Utredning vill tillåta embryodonationer och förenkla för juridiska män som fått barn.

Debatten efter att utredningen Olika vägar till föräldraskap lämnade sin rapport i februari har främst fokuserat på surrogatmödraskap eftersom det är den mest kontroversiella delen. Men det lämnas även andra förslag. Det handlar om att tillåta embryodonationer. Alltså att både sperma och äggceller doneras från personer som inte planeras bli vårdnadshavare.

.... Vår uppfattning är således att kravet på genetisk koppling bör avskaffas och att man bör tillåta behandlingar med enbart donerade könsceller inom svensk hälso- och sjukvård. Behandlingarna bör kunna utföras med ett donerat ägg och donerade spermier, eller med ett donerat befruktat ägg. Vid dessa bedömningar finns det inte skäl att särskilt överväga frågan om äggdonation inom ett kvinnligt samkönat par.... Behandlingarna bör kunna genomgås av par och ensamstående kvinnor...

Kommentaren om samkönade kvinnliga par handlar alltså om att regelverket ska var detsamma som för olikkönade par. För min del tycker jag det inte borde vara några problem att tillåta embryodonationer eftersom både äggceller och sperma idag får doneras var för sig. Miljöpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna är för reformen. Socialdemokraterna och Moderaterna är försiktigt positiva. Kristdemokraterna är negativa medan Sverigedemokraterna hittills inte skaffat någon tydlig åsikt.

Förslag om att försämra för olikkönade par istället för att förbättra för samkönade.

Utredningen lämnar också förslag reglerna för föräldraskap efter en insemination. Idag blir lesbiska par särbehandlade negativt i två delar. Om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en man blir han automatiskt juridisk förälder. Men detsamma gäller inte om om hon är gift med en annan kvinna. Utredningen Olika vägar till föräldraskap har dock inte haft som uppdrag att behandla det utan en annan aspekt.

.... Den nuvarande regleringen i föräldrabalken innebär att samtycke kan utgöra grund för faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB vid en assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård. I fråga om olikkönade par gäller samma regel när paret har genomfört en s.k. heminsemination eller när de har genomgått en behandling i utlandet. Faderskap kan alltså även i sådana fall grundas på ett samtycke. Vårt uppdrag är att ta ställning till om de senare reglerna också bör gälla för kvinnliga samkönade par. En viktig utgångspunkt för att samtycke ska kunna utgöra grund för faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB bör vara att det blivande barnet har en rätt till information om sitt genetiska ursprung. Regleringen bör därför vara handlingsdirigerande och uppmuntra potentiella föräldrar att välja de assisterade befruktningar som ger barnet en sådan rätt. En annan viktig utgångspunkt för att samtycke ska kunna utgöra grund för faderskap eller föräldraskap bör vara att det finns rimliga möjligheter till insyn och kontroll från samhällets sida. Den tredje och sista utgångspunkten är att olikkönade och samkönade par i dessa fall bör behandlas lika så långt det är möjligt. Mot bakgrund av de nu angivna utgångspunkterna finns det skäl att låta övervägandena omfatta både olikkönade och samkönade par. Det finns även skäl att föreslå en reglering som innebär följande. Samtycke bör inte längre kunna utgöra grund för faderskap vid en heminsemination. Det bör inte heller kunna utgöra grund för föräldraskap vid en sådan insemination. Rättsligt föräldraskap för en person som inte har burit och fött barnet bör i dessa fall alltså förutsätta en närståendeadoption. Samtycke bör även fortsättningsvis kunna utgöra grund för faderskap vid assisterade befruktningar inom utländsk hälso- och sjukvård. Det bör samtidigt krävas att behandlingen har utförts vid en behörig sjukvårdsinrättning i utlandet, och att den person som till kommit genom behandlingen har en rätt till information om donatorns identitet. Detsamma bör gälla i fråga om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB. Regleringen blir således även här densamma för olikkönade par och kvinnliga samkönade par....

Om man ska vara krass betyder det att likställda villkor i den här delen genomförs genom att försämra reglerna för olikkönade par. Jag förstår givetvis ambitionen att ett barn som tillkommit genom insemination bör få kunskap vid 18 års ålder om sin biologiska pappa. Något som gäller vid inseminationer vid svenska kliniker. Dock bör det konstateras att närståendeadoptioner är en långdragen process. Om barnets biologiska mamma i den situationen avlider har hennes partner inte blivit erkänd som juridisk förälder. Och det riskerar drabba barnet. Att försämra för olikkönade par istället för att förbättra för lesbiska par är verkligen inte självklart.

Problem för juridiska män som fått barn.

Slutligen har utredningen även analyserat konsekvenser av det avskaffade sterilitetskravet i könstillhörighetslagen. KtM betyder här personer som bytt juridiskt kön från kvinna till man.

.... Vårt uppdrag är att ta ställning till om det avskaffade steriliseringskravet och förbudet mot bibehållen fortplantningsförmåga vid ändrad könstillhörighet kan medföra problem vid tillämpningen av den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen. Vi ska också ta ställning till om det finns behov av ändringar i nu nämnda lagstiftning eller i annan lagstiftning.... Vår bedömning är att föräldraskapet i dessa fall bör betecknas och registreras på ett sätt som avspeglar en förälders rättsliga könstillhörighet. En KtM som föder barn bör således betecknas och registreras som barnets rättsliga far. Vidare bör föräldrar som har ändrat könstillhörighet ha samma rättigheter, förmåner och skyldigheter som de hade haft om de inte hade ändrat könstillhörighet. En KtM som föder barn bör ha samma rättigheter, förmåner och skyldigheter som en rättslig mor...

Det verkar vara bra för att lösa problemen för en del juridiska män som är gravida och senare fått barn.