S tar ställning för att sänka 18-årsgränsen för juridiska könsbyten.

Två av riksdagens partier svänger nu när det gäller om minderåriga ska få byta kön juridiskt. Socialdemokraterna - som hittills tvekat om en sådan förändring - avslöjar att de principiellt är för reformen även om partiet inte vill binda sig för hur exakt en ny lag ska vara. Det betyder att det nu finns en majoritet i riksdagen för reformen.

Kristdemokraterna som tidigare haft "som ingångsvärde" att vara negativa till att sänka åldersgränsen har bytt attityd till "möjligen". Moderaterna och Centerpartiet meddelar att de ännu är avvaktande. Det betyder att riksdagspartiernas åsikter är följande om 18-årsgränsen för juridiska könsbyten bör sänkas.

Ja, avskaffas: Miljöpartiet, Vänsterpartiet
Ja, sänkas: Socialdemokraterna, Folkpartiet
Möjligen: Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna
Nej: Sverigedemokraterna

Det var tidigare borgerliga regeringen som tillsatte utredningen om reformen. Nuvarande s-mp-regeringen publicerade  i januari i år på sin hemsida rapporten om ändrad juridisk könstillhörighet för minderåriga. Utredningen föreslår att en en person från 12 års ålder ska kunna få genomfört ett juridiskt könsbyte. För 12-14-åringar ska det enligt förslaget krävas godkännande av vårdnadshavarna. Juan-Pablo Roa (s) som är politiskt anställd inom socialdepartementet har mailat följande.

Utredningen är skickad på remiss. Remissrundan avslutas den 31 augusti.

Kommentarer från fem partier.

Jonas Gunnarsson (s), HBTQ-politisk talesperson.

Vi är positiva till en förändring av åldersgränsen kring juridiska könsbyten. Men frågan kräver en noggrann prövning. Det kom nyligen ett utredningsförslag som föreslår en lägre åldersgräns. Vi måste naturligtvis titta noga på det förslaget och invänta synpunkter från remissinstanserna innan det går att ta slutgiltig ställning.

Mia Widell (kd), kontaktperson när det gäller HBTQ-politiken..

Tack för din fråga hur vi ser på att ändra 18-årsgränsen vid juridiska könsbyten.Vi svarar "inte tagit ställning". Frågan är komplicerad och regeringen har fått en utredning på sitt bord och skickat ut den på remiss. Vi vill nu invänta remissinstansernas svar och regeringens slutliga förslag.

OIof Lavesson (m), HBTQ-politisk talesperson.

Vi har ännu inte tagit ställning i den här frågan, så tyvärr får det tråkiga svaret vara ”möjligen” ännu en tid.

Marianne Magnusson (c), anställd vid partiets riksdagskansli.

Centerpartiet kommer att ta ställning till frågan efter att remissinstanserna har sagt sitt. Vi vill inte föregå den processen.

Per Ramhorn (sd), kontaktperson när det gäller HBTQ-politiken, sa ungefär följande i ett telefonsamtal jag hade med honom våren 2014 om sd ville återinföra kravet att någon måste vara steril för att få byta kön juridiskt.

Vi är ännu egentligen emot det men vi driver inte att lagen ska ändras tillbaka. Samma sak med att minderåriga ska få byta kön, det kommer gå igenom i riksdagen om något år, vi kommer vara emot det men sedan acceptera det efteråt.

Om Per Ramhorn kommer få rätt om det senare vet vi givetvis inte. Men t.o.m. han tycks konstatera vilken riktningen inom svensk politik är inom området, att det kommer bli (ännu) enklare att byta kön juridiskt.

S får fler poäng än c för första gången i någon av mina HBT-sammanställningar.

Jag brukar ge riksdagspartierna poäng efter hur positiva de är till ett antal HBT-reformer. Varje "ja" till en ny reform ger 2p, "möjligen" 1p och "nej" 0p. För varje HBT-reform ett parti vill avskaffa blir det -1p. Maxpoäng är 22. Efter att s och kd bytt attityd om att sänka åldersgränsen för juridiska könsbyten blir det följande resultat

Miljöpartiet 22p
Vänsterpartiet 22p
Folkpartiet 21p
Socialdemokraterna +1 till 20p
Centerpartiet 19p
Moderaterna 18p
Kristdemokraterna +1 till 15p
Sverigedemokraterna 4p

Sedan jag började göra partirapporter 1998 är det första gången Socialdemokraterna hamnar före Centerpartiet. Att Socialdemokraterna ännu inte får maxpoäng orsakas av att partiet ännu tvekar om två reformer, att införa ett tredje juridiskt kön samt att i regeringsformen (en av grundlagarna) förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet.