HBT-kultur. Ett arabiskt vemod - Abdellah Taïa

Abdellah Taïa var förmodligen den förste författaren med arabiskt ursprung att komma ut offentligt som homosexuell. Det gjorde han 2007 i den marockanska tidningen TelQuel, känd för att bekämpa islamismen och argumentera för yttrandefrihet. Taïa är själv född i Marocko men flyttade till Paris 1998. Ett arabiskt vemod (2012) är hans första bok som ges ut på svenska.

Att Abdellah Taïa var modig när han kom ut kräver väl inte mycket förklaring efter att konstaterat att homofobin är kompakt i Marocko och att både manliga och kvinnliga samkönade relationer ännu är totalförbjudna i landet. Men för den skull måste han givetvis inte vara en bra författare.

Referenser till Pasolini.

När jag 2010 recenserade Yacoubians hus av Alaa al-Aswani konstaterade jag att den var så annorlunda jämfört med västerländska böcker att det ibland blev svårt att avgöra dess litterära värde. Så är dock inte fallet med Ett arabiskt vemod. Visserligen är dess arabiska influenser tydliga och gör boken intressant eftersom det tillför något som sällan annars finns i det som ges ut i Sverige. Referenser till arabisk poesi men också till svåra förhållanden. Intressant är att konstatera att  den här boken skrevs 2008 i originalversionen, alltså flera år före "arabiska våren" men att temat trots det givetvis är aktuellt.

Men det är tydligt att Abdellah Taïa också är påverkad av fransk kultur, främst fokuseringen på filosofiska resonemang. Inte så konstigt givetvis eftersom han bor i Frankrike. Det som kanske är mest intressant är annars att när jag läser Ett arabiskt vemod blir det tydliga referenser till Amado mio av Pier Paolo Pasolini, välkänd homosexuell filmregissör från Italien men som också var författare. Det där med att berätta om känslor, om sin omgivning, om kulturen och till en början verkar det rörigt och utan någon planering. Men efter en stund blir det tydligt att det är begåvat. Abdellah Taïa når inte upp till samma nivå som Pasolini men bara det att jag gör jämförelsen är ett tecken på att den här boken håller bra litterär kvalité.

Rasism i Frankrike och Egypten.

Att han själv har marockanskt ursprung och måste relatera det till sitt nya hemland Frankrike ger en extra aspekt. Från sid 47.

Planet var fullt av medelklassfransmän som uppenbarligen kände varann allihop. De var på väg hem efter två veckor i Agadir. Det fanns bara en ledig plats kvar. Till mig. Egentligen skulle planet inte ha mellanlandat i Marrakech. Det gjorde det bara för min skull. Passagerarna var inte sena att låta mig förstå detta. Alla dessa fransmän, människor som jag aldrig skulle träffa i Paris, ett annat Frankrike som var mig helt främmande såg på mig med ilskna blickar så snart jag satte min fot på planet. Jag försenade dem. De gillade mig inte. De skulle knappast prata med mig. Paranoian övermannade mig igen. Jag såg vad jag var: en marockan, mitt bland fransmännen, Det passade sig inte! Jag sänkte blicken och satte mig på min plats. .

Abdellah Taïas reaktion är säkert överdriven. Givetvis föraktar inte alla, eller ens de flesta, semestrande fransmän någon med arabiskt ursprung som försenar deras resa något. Men det här var hans subjektiva känsla i situationen. I Marocko som varit en fransk koloni. Och där målet för resan är ett Frankrike där Front Nationals kandidat fick 17 % i vårens presidentval. Men Taïas väjer inte för att även rapportera om rasism, och givetvis homofobi, i arabländerna. Som att svarta ofta blir trakasserade i Egypten.

Ni som följer min blogg vet att jag kategoriskt är emot kvotering. Varje individ ska bedömas efter sina egna meriter. Men Taïas bok behöver inte kvoteras "för att vi ska vara vänliga mot författare med arabiskt ursprung". Ett arabiskt vemod är en av de viktigaste böckerna med HBT-tema som ges ut i Sverige 2012.

Malmö kanske avgjorde att samkönade vigslar är tillåtna i Svenska kyrkan.

Till mina nya bloggbesökare vill jag tipsa om den bloggpost jag skrev inför midsommarafton 2010. Om att Malmö kanske är den stad som avgjorde att Svenska kyrkan och Den danske folkekirke idag viger samkönade par.

Jag önskar mina bloggbesökare Glad midsommar.