Riksdagens konstitutions- och justitieutskott börjar nu i dagarna behandla varsitt betänkande (rapport) om bl.a. att stärka det juridiska skyddet för transpersoner emot hatbrott. Justitieutskottet ska 22 mars lämna ifrån sig betänkandet Straffrättsliga frågor. Rapporten från konstitutionsutskottet heter Tryck- och yttrandefrihetsfrågor och lämnas 12 april. Orsaken till att det är uppdelat är att justitieutskottet har ansvar för ändringar av brottsbalken och konstitutionsutskottet av regeringsformen som är en av Sveriges grundlagar.
Riksdagen i sin helhet debatterar och röstar om Straffrättsliga frågor 14 april och om Yttrandefrihet 20 april. Vill du försöka påverka ledamöterna i justitie- och konstitutionsutskottet bör du göra det närmaste veckan.
I princip politiskt avgjort.
En utredning lämnade december 2015 förslag om att transpersoner bör få ett lika tydligt skydd av lagarna emot hets och hatbrott, brottsbalkens förbud emot olaga diskriminering samt åtal för förolämpning som homosexuella, bisexuella, svarta, judar, muslimer, invandrare etc. redan har. Intressant är att utredningen föreslår att bara för att förändringen i regeringsformen kräver en grundlagsförändring med två riksdagsbeslut med ett val emellan ska det inte fördröja övriga förslags införande. Hets emot folkgrupp regleras både i brottsbalken och regeringsformen. Förslaget från utredningen är att de förändringarna ska träda i kraft 1 januari 2019 medan övriga delar bör införas 1 juli 2017.
Ärendet är i princip redan avgjort politiskt eftersom alla riksdagspartier (förutom Sverigedemokraterna som tvekar ännu) tagit ställning för det stärkta skyddet för transpersoner emot hatbrott. Det som det kan bli konflikt om är däremot om delar av förslagen ska genomföras redan 2017 men förhoppningsvis blir det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar