Extremreligiösa tokskallar har inte i riksdagen att göra.

Kristdemokraternas riksdagsgrupp har några verkligt reaktionära och HBTQ-fientliga ledamöter. Värst är Anneli Enochson (bilden) och Tuve Skånberg. När regeringen lämnade sin propositionen (regeringsförslag) om att avskaffa sterilitetskravet (som i praktiken redan försvunnit genom domstolsbeslut) så hittade Enochson och Skånberg på att det betydde införandet av ett tredje kön. En lögn givetvis. Nu har Enochson gjort bort sig igen. Från Göteborgstidningen.

Annelie Enochson (KD) är invald i riksdagen från Göteborgs kommuns valkrets. Efter att ha lyssnat på programmet "Människor och tro" på Sveriges Radio, skrev hon på lördagen ner sina känslor på sin blogg. Radioprogrammet handlade om den svenska sexualundervisningen och enligt Annelie Enochson gav det inte någon rättvis bild av de svenska kristna friskolorna. "... som i vanlig SR-anda spyr galla över friskolorna och hänvisar till RFSU som om de vore en neutral part??"....

Annelie Enochsson fortsätter sitt blogginlägg med en hänvisning till "homoagendan" "Jag blir så trött över detta politiskt korrekta att det RFSU som säger är det som gäller. Vadå neutral sexualundervisning - är RFSU den som sätter upp en standard på vad neutralitet är?? De som har en homoagenda och anser att hetero är förlegat och ska förlöjligas." Annelie Enochson avslutar sedan med en uppmaning till Sveriges Radio när hon skriver: "Nej, SR sluta att gå i RFSU och RFSL:s ledband och våga vara verkligt neutrala i dessa frågor!!".... Blogginlägget plockades snabbt bort från Annelie Enochsons blogg.

- Det där var riktigt dumt skrivet och har inget alls att göra med vad partiet står för. Sveriges Radio går självklart inte i någon annans ledband, säger Göran Hägglunds presschef Johan Ingerö. Kan Annelie Enochson sitta kvar i partiet efter det här? - Det var bra att hon tog bort det. För vår del är saken utagerad, säger Johan Ingerö, som tillägger att det är ingen hemlighet att Göran Hägglund och Annelie Enochson har olika syn på de här frågorna....

Problemet är egentligen värre för kd än för s.

Kristdemokraternas partiledning är förlåtande. Frågan är om Hägglund och Ingerö varit lika förlåtande om någon politiker i typ Socialdemokraterna, kanske någon med Omar i förnamn, hade sagt att Sveriges radio bedriver en "judeagenda" och anklagat SR för att gå i judeföreningarnas ledband. Nej, då hade kritiken, med rätta, blivit skarp. Senaste veckorna har vi haft en debatt om att extremmuslimska tokskallar accepteras inom delar av Socialdemokraterna och Moderaterna. I Kristdemokraterna accepteras utan problem en extremkristen tokskalle.

Ja, egentligen är ju problemet värre för kd än för s. För även om s, eller Folkpartiet för den delen. ibland haft problem att stå upp för allas lika rättigheter har de två partierna historiskt tillsammans med andra medverkat till att öka toleransen generellt i samhället. Kristdemokraterna bildades däremot för att behålla religiös inskränkthet och intolerans. Det har varit själva kärnan i dess ideologi. När ibland kloka kd-politiker distanserar sig från homofobi distanserar sig de också från partiets ursprung.

Extremreligiösa tokskallar har inte i riksdagen att göra oavsett om de heter Waberi (m) eller Enochson (kd). Basta.


Uppdatering 1.

Till den högerkristna tidningen Världen idag berättar Anneli Enochson att hon inte ångrar sin homofientliga bloggpost som hon själv tvingades radera efter påtryckningar från partiledningen. Men om du inte ångrar dig, varför tog du då bort bloggposten? Var din höga riksdagslön viktigare än dina egna åsikter? :-)

Härliga förfärliga kapitalism.

Till kapitalismen.

Ja, det här brevet är till dig. Du som som lyft upp miljarder människor från fattigdom. Men som också orsakat mycket girighet och skadat människor. Jag är ju liberal, egentligen gillar jag dig men har också ibland svårt med en del av dina negativa sidor.

Jag både älskar och hatar dig, kapitalismen. Mest älskar jag dig, för jag har sett vad de alternativa systemen har gjort med människor och hållit dem kvar i misär. Men du måste vara reglerad. Det är något i princip alla vi som har liberala värderingar lärt oss. När vi reglerar dig gör vi det för att skydda människor, djur och natur. Men också för att skydda dig från att förgöra dig själv och skydda dig från dina fiender.

Kapitalismen är varken ond eller god.

På 1500-talet startade i delar av Europa en utveckling att tillåta forskning som var fristående från religion och kungar. Senare accepterades kapitalismen-marknadsekonomin. Kanske inte med någon entusiasm från början men när man släppte marknadsmekanismerna fria blev inget sig likt. Varken i Storbritannien, som var först, eller andra länder. När man släpper kapitalismen fri förändras saker. Ofta på gott, ibland på ont. Det vet du ju själv, som varit med i århundraden:

Kapitalismen är i sig varken ond eller god. I dessa dagar av Carema-skandaler (där kritiken ibland varit berättigad, ibland byggd på myter) kan det tyckas vara en paradox - men kapitalismen är det mest mänskliga systemet. D.v.s. den är inte bättre eller sämre än vi människor är. Och det är värt att notera att den första rörelsen av betydelse - näst efter ansvariga för franska revolutionen - som var för allmän och lika rösträtt för män i Europa var manchesterliberalerna (nyliberaler hade vi kallat dem idag eftersom de var för en nattväktarstat) på 1830-talet. De hade en tydligt optimistisk människosyn. Om man bara släppte kapitalismen fri skulle alla bli del av ett välstånd. Det var också orsaken att de inte var rädda att ge vanliga arbetare rösträtt (vilket andra "liberaler" då var tveksamma till). För Manchesterliberalerna trodde att arbetare med kapitalismen snabbt själva skulle bli rika och därmed inte vara ett hot mot de som redan tjänat pengar.

Sverige har blivit friare senaste 30 åren.

Några decennier senare blev det tydligt att en kapitalism utan regler orsakade fruktansvärd misär bland delar av befolkningen. Folk såg det då i Europa, och idag i bl.a. Kina. Det var så socialliberalismen fick ett genombrott bl.a. med John Stuart. Och där är vi ännu idag. Jag tror att en del av dina motståndare försöker skapa den nya människan. Du vet den som alltid gör gott. Men vi människor är ofullkomliga. Allihop. Precis som du, kapitalismen. För du är ju bara summan av den etik vi människor har.

Idag besökte jag mässan i S:t Petri kyrka. Tänk att det är den äldsta byggnaden i Malmö city. Ca 800 år gammal, den fanns långt före du ens funnits till. Där har generationer suttit i kyrkbänkarna. Prästen pratade om att vi lever i en tid där fokus ibland hamnar på "självförverkligande" istället för "ansvar", "Jag, jag, jag". Tolka mig rätt. Som liberal hyllar jag att vi fått ett mer individualistiskt samhälle senaste 30 åren. Ofta genomfört av borgerliga regeringar, ibland av socialdemokratiska. Men riktningen har varit tydlig, vi lever i ett samhälle där människor med rätta kräver att få ökad egenmakt. Varenda en av oss. Men ibland kan det slå över i egoism som på sikt kan skada ditt rykte, kapitalismen.

Äganderätten gjorde att USA:s gayrörelse blev framgångsrikast i världen.

Men det är ju egentligen inte ditt fel. Vi lever i en tid som är extremt materialistisk. Men det är vi människor som själva avgör vår framtid. Ekonomisk tillväxt är bra, i synnerhet behövs det i fattigare länder. Men det är först när vi människor når andlig tillväxt som vi mår bättre.

Jag vet vilken betydelse du haft för USA:s HBT-rörelse. Både i USA och Sovjetunionen var de flesta av makthavarna homofientliga på 1980-talet. Men genom den privata äganderätten kunde gayrörelsen i USA bli den mest framgångsrika i världen. De startade rörelse som idag kanske tom kommer leda till att hela USA får en könsneutral äktenskapslag. Jag vet att du, kapitalismen, inte bryr dig om politik. Det har du aldrig gjort. Men genom dig och äganderätten har minoritetsgrupper kunnat starta separata grupper och barer som de inte fått i planekonomier.

Kapitalism, du som som lyft upp miljarder människor från fattigdom. Men som också orsakat mycket girighet och skadat människor.

Kapitalism. Som socialliberal älskar jag dig. Och jag hatar dig. Mest älskar jag dig.

Vi har alltid rätt att kritisera religiös judendom.

Har nyss blivit blockerad på Facebook av en av Sveriges ivrigaste försvarare av Israels politik. Hon heter Lisa i förnamn (jag undviker att hänga ut personer på min blogg, ni som följer debatten kan nog gissa vem det är trots det) och har haft massor av debattartiklar om Israel-Palestina.

Jag har i flera år kritiserat det tabu som ibland funnits i svensk debatt att kritisera intolerans bland muslimska samfund. Men min kritik riktar sig när det gäller religion inte bara emot muslimska samfund. Jag är inte Sverigedemokrat, jag är humanistisk demokrat.

Att jag blev blockerad från ett facebookkonto var därför att jag kritiserat omskärelse av minderåriga pojkar och kritiserat kocher, judisk slakt av obedövade djur. Debatten från början handlade om Israel-Hamas. Och i den konflikten tar jag givetvis ställning för demokratiska Israel (med dess många fel och brister) emot fascistiska Hamas. Men så var det någon (tydligen med judiskt ursprung) som tyckte Lisa borde fokusera på att argumentera för kocher, omskärelse av pojkar etc. Då kommenterade jag att det är fel att skära bort friska kroppsdelar från barn. Lisa skrev då att jag inte borde framföra "religionskritik" i en debatt om Israel. Varvid jag påpekade att om det varit något med henne borde hon sagt det till den människa som försvarade kochermat och stympning av pojkar. Jag bemötte också en annan debattör som ivrigt försvarade djurplågeriet med slakt utan bedövning. Resultatet blev en blockering av någon central människa från Svensk Israel-information.

Ni som tycker bedövning av djur saknar betydelse kan väl gå till tandläkaren och nästa gång hen ska borra i någon tand eller dra ut en tand, testat att få det utan bedövning. Och ni som tycker föräldrar ska få ta bort friska kroppsdelar från barn, vilka argument har ni då kvar emot att tillåta aga av barn, något som faktiskt är tillåtet i en kompakt majoritet av världens länder?

Nu kanske någon invänder att min egen religion, kristendomen, inte heller är perfekt. Yes, du har helt rätt. Det är den verkligen inte. Men frågan är vilka slutsatser vi ska dra av det. Jag vänder mig emot resonemanget "vi ska sopa rent framför egen dörr". Av flera orsaker. För massor av svenska debattörer tillhör inte någon religion. Varför ska de tycka att kristendomen är mer deras dörr än judendomen och islam? De två senare religionerna är en del av det svenska samhället idag och att ställa krav på religiösa judar och muslimer är att respektera dem som vuxna, att de bör tåla kritik precis som kristna.

Men även som kristen blir det tokigt att hävda att först när kristendomen blir perfekt (vilket den aldrig blir, ingen annan religion heller eftersom vi människor är ofullkomliga) så ska man kritisera islam och judendom. Det är att återigen skapa ett "vi" och "dom". Först när "vi" kristna blivit helt perfekta (vilket aldrig kommer att hända alltså) så ska vi kunna kritisera de där konstiga andra, judarna och muslimerna. Snacka om kränkande människosyn.

Jag är kristen. Däremot tror jag hårt på ett sekulärt samhälle. Vi borde införa civiläktenskap som i Tyskland och Frankrike där bara borgerliga äktenskap är juridiskt giltiga. Sedan kan folk välsignas i samfund efteråt. Givetvis ska skolor inte fira skolavslutningar i kyrkor. Och det är ett oskick att riksdagen vid sitt öppnande arrangerar officiella gudstjänster. Vill en kristen riksdagsgrupp på eget initiativ göra det är det en annan sak.

Historiskt har kristendomen orsakat mest elände i världen bland religioner. Det är viktigt att komma ihåg. Och kristna beter sig verkligen inte perfekt idag heller. Den katolske påven borde avgått redan igår. Homofientliga kristna attityder från förr påverkar ännu både kd och sd. Men det är inte så att bara kristna får kritisera kristendomen, judar få kritisera judendomen och muslimer få kritisera islam. Visst ger det en ökad trovärdighet att själv tillhöra en religion när man kritisera den. Men alla har inte bara har en rättighet, utan även en skyldighet, att kritisera religiösa praktiker som skadar människor och djur. Hur vi definierar vad som är en skada kan vi sedan vara oense om men det är faktiskt en annan debatt.

Poängen är att vi alltid har rätt att "blanda oss i" om vi tycker någon varelse far illa.

Alltid.

HBT-kultur. Hitta hem - Ann-Helen Laestadius.

Det som är unikt med boken Hitta hem (2012) är att den beskriver homosexualitet i samiska miljöer. Ann-Helen Laestadius har god kunskap om samisk kultur och det är tydligt. Samer är en grupp som generellt blivit stigmatiserad och förföljd av majoritetsbefolkningen. Det blir oundvikligt att dra paralleller till HBTQ-personer.

Som när någon med stolthet har på sig samiska kläder på sig. På väg till ett samiskt engagemang i Stockholmsområdet. Kopplingarna till HBTQ-pride blir oundvikliga. Berättelsen kretsar kring en tjej från en Stockholmsförort som blir förälskad i en kille. Båda har samiskt ursprung. Först kretsar det kring Stockholm, senare kring "sametrakter" i Norrland. Och i slutet av boken krockar det att vara bög och same. Jag har läst en del recensioner av boken och trodde att huvudpersonen skulle komma ut som lesbisk. Istället är det två män som kommer ut som bögar. Men egentligen kvittar det. Fördomar finns - i alla kulturer. Men i minoritetskulturer - som den samiska - kan det vara extra svårt.

Homofobi bland samer.

Ann-Helen Laestadius har alltså ett angeläget ärende. Att synliggöra homofobi inom samisk kultur. Men det betyder verkligen inte att den här boken automatiskt håller att högt litterärt värde. Laestadius är ju ingen debutant utan har skrivit flera böcker i den här serien. Därför blir det något förvånande att hon skriver en bok som litterärt bara är strax över medel. Visst är det spännande men ibland blir det för mycket klyschor. Den där riktigt komplexa skildringen av figurerna i boken saknas.

Men den här boken tillför något till oss som är icke-samer. Vi får en inblick i samisk kultur. Och hon beskriver vackert om ursprung och tillhörighet något som vi nog alla kan relatera till. I synnerhet i dessa tider av debatten om klimatförändringar. Vad betyder ursprung och tillhörighet?

Boken hamnar bara strax över medel litterärt. Men för den som är intresserad av samisk kultur, Norrland och debatten om ursprung och tillhörighet är den given. Och till sist kanske det handlar det om hur det är att vara människa.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Antisemitiska Ssu sviker HBTQ-personers rättigheter.

14 april lämnade Gabriel Wikström (bilden), ordförande i Ssu, följande pressmeddelande å sin förenings vägnar.

Igår lämnade Omar Mustafa alla sina uppdrag inom Socialdemokraterna. SSU beklagar att en representant för Socialdemokraterna känner sig tvungen att lämna sina uppdrag efter att han under flera dagar utsatts för ett drev i media. Speciellt eftersom många av uppgifterna som florerat i media har visat sig vara direkt felaktiga eller tagna ur sitt sammanhang.

- Det är problematiskt att en person som är demokratiskt vald på en ordinarie socialdemokratisk kongress tvingas lämna under dessa omständigheter. Medierapporteringen och den efterföljande debatten har i många fall haft en islamofobisk ton. Det visar att vi har ett stort jobb att göra. Här kommer SSU spela en viktig roll och vi kommer fortsätta arbeta för att skapa ett samhälle som inkluderar alla, säger Gabriel Wikström, förbundsordförande på Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund – SSU.

Ett samhälle som inkluderar alla låter fint. Men vad betyder det i praktiken. Man skulle väl utgå från att Gabriel Wikström har följt debatten i diverse forum senaste veckorna om Omar Mustafa. Men låt oss repetera en del. Jag har tidigare kritiserat Lars Gårdfeldt, homosexuell präst i Svenska kyrkan, socialdemokrat och gayaktivist, för att ha varit tyst inför muslimsk homofobi. Men i debatten om Mustafa kanske han skrev den allra viktigaste artikeln, på Newsmill.

.... Jag tänker nu närmast på Omar Mustafa, ordförande i Islamiska Förbundet och nyinvald ledamot i partistyrelsen för Socialdemokraterna. Omar Mustafa förklarade i P1:s Studio Ett (24 mars 2010) att ”om man lever som muslim…då lever man i ett äktenskap som är byggt mellan man och kvinna”. I en intervju med Devrim Mavi, införd i RFSL:s tidning ”Kom Ut” (nr 8, 2006) deklarerade Mustafa (som då företrädde Sveriges Unga Muslimer) att Koranen är fulländad, att Koranen har fungerat i 1400 år och att där står det tydligt att sex är förbjudet utanför äktenskapet. Och eftersom äktenskapet bara är tillåtet mellan man och kvinna finns det alltså inget utrymme för homosexualitet. Slutsatsen kan inte bli någon annan än att muslimska homosexuella måste välja: endera vara muslim och då avstå från sin kärlek. Eller också vara homosexuell och då inte godkännas som muslim. Med andra ord: välj mellan hjärta och lungor. Endera får ditt hjärta slå, men då får du inte andas. Eller också väljer du dina lungor, men då får du stanna ditt hjärta. Ett val lika grymt som döden.

Nu är Omar Mustafa, liksom Jockes konfirmationspräst, och andra religiösa ledare, fria att tycka vad de vill i den här frågan. Homofientligheten ligger helt inom religionsfrihetens lagar. Annorlunda förhåller det sig med det Socialdemokratiska partiet. Socialdemokraterna har ställt sig bakom kraven på jämlika rättigheter för homosexuella i alla delar av det svenska samhället. Som högt placerad företrädare för Socialdemokraterna kan man alltså inte vara för homosexuellas rättigheter ”på de flesta områden”, samtidigt som man är mot homosexuellas rättigheter på andra områden (det vill säga de religiösa). Som medlem i partistyrelsen måste nu Omar Mustafa bekänna färg: tar du avstånd från dina tidigare uttalanden angående homosexuella muslimer? Är du en av dem som vill verka för större öppenhet för Sveriges homosexuella muslimer? Bejakar du homosexuella muslimers rätt till kärlek och äktenskap? Är du en av dem som vill att troende homosexuella - som Jocke, eller min muslimska bögkompis Ahmed - ska orka leva?

Vilken människosyn står du för, som ledamot i partistyrelsen? Jag skulle bli jättetacksam om du svarade, Omar! Och kanske kan man även hoppas på ett svar från vår partisekreterare, Carin Jämtin? Gäller fortfarande Socialdemokraternas värdegrund när det gäller homosexuellas rättigheter? Ska homosexuella integreras på jämlika villkor med alla andra, i alla delar av samhället? Var går partiets smärtgräns när det gäller homofientliga åsikter från socialdemokratiska ledares sida? Kan man förbli medlem i partistyrelsen samtidigt som man propagerar för att muslimska homosexuella ska utestängas från vissa rättigheter?

Kanske inte Gabriel Wikström personligen läste den i artikeln men någon i ssu:s förbundsstyrelse, om det är något med föreningen, bör ha läst den och tipsat sin ordförande om den.Och Omar Mustafa besvarade tyvärr inte Lars Gårdfeldts frågor. Låt oss granska andra gayaktivisters kommentarer.

Jon Voss, själv till vänster politiskt och en av de mest centrala gayaktivisterna i Sverige senaste 30 åren, kommenterar på sin blogg.

Valet av Omar Mustafa till den socialdemokratiska partiledningen har även exploderat medialt. Mustafa var tidigare generalsekreterare i Sveriges Unga Muslimer och är idag ordförande i Islamiska förbundet som driver moskén vid Medborgarplatsen. Debatten som exploderat har handlat om att hans organisationer bjudit in föreläsare som varit uttalat anti-semitiska och anti-homosexuella. I Socialdemokratin så väl som Mustafs kommentarer har det klart tagits avstånd från anti-semitism. Bra det även om det klingar falskt då det Mustafa kritiserats för är hur han som generalsekreterare för Sveriges Unga Muslimer och ordförande i Islamiska förbundet medvetet, planerat och aktivt skapat en plattform och legitimitet för predikanter som spyr hat mot judar.

Noterbart - och oroande - är att samma tydlighet inte formulerats, vare sig av Socialdemokratins företrädare eller av Mustafa, kring inbjudna med tydligt anti-homosexuell agenda. Mustafa själv har valt att förklara att inom Islam kan man inte leva som homosexuell. Han påstår att om man är homosexuell och vill leva enligt sin förmåga till kärlek och sexualitet, så är man "fri" att inte vara troende. Hans egen, och hans församlings, tolkning av Guds ord och Islams lära är inte den enda existerande. Han har fel när han avfärdar troende homosexuella muslimer deras tolkning. Lika fel som pingstpastorn Åke Green eller Livets ord Ulf Ekman. När Mustafa i media förklarar att homosexuella inte kan vara muslimer talar ha samma språk som de anti-muslimska kampanjmakare som påstår än det ena än det andra om Islam som om det endast fanns en enda tradition och tolkning. Ren och skär dumhet baserad på en intolerant, ignorant och ohistorisk beskrivning av en av våra världsreligioner. Mustafas organisationer har bjudit in personer som uttalat sig grovt och militant anti-homosexuellt.

De har dock inte bjudit in imam Mushdin Hendriks från Sydafrika, imam Daayiee Abdullah från USA, den troende debattören Irshad Manji, Göteborgsbaserade föreningen Homans ordförande Ardeshir Bibakabadi som vill starta en moské dit hbt-personer välkomnas, eller Mohammed Ludovic Lütfi Zahed, som driver en verksamhet i Paris dit troende muslimer som är hbt-personer välkomnas. Så var det med den dialogen.

Ulrika Westerlund, ordförande i RFSL och Anders Selin, ordförande i Socialdemokraternas HBT-förening, HBT-S, har också varit, med rätta, kritiska. Från Sveriges radio.

Ordförande i Hbt-socialdemokrater i Sverige Anders Selin anser att Omar Mustafa bör överväga sin plats i partistyrelsen.

– Det känns inte som om de aktiviteter som han har stöttat och varit med och bidragit till är riktigt förenliga med att sitta i partistyrelsen, säger Selin till TT. Även från RFSL reagerar man.

– Socialdemokraterna har ju varit drivande för samkönade äktenskap. Det måste ju gälla alla personer, även muslimer. Och om man sitter i partistyrelsen för ett parti, bör man rimligen omfamna det partiets program, och S har ju stått upp för hbt-personer, säger förbundsordförande Ulrika Westerlund.

Både hon och Anders Selin hänvisar till tidigare uttalanden från Mustafa, där han har sagt att för troende muslimer gäller att äktenskap är mellan man och kvinna.

Nalin Pekgul, s-politiker och som blev den förste muslimska riksdagsledamoten i Sverige kommenterar Omar Mustafa i en debattartikel i Dagens nyheter. Från artikeln

Anledningen är att Islamiska förbundet är en islamistisk organisation med starka kopplingar till Muslimska brödraskapet i Egypten. De strävar efter att införa sharialagar från 600-talet i muslimska länder och att den ska tillämpas på europeiska muslimer. Det skulle innebära att den kvinna i Sverige som vill kalla sig muslim samtidigt avsäger sig rätten att bestämma vem hon ska gifta sig med eller att kunna få vårdnaden om barnen efter en skilsmässa. Islamiska förbundet är alltså snarare att betrakta som en politisk organisation än som ett trossamfund. Därför har ordföranden för Socialdemokrater för tro och solidaritet, Peter Weiderud, helt fel när han på DN Debatt den 16 april hävdar att ”islamism är en politisk rörelse som söker översätta religiösa erfarenheter i muslimska majoritetssamhällen i ett politiskt program, precis som kristdemokratin i Europa”.

Jag anser tvärt emot Peter Weiderud att alla demokrater bör ta avstånd från islamismen. Det är en totalitär politisk ideologi som vill utforma samhället efter månghundraåriga religiösa urkunder, begränsa kvinnors rättigheter och bestraffa homosexualitet med döden. Islamiska förbundets förra ordförande Abdirizak Waberi, som numera är riksdagsledamot för Moderaterna, bekände ärligt i programmet ”Slaget om muslimerna” att hans dröm är att leva i ett land där sharia styr. Omar Mustafa är mer diskret och uttrycker inte provocerande åsikter. Men den grundläggande frågan är inte vilka åsikter Omar Mustafa ger uttryck för. Det grundläggande är att det tvärtemot vad Peter Weiderud hävdade på DN Debatt den 16 april är oförenligt att samtidigt företräda två organisationer med så diametralt motsatta åsikter om hur samhället skall utformas.

Eller låt oss kolla vad Ardeshir Bibakabadi, en av få offentliga HBTQ-muslimer tycker. Från en artikel på HBT-siten Qx.

På Svenska Dagbladets debattsida skriver 29 socialdemokrater att Omar förtjänar en ursäkt. Det tycker dock inte Ardeshir Bibakabadi, som är troende muslim och homosexuell.

– Det är bra att han har avgått. Han var ingen god förebild och representerar inte oss muslimer. Man måste kunna inkludera alla muslimer, oavsett läggning, kön och ursprung. Han menar att det är känt sedan länge att Omar Mustafa bjudit in imamer, som tydligt tar ställning mot homosexuella.

– De uppmanar till häxjakt på oss bögar.

Och så här håller det på. Progressiva muslimer, HBTQ-aktivister och feminister tar avstånd från Omar Mustafa medan konservativa muslimer försvarar honom. I den situationen kunde man förvänta sig att Ssu, demokratiska socialister och till vänster politiskt, skulle stödja Mustafas kritiker. Men istället väser Gabriel Wikström, ssu:s ordförande "islamofob" till de modiga HBTQ-aktivister och feminister som kritiserar konservativa attityder oavsett om de kommer från kristna, muslimer eller andra. Det är skamligt.

Men two can play that game Gabriel Wikström. Ssu är synnerligen ensidiga att i Mellanöstern kritisera det land, Israel (med dess fel och brister) som är minst dåligt i regionen. Varför sprider du Gabriel och ssu judehat? När ska ni bli av med ert judehat som infiltrerat delar av svensk vänster?

Oseriöst? Nja, jag sänker mig till din egen nivå när du väser "islamofob". Du får smaka på din egen medicin. :-)

Jag kommer skriva om det här i mitt nästa HBT-nyhetsbrev och kommer följa det här fram till valet 2014. Det är löfte. Alltså ett riktigt löfte. Inte ett politikerlöfte från ssu. :-)

Sd är nu lika populära bland män i Skåne som s.

Om det vore riksdagsval idag skulle Sverigedemokraterna få 17 % i Skåne avslöjar Metro. Bland män i Skåne är nu sd ungefär lika populära som Socialdemokraterna, båda hamnar på 22-23 %. Moderaterna är dock klart störst i gruppen. Jag är inte förvånad. När jag är ute och pratar politik med Malmöbor är det många som berättar de ska rösta på sd 2014, även många som själva har invandrarursprung.

Ofta handlar det inte om att de tycker sd är ett parti som är mycket bra i sig, istället är det en proteströst mot de etablerade partierna vars invandrings- och integrationspolitik sd-sympatisörerna hävdar har haverererat. Och delvis har de rätt där, dock tror jag inte sd har några som helst lösningar på problemen. Sd är ett främlingsfientligt, HBT-negativt och islamofobt parti. Men att alla, eller ens de flesta, av de 17 % i Skåne som sympatiserar med sd skulle vara rasister och extremister tror jag inte på för en sekund.

De flesta ser det finns problem kopplade till mångkultur.

Själv skrev jag för någon vecka sedan att jag, trots jag är liberal, konstaterar att någon typ av klassamhälle ännu finns i Sverige. Och i synnerhet i Malmö. Och här har klassamhället ofta fått ett etniskt ansikte. Proteströsterna på sd handlar säkert delvis om missnöje med hur folks bostadsområden är, hur svårt det är att få jobb etc är. Men låt oss då också konstatera att Socialdemokraterna har styrt staden sedan 1994 och länge i samarbete med v och mp.

Vänstern i Sverige gör ett historiskt misstag om de tror att proteströsterna bara handlar om "folk som har det svårt och skyller på invandrarna". Idiotförklara inte de etniska svenskar och invandrare som röstar på sd. De ser det som de flesta av oss ser, att mångkultur också kan skapa kulturkrockar. Att det blir ett problem om det är skolor i Malmö där nästan ingen elev talar svenska hemma med sina föräldrar. Där självutnämnda muslimska "moralpoliser" i vissa förorter trakasserar kvinnor utan slöja. Inte generellt i Malmö men i vissa områden.

Där nästan alla i de kriminella gängen i Malmö har invandrarursprung enligt polisen. Sedan är de allra flesta av invandrarursprung hederliga och begår inte brott, en del av dem röstar på sd som protest mot de kriminella. Nästan alla som attackerar judar i Malmö är unga muslimer enligt ordföranden för judiska församlingen i Malmö.

Islamister blir inte snälla för att de får jobb.

På andra sidan finns Alliansen som lyckats nå vissa framsteg, andelen med jobb ökar mer bland folk med invandrarursprung än bland etniska svenskar och politiken har flyttats från omhändertagande till arbetslinjen. Men Alliansen måste fatta att arbetslinjen inte löser alla problem, och i synnerhet inte när västliga värderingar möter islamister. Sanningen är islamisterna inte blir snälla och fina bara de får jobb. Men ibland är det som att borgerliga politiker tror det.

Vänstern och borgerligheten kan fortsätta blunda för de här problemen. Tumultet med Omar Mustafa och de som ivrigt försvara honom visar väl den naivitet som funnits bland politiker i etablerade partier inför det här. Men nu har det äntligen blivit debatt och många liberala muslimer har sagt ifrån mot islamisterna. Det är därför de är rasande och väser "islamofob". Alla i politik och media dansar inte längre efter islamisternas pipa.

Fortsätt blunda ni som gör det. Det är att bjuda sd på nya framgångar. Och det förtjänar inte sd.

Uppdatering 1.

Förvirrad debattartikel av docent visar fina titlar inte är garanti för empati.

Fler artiklar om konflikten i s om Omar Mustafa.

Kjell Magnusson, docent vid Uppsala universitet,  argumenterar heteronormativt och faktiskt även homofobt emot att man ska ställa några som helst krav på folk i s-partistyrelsen att de ska respektera samkönade relationer i sina samfund om de är engagerade i sådana. Från en debattartikel i Svenska dagbladet.

Om däremot livsstilsfrågor – vilka i vårt land anses vara en privat angelägenhet – ingår i definitionen av en god socialdemokrat blir läget ett annat. Måste, till exempel, en praktiserande muslim inom sitt samfund argumentera för enkönade religiösa äktenskap? Eller räcker det med att han respekterar homosexuellas rättigheter sådana de är definierade i Sverige? Är det tillräckligt att följa svensk lagstiftning eller måste man dessutom anamma majoritetsbefolkningens kulturbetingade värderingar vad gäller familj, samlevnad eller uppfostran? Det är svårt att komma ifrån intrycket att den bäste muslimen är den för vilken en svensk politisk ideologi och svensk kultur betyder mer än religionen och den egna traditionen.

Kjell Magnussson ger den fega kulturrelativismen ett ansikte. Låt oss reda ut några av hans förvirrade kommentarer.

1. Att vara homosexuell eller bisexuell är ingen "livsstil". Det är inget man väljer och väljer bort. Men Omar Mustafa har själv kallat homosexualitet för en "livsstil" och nu får han en ideologisk kram av docent som är etnisk svensk.

2. Att leva i en samkönad relation är delvis "en privat angelägenhet" precis som att leva i en olikkönad relationer. Men HBTQ-personer utsätts för diskriminering och hatbrott. Och för den som är kristen, muslim eller identifierar sig med någon annan religion kan en acceptans av det egna relígiösa samfundet betyda mycket. Men det fattar inte Kjell Magnusson. Vilket visar att fina titlar inte är en garanti för empati.

3. HBTQ-rättigheter är universella. De gäller inte bara för "majoritetsbefolkningen" (vilken den är) utan alla. HBTQ-muslimer har exakt samma rätt att förvänta sig respekt för vem de är, inom sina samfund, som HBTQ-kristna. Svensk lag tillåter samfund att vara homofientliga och vägra acceptera samkönade relationer och så måste det vara i ett land med religionsfrihet. Men Socialdemokraterna har faktiskt rätt att placera ribban högre än att man ska följa svenska lagar. Annars hade de kunnat ha laglydiga nazister i sin partistyrelse om man ska dra det till sin spets. Att man också ska omfatta i praktiken s-värderingar om allas lika värde oavsett bl.a. sexuell läggning och könsidentitet om man ska sitta i partistyrelsen,.. Att en docent inte fattar det är något jag beklagar.

4. Låt oss anta att en kristen pastor vägra viga folk från olika "raser" med hänvisning till Bibeln. Men att pastorn i övriga samhället respekterar att svarta och vita ska ha samma rättigheter. Skulle då det vara utan problem om pastorn blev ledamot i sossarnas partistyrelse? Det är väl då bara en "livsstil" att vissa tvunget ska vilja gifta sig med någon av en annan "ras"?

Dagens Nyheter har en artikel om ett gymnasium i Stockholm som ska få ett könsneutralt omklädningsrum.

M avvisar ett tredje juridiskt kön men s tvekar.

Jag kommer i sommar, som vanligt, att göra en rapport med en sammanställning av partiers åsikt om HBT-reformer. I år kommer det finnas en nyhet, vad partierna tycker om möjligheten att individer ska kunna välja ett tredje kön juridiskt. För några veckor sedan förklarade jag här på bloggen varför jag tagit tydligt ställning för att införa ett tredje juridiskt kön.

Riksdagsledamot Olof Lavesson, Moderaternas HBT-politiske talesperson har mailat följande.

Detta är inte en fråga vi har med i vårt program. Det är inte heller något som för tillfället övervägs.

I praktiken ett "nej" till reformen idag. Socialdemokraterna är däremot mer öppna för en förändring. Från ett mail av riksdagsledamoten och partiets HBT-politiske talesperson Jonas Gunnarsson.

Vad gäller frågan om ett tredje kön kan vi inte ge ett entydigt ställningstagande. En närstående fråga avhandlades på vår kongress. Det handlade om att partiet borde ställa sig bakom att utreda frågan om att avskaffa begreppet juridiskt kön. Förslaget avvisades av kongressen utifrån ett resonemang om att det är viktigt att könsmarkörerna i personummret finns kvar, de är en viktig källa till information och statistik som ger kunskap om hur bland annat ojämställdheten ser ut i vårt land.

Intressant är också den kommentar som Helene Pettersson (s), i en debatt med Mia Sydow Mölleby (v), lämnade i riksdagsdebatten 12 april 2012 om ett tredje kön juridiskt

Den sista frågan som jag vill beröra är frågan om ett tredje kön. Jag tycker att frågan är intressant. Den är ganska ny, och den har faktiskt debatterats i medierna under påskveckan. Jag hörde ett flertal debatter. Det finns, som Mia Sydow Mölleby har påpekat, människor som inte självklart identifierar sig som män eller kvinnor. Det har vi också diskuterat i KU, och vi har bland annat diskuterat frågan om transpersoners skydd i hotlagstiftningen. Det finns också barn som föds med en oklar könstillhörighet. Det måste samhället och andra människor visa respekt för.

Men utskottet är i dag inte berett att i folkbokföringen införa ett tredje kön. Det är detta som det är fråga om, alltså ett tredje kön som är juridiskt jämställt med man och kvinna. Vi är inte beredda att förorda detta. Det skulle medföra ganska stora förändringar i det system som vi har byggt upp. Jag kan hålla med om Mia Sydow Mölleby om att vi i framtiden kan behöva se över detta. Då kanske man väcker denna fråga. Men i dag är vi inte beredda att förorda någon förändring eller utredning.

I samma riksdagsdebatt förklarade Tuve Skånberg (kd) varför partiet är emot att införa ett tredje juridiskt kön.

Enligt diskrimineringslagen avses med kön att ”någon är man eller kvinna”. Vår lagstiftning och våra grundläggande värderingar vilar på att någon är man eller kvinna. Det är möjligt att byta kön. I själva verket är det så att den som vill byta kön ofta är väldigt angelägen om att distansera sig från sitt tidigare, biologiska kön. Detta sker med en psykiatrisk diagnos och gås igenom mycket noggrant. Det är också det personnumret anger – man är antingen man eller kvinna. Jag kan inte se att ett tredje kön tillför något positivt – eller för den delen ett fjärde eller femte, som har framförts i debatten – utan det är man och kvinna vi har att välja mellan.

Nu har ju sedan Tuve Skånberg och hans partikollega Anneli Enochsson i en riksdagsmotion hittat på att avskaffandet av sterilitetskravet i könstillhörighetslagen betyder införandet av ett tredje kön juridiskt, något jag kommenterat här. Men att kd som parti är emot att tillåta ett tredje kön är väl tydligt.

Hittills är alltså attityden bland de riksdagspartier som svarat följande om att införa ett tredje juridiskt kön juridiskt.

Ja: v
Möjligen: s
Nej: m, kd

Återkommer när övriga partier lämnat svar.

Uppdatering 1.

Jag kommer att ha med tre partier utanför riksdagen i min rapport som jag ska publicera i sommar. Av dem har två förklarat att de är positiva till att införa möjligheten till ett tredje juridiskt kön. Jonas Göthner, styrelseledamot i Feministiskt initiativ, lämnar följande mailkommentar.

