Lars Adaktusson (kd) var extremt homofientlig förr, är han det idag?

Från en artikel igår på Aftonbladet kultur av Dan Josefsson om Lars Adaktusson (bilden) förstanamnet på kd:s lista  inför EU-valet på söndag.

Det är en utmärkt idé att skicka undersökande journalister till Bryssel. ”Skicka en programledare och pr-konsult med homofoba tendenser till Bryssel”, låter väl helt enkelt inte lika bra.

Jag har själv tidigare betraktat Lars Adaktusson som en sekulär Stockholmsjournalist, en "otypisk" kristdemokrat. Men som för några år sedan kollade Kristdemokraternas partiprogram och gillade det. Att Lars Adaktusson är en motvikt emot den homofientliga falangen i partiet. Efter Dan Josefssons artikel har jag dock börjat granska Adaktusson närmare. Från en artikel av Petter Ljunggren i Arena 2003.

.... Och är det verkligen så – som Adaktussons själv hävdar – att hans frikyrkliga bakgrund inte alls färgar programmets utformning? Det senare vill jag fråga om eftersom jag stött på röster på SVT som hävdar att Adaktusson lider av homofobi och anklagar honom för att konsekvent ha hindrat och saboterat inslag och studiodebatter med homosexuella.... Lars Adaktusson växte upp i frikyrkliga Jönköping. Familjen var religiös, båda föräldrarna aktiva i Filadelfiakyrkan. ”Jag har helt enkelt vuxit upp i kyrkan”, förklarar han i pingströrelsens tidning Nya Dagen.... Trots att tron är ”en grundpelare i livet” påverkar den inte hans yrke, säger han i Nya Dagen. Ändå går hans frustration över kristenhetens minskade inflytande över samhällsutvecklingen som en röd tråd från sent 70-tal och framåt; i boken Spelet om de kristna väljarna – skriven inför riksdagsvalet 1979 tillsammans med Dagen journalisten Arne Winerdal – används genomslaget för fri abort och sänkt åldersgräns för homosexuellt umgänge som exempel på frågor där kristna riksdagspolitiker tappat greppet. De två författarna föreslår därför att organisationen Kristet samhällsansvar återupplivas, en aktionsgrupp som bildades på 50-talet av bland andra pingströrelsens Lewi Pethrus i syfte att mer effektivt kunna driva ”etisk-moraliska frågor som är viktiga från kristen synpunkt”.,,,

Spelet om de kristna väljarna finns inte på biblioteken i Malmö men kan möjligen beställas, den kommer då dock fram först efter valet på söndag. Förmodligen har dock Petter Ljunggren rätt i sin analys av boken.

Adaktusson jobbade för en kristen extremisttidning.

Lars Adaktusson började alltså jobba på den kristna tidningen Dagen på 1970-talet. Idag har den förvandlats till en kristet-konservativ tidning utan extremism. På 1970-talet var dock Dagen extrem, hade ett budskap jämförbart med högerkristna i USA. I en artikel i tidningen hävdades att homosexuella var "besatta av demoner" och att demonutdrivning var "boten". 1978 likställdes åldersgränsen för samkönade och olikkönade relationer till 15 år (innan hade den varit 18 år för homorelationer) En synnerlig viktig seger för gayrörelsen. Och för mänskliga rättigheter, rätten att inte diskrimineras. I den situationen har alltså Lars Adaktusson tydligen lämnat ifrån sig en bok där den reformen blir ett negativt tecken på hur samhället utvecklats. Absurt.

Det blir alltså tydligt att Adaktusson hade synnerligen homofientliga värderingar på 1970-talet. Kanske någon försöker ursäktar honom med att det hade många andra också då. Vilket är sant. Dock röstade en betydande majoritet i riksdagen för att likställa åldersgränsen 1978. Det var en borgerlig regering som införde reformen. Av de fem partier som då fanns i riksdagen röstade alla eller nästan alla från Socialdemokraterna, Folkpartiet och Vpk (nu Vänsterpartiet) för ett likställande, ca 80 % från Centerpartiet och drygt hälften från Moderaterna. En del avstod i omröstningen medan andra röstade nej.

De som betraktade det som en katastrof att reformen genomfördes var relativt få. Men de fanns, i synnerhet bland en del frikyrkliga samfund. Och tidningar som Dagen där Adaktusson var anställd.

Idag har Adaktusson en egen artikel i Aftonbladet. Han kommenterar bl.a. följande.

I det karaktärsmord som han nu utför antyds att jag lider av homofobi, det är en allvarlig anklagelse. Än mer allvarligt blir det när Josefsson som enda stöd för sitt påstående hänvisar till en tolv år gammal artikel där en reporter skriver att han ”hör röster i tv-huset” om att jag är homokritisk.

Bästa "boten" för Adaktusson är att försöka göra kd homovänligare.

Notera att Adaktusson inte direkt dementerar att han varit homofob när han jobbade för TV. Om man ska vara välvillig är det dock en indirekt dementi eftersom han hävdar att det är "en allvarlig anklagelse". Givetvis är det möjligt, och troligt, att Adaktusson, precis som många andra, radikalt bytt åsikter om homosexuellas rättigheter sedan 1970-talet. Men han borde faktiskt "göra en pudel" för sitt engagemang hos en extremisttidning på 1970-talet och att då publicerat en bok med extremt homofientligt innehåll. Precis som någon politiker idag borde göra det om hen för 35 år sedan jobbat för en rasistisk tidning. Problemet är givetvis inte att Adaktusson varit och är kristen utan att han använt sin religiösa tro för att föra ut extrema budskap.

Det som är gjort är dock inte möjligt att ändra. Den bästa "boten" är om han nu i sitt parti jobbar för att kd ska börja stödja nuvarande könsneutrala äktenskapslag och jämlika lagar när det gäller adoptioner och inseminationer.