Regeringen lämnar förslag om stärkt diskrimineringskydd för bl.a. HBT-personer.

Vid ett sammanträde 17 mars beslutade s-mp-regeringen att till riksdagen lämna propositionen Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter. Främsta HBT-ansvariga minister i regeringen är miljöpartisten Alice Bah Kuhnke (bilden). Från propositionen.

.... Skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder bör omfatta samma diskrimineringsgrunder som diskrimineringsförbuden. Den bör utformas som ett övergripande ramverk, där de konkreta åtgärderna överlämnas till arbetsgivare respektive utbildningsanordnare att utforma i samverkan med arbetstagare respektive studenter, elever och barn. Dagens krav på vissa specifika planer bör ersättas av ett generellt dokumentationskrav.... Att bedriva ett arbete med aktiva åtgärder beträffande enbart några av lagens diskrimineringsgrunder framstår dock enligt regeringens uppfattning som ologiskt och inkonsekvent. Ett förebyggande och främjande arbete på arbetslivsområdet bör inte anses viktigare i fråga om grunderna kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning än för övriga diskrimineringsgrunder, utan det finns ett behov av ett arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering som främjar lika rättigheter och möjligheter utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Enhetliga regler skapar tydlighet. Enligt regeringens mening saknas det bärande argument för att diskriminering som har samband med funktionsnedsättning eller sexuell läggning ska motverkas i utbildningsverksamhet men inte i arbetslivet. De nuvarande reglerna är helt enkelt inte konsekventa..... En undersökning av arbetsförhållandena utifrån diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck kan avse behovet av åtgärder för att tillse att det råder ett socialt öppet klimat som möjliggör för den som är homo - eller bisexuell att förhålla sig till sin sexuella läggning på arbetet på samma sätt som det är en självklarhet för den som är heterosexuell. Här utgörs eventuella hinder ofta av attityder och normer på arbetsplatsen. Undersökningen av arbetsförhållandena kan också avse behovet av åtgärder för att motverka stereotypa könsroller och normer så att anställda med könsöverskridande identitet eller uttryck kan känna sig trygga att vara sig själva och inte exkluderas genom exempelvis stereotypa klädkoder....

Riksdagsbeslut planeras i juni.

Idag är arbetsgivare bara skyldiga att förebygga diskriminering p.g.a. kön, etnicitet och religion. För utbildningsansvariga även p.g.a. sexuell läggning och funktionshinder. Könsidentitet och ålder är inte med i någon del. Lagförslaget betyder alltså stärkt skydd emot diskriminering för bl.a. HBT-personer vilket är synnerligen positivt.

I riksdagen är alla partier - förutom Sverigedemokraterna som tvekar - för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bedriva aktiva åtgärder när det gäller alla sju diskrimineringsgrunderna i lagen. Närmaste veckorna har oppositionspartierna i riksdagen möjlighet att lämna s.k. följdmotioner om de har invändningar emot några delar av regeringsförslaget som även handlar bl.a. om lönekartläggningar när det gäller män och kvinnor. Planeringen är att riksdagen ska debattera propositionen 20 juni och rösta om den 21 juni.

Förslaget är att den nya lagen ska träda i kraft 1 januari 2017.