Pressmeddelande 2012-06-04
- Att Sverigedemokraterna nu gått förbi Moderaterna när det gäller att ha en bra juridisk politik mot diskriminering borde vara en allvarlig varningssignal för statsminister Fredrik Reinfeldt, öppet homosexuelle ordföranden i arbetsmarknadsutskottet Tomas Tobé och andra m-politiker. Det säger Bengt Held, ansvarig för bloggen Helds HBT-nyheter, i en kommentar till att sd blivit för att bristande tillgänglighet bör definieras som diskriminering. Bengt Held har också idag (4 juni) en insändare i Sydsvenska dagbladet om det här (bifogas nedan, finns i papperstidningen del B, sid 8)
Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt och HBT-negativt parti medan Moderaterna är HBT- och invandrarvänliga. Sd är också ensamma i riksdagen om att vilja avskaffa DO (Diskrimineringsombudsmannen) och ta bort alla statsbidrag till HBT- och invandrarföreningar. Inget tvivel bör råda om att m har ett genuint engagemang mot diskriminering, något som sd ofta saknar. Trots det bör jämförelsen mellan riksdagspartiernas politik mot diskriminering bekymra m-politiker. (partiernas åsikter juni 2012 bifogas nedan)
- Moderaterna kan bättre, partiet bör skärpa till sig i sitt arbete mot diskriminering, avslutar Bengt Held.
Redan genomförda lagar mot diskriminering.
Alla riksdagspartier är för dem.
Arbetsgivare och utbildningsansvariga bör vara skyldiga att förebygga alla sju diskrimineringsgrunderna i lagen.
Ja: s, mp, fp, c, v, kd
Möjligen: m, sd
Nej:
Bristande tillgänglighet bör definieras som diskriminering.
Ja: s, mp, fp, c, sd, v, kd
Möjligen: m
Nej:
Inför ett förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet i regeringsformen. (av de diskrimineringsgrunder som är omnämnda i "vanliga" lagen mot diskriminering är det bara könsidentitet som inte är med i regeringsformen)
Ja: mp. fp, c, v
Möjligen: s, m, sd, kd
Nej:
Insändare i Sydsvenska dagbladet 4 juni 2012
Enighet om reformer behövs.
Den borgerliga regeringen har äntligen lämnat ett förslag om att diskriminering p.g.a. ålder ska vara förbjudet även utanför arbetsmarknaden. Trots att arbetet tyvärr blivit fördröjt är det välkommet. Men det är inte tillräckligt. Tre (3) utredningar har senaste åren lämnat förslag om att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga diskriminering p.g.a. alla sju diskrimineringsgrunderna i lagen. Idag är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom utbildning även för sexuell läggning och funktionshinder. Könsidentitet och ålder är inte omnämnt i någon av lagarna.
I riksdagen är sex partier för förslaget - alla förutom Moderaterna och Sverigedemokraterna som ännu tvekar. Även fackliga organisationer som LO, TCO och SACO är positiva. Ett annat svenskt utredningsförslag handlar om att bristande tillgänglighet ska definieras som diskriminering vilket skulle förbättra situationen för en del funktionshindrade. Det där är något som bl.a. EU-kommisionen vill att alla länder i unionen ska ha med i sina lagar.
Paradoxalt nog är den borgerliga regeringen (där m som bekant är en del) på EU-nivå engagerade för förslaget men hemma i Sverige tvekar m ännu. Övriga riksdagspartier är positiva. Moderaterna har utvecklats inom politiken mot diskrimimering senaste åren. Det finns dock tendenser till att förnyelsen stannat av. Genom att m tydligt säger ja till de här två reformerna kan de avslöja att förnyelsen fortsätter.
Bengt Held, liberal
Malmö
Uppdatering 1.
SCB har idag publicerat en opinionsmätning för riksdagspartierna. Tidigare har jag när redovisat resultaten för opinionsmätningar kommenterat vilket "block" som eventuellt skulle få egen majoritet men efter att Miljöpartiet på sin senaste kongress i maj förklarat att de nu är oberoende från blocken blir det meningslöst.
Även när det gäller redovisningen av HBT-negativa partier kommer jag att göra en förändring. Hittills har jag placerat två riksdagspartier, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, i den kategorin. Men efter kd:s helomvändning och att de nu är för att avskaffa sterilitetskravet i könstillhörighetslagen är det inte rättvist att kalla dem för att transnegativt parti. Dock är de ännu "HB"-negativa eftersom de är emot att samma regler ska gäller för samkönade och olikkönade par när det gäller adoptioner och inseminationer. HB är dock ett begrepp som inte är etablerat, homo- och binegativt parti känns otympligt, därför kommer jag för enkelhets skull istället att kalla kd för ett homonegativt parti. <
Även när det gäller redovisningen av HBT-negativa partier kommer jag att göra en förändring. Hittills har jag placerat två riksdagspartier, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, i den kategorin. Men efter kd:s helomvändning och att de nu är för att avskaffa sterilitetskravet i könstillhörighetslagen är det inte rättvist att kalla dem för att transnegativt parti. Dock är de ännu "HB"-negativa eftersom de är emot att samma regler ska gäller för samkönade och olikkönade par när det gäller adoptioner och inseminationer. HB är dock ett begrepp som inte är etablerat, homo- och binegativt parti känns otympligt, därför kommer jag för enkelhets skull istället att kalla kd för ett homonegativt parti. <
HBT-negativa sd och homonegativa kd får tillsammans 9,1 % i nya opionsmätningen från SCB jämfört med 11,3 % i valet 2010.
Uppdatering 2.
Per Schlingmann, "chefsstrateg" för Moderaterna har idag en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Det finns i Sverige en strävan efter förbättring och vi är öppna för reformer. Vi blickar inte tillbaka och vill frysa historien, istället förmår vi blicka framåt med en hög tilltro till människors förmåga. Det vi kallar den svenska omställningsförmågan illustrerar detta.
Precis. Moderaterna bör både förnya sig, förbättra sig och "omställa sig". Och inte vara en bromskloss för nya viktiga reformer mot diskriminering.
Är du politiskt aktiv Bengt?
SvaraRaderaVäl rutet Bengt!
SvaraRaderaHelt uppenbart skall lagstiftningen ge samma skydd oberoende på vart du råkar befinna dig!
Det med Moderaterna är ju förvånande...ett stort parti i maktposition borde ju se till att alla är skyddade av lagstiftning, men det kan ju vara på det sättet att en del av regeringen stänger vägen för det (tänker mest på Kd's inflytande i det läget).
Hej Micke!
SvaraRaderaJag är politiskt aktiv för HBT-rättigheter, mot främlingsfientlighet och för jämställdhet, demokrati och yttrandefrihet. Men jag gissar du frågar om jag är partipolitiskt aktiv. Nej, jag blev medlem i Folkpartiets ungdomsförbund (idag heter de luf) 1983 och året därefter i Folkpartiet. Var som fp-politiker ledamot i Malmö kommunfullmäktige och i regionfullmäktige i Skåne 2002-2006 och integrationspolitisk talesperson för fp i Malmö. Sedan 2007 är jag inte medlem i något politiskt parti men har ännu liberala värderingar.
Faktum är att jag de första åren när jag bloggade var mer restriktiv med att ge beröm till fp eftersom folk inte skulle tro att jag ännu var partipolitiskt engagerad. Jag hade också varit kritisk emot fp i Malmö för att de efter 2006 inte ville prioritera arbetet mot diskriminering. Men senare konstaterade jag att jag att det blir lika absurt att vara mer kritisk mot fp som att vara mer positiv till partiet i mina kommentarer om jag vill driva en partipolitiskt obunden blogg.
Nathaniel
Jag tror tyvärr att det är just därför att m är ett stort maktposition som de är tröga när det gäller nya reformer. Samma tendens fanns ibland hos sossarna när de var regeringsparti 1994-2006. De lämnade välvilliga kommentarer (precis som m idag) men var ibland absurt försiktiga med att genomföra saker. Vad kommer det här att kosta (utredningar, genomförande etc av reformerna), ska vi verkligen prioritera det här i relation till andra reformer.
Medan kd och sd ofta haft ett ideologiskt motstånd mot nya reformer har tidigare s och idag m det jag skulle kalla ett byråkratiskt mostånd, eller rättare sagt byråkratisk tvekan, att genomföra nya reformer. Mindre regeringspartier, och oppositionspartier, känner ofta att de kan ta ut svängarna mer. Men det hävdar jag inte är någon ursäkt för s förr och m nu.
Alla fattar väl att alla HBT-reformer inte kan genomföras inom några få år. Det är ju sant att det finns konkurrens om utredningsresurser. Men när det gäller att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att aktivt åtgärda alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen har det redan genomförts tre (3) utredningar och det har också lämnats ett utredningsförslag om att bristande tillgänglighet ska definieras som diskrimineirng. Det är alltså snarare slöseri med de resurser som redan investerats i pengar och personal för utredningarna att placera utredningarna i någon byrålåda. M bör skärpa till sig och ansluta sig till sina regeringskolleger om att skicka ut förslagen på remiss och sedan lämna konkreta lagförslag. Något annat är inte acceptabelt.
Bengt