En del av er har säkert läst Stieg Larssons Milleniumböcker. I Män som hatar kvinnor är det en sadistisk mördare som använder citat från Bibeln när han ska döda människor med en viss metod. Den här boken skulle möjligen även kunnat kallas Män som hatar transpersoner. I alla fall är det många tecken på att en seriemördare går lös i Turkiet och är inriktad på att mörda transvestiter. Men eftersom det här ett muslimskt land så hämtas inspirationen istället i Koranen. Många figurer är dock gemensamma i de båda religiösa böckerna.
Huvudrollspersonen i Profetmorden är en man som på dagen jobbar på ett dataföretag i Istanbul (och är skicklig på att hacka andras datorer även där finns en referens till Stieg Larssons böcker om Lisbeth Salander men de har båda gjorts innan någon av dem blev publicerade) men som på kvällarna dragar som transvestit och klubbvärdinna. Profetmorden (som i original kom ut 2002 och i år getts ut på svenska) kan inte mäta sig med Larssons böcker litterärt. Men den gör inte heller några anspråk på det. Det här är en lättläst deckare. Ibland förutsägbar men den har ett driv i sin berättelse. Aldrig är boken tråkig.
2011 recenserade jag boken Turkish delight (som delvis har samma tema) av Niclas Ericsson. Jag var kritisk mot den, främst för att storyn var så skruvad. Profetmorden är också tillrättalagd men som berättelse betydligt mer trovärdig. Och spännande. Jag ska inte avslöja slutet på boken men när morden hamnar allt närmare huvudpersonen och misstankarna riktas mot människor i ett ledande företag, känt för sin islamism, i Turkiet görs det ett desperat försök att hitta bevis. Ett lockbete. Precis som i filmen Cruising. Men vad gör en amatördetektiv när en mördare är mer listig än i filmen Cruising?
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
Huvudrollspersonen i Profetmorden är en man som på dagen jobbar på ett dataföretag i Istanbul (och är skicklig på att hacka andras datorer även där finns en referens till Stieg Larssons böcker om Lisbeth Salander men de har båda gjorts innan någon av dem blev publicerade) men som på kvällarna dragar som transvestit och klubbvärdinna. Profetmorden (som i original kom ut 2002 och i år getts ut på svenska) kan inte mäta sig med Larssons böcker litterärt. Men den gör inte heller några anspråk på det. Det här är en lättläst deckare. Ibland förutsägbar men den har ett driv i sin berättelse. Aldrig är boken tråkig.
2011 recenserade jag boken Turkish delight (som delvis har samma tema) av Niclas Ericsson. Jag var kritisk mot den, främst för att storyn var så skruvad. Profetmorden är också tillrättalagd men som berättelse betydligt mer trovärdig. Och spännande. Jag ska inte avslöja slutet på boken men när morden hamnar allt närmare huvudpersonen och misstankarna riktas mot människor i ett ledande företag, känt för sin islamism, i Turkiet görs det ett desperat försök att hitta bevis. Ett lockbete. Precis som i filmen Cruising. Men vad gör en amatördetektiv när en mördare är mer listig än i filmen Cruising?
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar