Som jag tidigare kommenterat har även RFSL den här veckan lämnat en rapport om HBT-politik inför EU-valet. Det som media fokuserat på i RFSL:s rapport är bl.a. Vänsterpartiets dåliga resultat. Bara kd och sd har mindre samstämmighet jämfört med RFSL:s EU-politiska mål. Från Aftonbladet.
Vänsterpartiet säger nej anmärkningsvärt ofta. Det är lite förvånande att ett parti som generellt kopplas ihop med ett starkt stöd till hbtq-personer anser att andra saker ofta väger tyngre i Europaparlamentet, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL....
I min rapport får Vänsterpartiet tillsammans med Folkpartiet, Miljöpartiet, Piratpartiet och Feministiskt initiativ däremot "perfect record" d.v.s. de är för alla reformer jag granskar, har med något om HBT i sina valmanifest och har röstat ja till de 5 resolutioner i EU-parlamentet senaste åren som jag bedömer har tydligast koppling till HBT-rättigheter. Gemensamt för båda rapporterna är att Kristdemokraterna hamnar näst sist och Sverigedemokraterna är sämst när det gäller HBT-politik på EU-nivå.
Bedömning av delvis olika saker.
Hur är det möjligt att resultaten delvis spretar? Är det min eller RFSL:s rapport som är sanningsenlig? Svaret är - båda två. Därför att vi delvis bedömer olika saker. I min rapport fokuserar jag på partiernas officiella åsikter medan RFSL har frågat kandidaterna vad de tycker. Och det är ju ingen hemlighet att inte alla kandidater håller med om sitt partis åsikter i varje detalj.
En annan skillnad är att RFSL tar med 10 resolutioner som det röstats om i EU-parlamentet medan jag fokuserar på de 5 jag bedömer har tydligast koppling till HBT-rättigheter (4 av resolutionerna är gemensamma i min och RFSL:s rapport). Jag resonerade själv om jag skulle ta med fler omröstningar men när jag granskade övriga resolutioner var det i dem en stor majoritet sådant som inte handlade om HBT-rättigheter. Det blir problematiskt då att bedöma ett partis HBT-vänlighet. Det kan ju vara något helt annat som gör att partiet röstar nej eller avstår i en omröstning.
Besynnerliga förklaringar från v-politiker.
Så långt kan jag förstå den negativa reaktionen från v och dess förstanamn inför EU-valet, öppet lesbiska Malin Björk, gentemot RFSL. Men när Björk ska förklara varför v inte röstat ja till vissa resolutioner blir det besynnerligt och ibland direkt felaktigt. Från Mikael Gustafssons hemsida, han är v:s nuvarande EU-parlamentsledamot.
Det här är fullständigt nonsens. Man skulle t.o.m. kunna kalla det för en direkt lögn. EU:s minimilagstiftning har aldrig någonsin blivit något tak i något land när det gäller lagar emot diskriminering. Trots att EU idag förbjuder diskriminering när det gäller diskriminering p.g.a. sexuell läggning, ålder, religion och funktionshinder inom arbetsmarknaden har länder skaffat mer omfattande lagar. Inget land har någonsin tvingats försämra sina lagar emot diskriminering p.g.a. EU. Antingen får v ge exempel på där EU tvingat länder att försämra sina lagar emot diskriminering eller sluta hitta på sånt där.
Det är ju intressant i.o.f.s. att v som helt vill lämna EU inte röstar för vissa förslag trots att man tycker de generellt är bra men att de inte fått tillräckligt med pengar från EU:s gemensamma kassa. Problemet för v var alltså att det var för lite överstatlighet i form av EU-pengar. V brukar också framföra principen om intersektionalitet d.v. s. att flera diskrimineringsgrunder ska beaktas tillsammans. Men här vänder man det till något negativt och kallar det "super-program". Absurt.
Till tidningen Qx i dess nummer för maj blev Malin Björk intervjuad inför EU-valet. Hon berättade att hon är flata och att HBT-rättigheter bland de 3-4 saker hon främst prioriterar är HBT-rättigheter. Det är budskapet till en HBT-tidning.
Men kolla hur Malin Björk presenterar sig inför allmänheten där de flesta är heterosexuella cis-personer.
Svt Dalademokraten Vänsterpartiet i EU-parlamentet ETC
HBT-rättigheter vill en del gaypolitiker prioritera - när de blir intervjuad i HBT-tidningar, inte annars.
Det är kliniskt fritt från varje antydan att hon är icke-heterosexuell eller engagerad för HBT-rättigheter. SVT hade ett valprogram i slutet av april där hon intervjuades, när hon fick frågan vad hon som ledamot i EU-parlamentet vill prioritera blev det återigen kvinnors rättigheter, anti-rasism, kamp emot vinstintressen - men inget om HBT-rättigheter.
Den här dubbelmoralen är nog Malin Björk inte ensam om, den finns också från andra partiers HBT-politiker som berättar de tycker det är sååå viktigt med HBT-rättigheter i intervjuer med gaymedia men i princip aldrig kommenterar det till annan media. Men det gör inte saken bättre.
Hyckleri kallas det.
Bedömning av delvis olika saker.
Hur är det möjligt att resultaten delvis spretar? Är det min eller RFSL:s rapport som är sanningsenlig? Svaret är - båda två. Därför att vi delvis bedömer olika saker. I min rapport fokuserar jag på partiernas officiella åsikter medan RFSL har frågat kandidaterna vad de tycker. Och det är ju ingen hemlighet att inte alla kandidater håller med om sitt partis åsikter i varje detalj.
En annan skillnad är att RFSL tar med 10 resolutioner som det röstats om i EU-parlamentet medan jag fokuserar på de 5 jag bedömer har tydligast koppling till HBT-rättigheter (4 av resolutionerna är gemensamma i min och RFSL:s rapport). Jag resonerade själv om jag skulle ta med fler omröstningar men när jag granskade övriga resolutioner var det i dem en stor majoritet sådant som inte handlade om HBT-rättigheter. Det blir problematiskt då att bedöma ett partis HBT-vänlighet. Det kan ju vara något helt annat som gör att partiet röstar nej eller avstår i en omröstning.
Besynnerliga förklaringar från v-politiker.
Så långt kan jag förstå den negativa reaktionen från v och dess förstanamn inför EU-valet, öppet lesbiska Malin Björk, gentemot RFSL. Men när Björk ska förklara varför v inte röstat ja till vissa resolutioner blir det besynnerligt och ibland direkt felaktigt. Från Mikael Gustafssons hemsida, han är v:s nuvarande EU-parlamentsledamot.
När det gäller EU:s antidiskriminerings lagstiftning menar Vänsterpartiet att den nivå som inrättas inte ska kunna ifrågasätta eller hota det diskrimineringsskydd som redan finns i många länder. EU:s minimilagstiftning blir ofta både tak och golv i realiteten. Vi kommer aldrig acceptera att svensk anti-diskrimineringslagstiftning för hbtq personer undergrävs. Det gynnar inte hbtq personer i Litauen att Sverige slutar gå före på det här området.Malin Björk har helt fel om direktiv emot diskriminering.
Det här är fullständigt nonsens. Man skulle t.o.m. kunna kalla det för en direkt lögn. EU:s minimilagstiftning har aldrig någonsin blivit något tak i något land när det gäller lagar emot diskriminering. Trots att EU idag förbjuder diskriminering när det gäller diskriminering p.g.a. sexuell läggning, ålder, religion och funktionshinder inom arbetsmarknaden har länder skaffat mer omfattande lagar. Inget land har någonsin tvingats försämra sina lagar emot diskriminering p.g.a. EU. Antingen får v ge exempel på där EU tvingat länder att försämra sina lagar emot diskriminering eller sluta hitta på sånt där.
Vad gäller det nya finansierings programmet, där vi i Vänsterpartiet avstod i omröstningen, så omfattar detta återigen flera komponenter. De senaste åren har vi sett att EU kommissionen har slagit ihop och skapat super-program av flera av de tidigare mer specialiserade programmen. Detta program klumpade ihop flera tidigare program (anti-rasism, hbtq rättigheter, arbete för funktionshindrades rättigheter, jämställdhet, mm), och minskade sin budget. Dessutom så öronmärktes inte pengar till hbtq rättigheter och jämställdhetsarbetet i tillräcklig utsträckning. Det ville vi markera att vi inte tyckte var ok, och därför lade vi ner vår röst. De här områdena är så grundläggande och EU skulle tvärtom borde öka sin budget snarare än att satsa på ökad EU polis och gränskontroller.Intersektionalitet blev plötsligt ett problem för v.
Det är ju intressant i.o.f.s. att v som helt vill lämna EU inte röstar för vissa förslag trots att man tycker de generellt är bra men att de inte fått tillräckligt med pengar från EU:s gemensamma kassa. Problemet för v var alltså att det var för lite överstatlighet i form av EU-pengar. V brukar också framföra principen om intersektionalitet d.v. s. att flera diskrimineringsgrunder ska beaktas tillsammans. Men här vänder man det till något negativt och kallar det "super-program". Absurt.
Till tidningen Qx i dess nummer för maj blev Malin Björk intervjuad inför EU-valet. Hon berättade att hon är flata och att HBT-rättigheter bland de 3-4 saker hon främst prioriterar är HBT-rättigheter. Det är budskapet till en HBT-tidning.
Men kolla hur Malin Björk presenterar sig inför allmänheten där de flesta är heterosexuella cis-personer.
Svt Dalademokraten Vänsterpartiet i EU-parlamentet ETC
HBT-rättigheter vill en del gaypolitiker prioritera - när de blir intervjuad i HBT-tidningar, inte annars.
Det är kliniskt fritt från varje antydan att hon är icke-heterosexuell eller engagerad för HBT-rättigheter. SVT hade ett valprogram i slutet av april där hon intervjuades, när hon fick frågan vad hon som ledamot i EU-parlamentet vill prioritera blev det återigen kvinnors rättigheter, anti-rasism, kamp emot vinstintressen - men inget om HBT-rättigheter.
Den här dubbelmoralen är nog Malin Björk inte ensam om, den finns också från andra partiers HBT-politiker som berättar de tycker det är sååå viktigt med HBT-rättigheter i intervjuer med gaymedia men i princip aldrig kommenterar det till annan media. Men det gör inte saken bättre.
Hyckleri kallas det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar