bl.a. en del invandrartäta förorter.

Det handlar dels om kostnader - både på kort och lång sikt - för svenska skattebetalare men också att ge asylsökande ett värdigt mottagande och inte fastna vid ett asylboende i flera år. En kvinna från Syrien kommenterade i en intervju att hon ibland nästan längtade tillbaka till sitt gamla hemland "I Syrien hade jag i alla fall dött direkt, här på en svensk flyktingförläggning dör jag långsamt". 

Politik handlar inte bara inte bara intentioner utan även om konsekvenser.

När det är framfört bör det förtydligas att finns verkliga problem i lagrådsremissen från s-mp-regeringen. Hur mycket vi än stramar åt inom flyktingpolitiken är vårt land attraktivt för människor som redan har anhöriga här samt att vi har rykte generellt om att respektera mänskliga rättigheter väl. Det senare är givetvis i grunden positivt även om vi en krissituation tyvärr måste göra justeringar. Varje politiskt förslag måste förhålla sig till att behandla inte bara intentioner utan även konsekvenser. Enligt regeringens förslag ska folk som inte är konventionsflyktingar (vilket få är som flyr kriget från Syrien) men har asylskäl bara få tillfälligt uppehållstillstånd i ett år (istället för tre år för konventionsflyktingar) samt inte få ta hit anhöriga (inte ens minderåriga barn) närmaste 3 åren. Som signalpolitik är det enligt mig bra. "Sök dig till andra länder".

Regeringen bör lyssna på kritiken från kd och l.

Men politik handlar inte bara om signaler utan om människors vardag. Att ha som policy att folk som flytt kriget i Syrien och fått uppehållstillstånd inte närmaste tre åren får ta hit sina minderåriga barn om de har sådana  - är faktiskt hårt. På riktigt. Även om jag generellt är för en stram flyktingpolitik närmaste åren stör mig den regeln något. 

Jag är helt för tillfälliga uppehållstillstånd på 3 år och tycker det bör finnas kvar som regel även efter 2019. Att människor efter 3 år bör få permanent uppehållstillstånd om situationen i deras gamla hemland ännu motiverar det och/eller att hen fått ett fast arbete i Sverige. Men att ha en 1-årsregel för andra än konventionsflyktingar (återigen påverkar det de flesta asylsökande från Syrien) är enligt mig för snävt. Det är inte en rimlig avvägning. Välutbildade människor kommer känna sig tvingade att söka lågbetalda jobb snabbt istället för att validera sina utbildningar.

Jag brukar inte berömma Kristdemokraterna men jag tycker deras paroll "det behövs både hjärta och hjärna inom flyktingpolitiken" sammanfattar min attityd väl. Kristdemokraterna och Liberalerna har generellt gett sitt stöd åt regeringens planerade förslag men försökt argumentera just för att en politik som tidigare varit för släpphänt inte får slå över till att bli för hård. Det finns orsak för regeringen att lyssna på den kritiken.

Regeringens politik i höstas var utan hjärna. Det bör justeras. Men inte genom att flyktingpolitiken i sommar blir utan hjärta.