Vi vill föra in ett tredje juridiskt kön, som människor frivilligt kan definiera sig som. Detta ska även gälla minderåriga - även en tonåring måste ha rätten att definiera sig själv. Vi vill att det ska vara kostnadsfritt att ändra juridiskt kön och att det inte ska kräva trans-identitet eller kroppsliga ingrepp.... Vi vill även i positiv anda utreda möjligheten att avskaffa de juridiska könen och ta fram nya rutiner för att upprätthålla och utöka jämställdhetskartläggningar

Hans-Arne Novén, styrelseledamot i Sveriges pensionärers intresseparti, meddelar att partiet är positivt till reformen. Piratpartiet har ännu inte lämnat sin åsikt.

F.d. islamist ska öppna homovänlig moské i Uppsala.

Sverige kommer få sitt första homovänliga muslimska samfund. Och förmodligen blir det också första gången i världen som ett sådant projekt startas på initiativ av någon som själv inte är öppet HBTQ, Mohamed Omar (bilden). Som till råga på allt tidigare varit islamist, en tolkning av islam som argumenterar för att samkönade relationer ska vara förbjudna i lag. Han kommenterar själv det här på sin blogg.

De islamiska organisationerna i Sverige är djupt konservativa. Jag talar nu inte om muslimer i allmänhet utan om de religiösa organisationerna och deras ledarskap. Det finns gott om progressiva muslimer, men de är än så länge oorganiserade. I hela Sverige finns det till exempel inte en enda moské där homosexuella kan känna sig välkomna. Alla moskéer är också könssegregerade.

I andra europeiska länder har progressiva muslimer kommit igång och startat moskéer. Vi behöver göra det i Sverige också. Förändring är nödvändig. I Uppsala har jag och mina vänner bestämt oss för att öppna Sveriges första homovänliga moské. Den ska också aktivt verka för att främja lika rättigheter för män och kvinnor. Ingen könssegregering! Vi kommer inom kort att bilda en förening i detta syfte.

På tisdag (23/4) har vi vårt första konstituerande möte. Man ska inte behöva vara ”religiös”, vad det nu betyder, för att trivas. Vår förhoppning är att moskén också ska fungera som ett kulturcentrum med musik, poesi, föreläsningar, debatter, teater och så vidare. Det gäller att hitta en lämplig lokal. Många unga muslimer i Sverige känner sig främmande för de konservativa värderingar som präglar de befintliga moskéerna. Samtidigt är deras muslimska identitet är viktig för dem. Det behövs en plats för dem att tillsammans med andra utveckla en progressiv, tolerant och öppen muslimsk identitet.

Moskén kommer särskilt att lyfta fram den fritänkande och toleranta traditionen inom sufismen, islams mystik, moderna progressiva tänkare, HBTQ samt feministiska nytolkningar.

HBTQ-kristna startade homovänligt samfund 1968.

TV 4 intervjuade Omar i förmiddags om projektet. Precis som HBTQ-kristna 1968 startade Metropolitan community church (ett HBTQ-vänligt kristet samfund) i USA har HBTQ-muslimer senaste åren startat moskeer i USA och Kanada och sedan 2012 även i Paris i Frankrike.

Men vad jag vet är projektet i Uppsala det första i världen som främst planeras av människor som själva inte är öppet HBTQ. Pontus Näslund är en annan som tillsammans med Omar är ansvariga för planerna.

Jag har i flera år haft närmast som mantra i debatter om islam att inget muslimskt samfund är homovänligt, senare har jag ändrat det till att inget muslimskt samfund där de flesta är hetero är homovänligt. Men om planerna blir verklighet i Uppsala blir det exakt det som nu ska hända.

Minoritet bland muslimska gymnasieelever är negativa till homosexuella.

Jag har varit tydlig med att jag struntar i om någon är kristen, muslim, religiös jude, ateist etc om hen är HBTQ-vänlig och i övrigt respekterar mänskliga rättigheter. Jag tar avstånd från all intolerans även islamofobi och antisemitism. Men jag har vänt mig emot den felaktiga ängsliga politiskt korrekta tesen att problemen med homofobi inte är värre bland muslimska samfund generellt än bland kristna. Och jag har velat skapa ett tryck emot muslimska samfund att ompröva sina attityder. Precis som att dagens homovänliga kristna samfund haft ett tryck på sig att göra samma sak.

Forum för levande historia publicerade häromåret rapporten Den mångtydiga intoleransen - en studie av ungdomars attityder läsåret 2009-2010. Bland de elever som är kristna i Svenska kyrkan är 63 % positiva till homosexuella och 13 % negativa, övriga kristna 36 % positiva och 30 % negativa, muslimer 17 % positiva och 40 % negativa, elever med annan religion 53 % positiva och 23 % negativa, folk med ingen religion 55 % positiva och 17 % negativa. Även om siffran för muslimer är dålig kan det konstateras att trots att inget muslimskt samfund (hittills) i Sverige är homovänligt är det en del muslimska elever som är positiva till homosexuella och en minoritet som är negativa.

Brinnande judar.

Kommunledningen i Jönköping har beslutat att avhysa Bokcafét från kulturhuset i staden. Ett bokcafe som själva kallar sig socialistiskt och som får sina hyresutgifter betalda av kommunen. Trots att de säljer t-shirts med budskapet "Burn Israel burn". Något som en av dess aktivister stolt bär i det här reportaget från Jönköpingsnytt.

– Idag är det så att den föreningen bestämmer över kulturhuset. Kommunen betalar hela deras hyra, och de får in pengar från övriga föreningar som huserar i huset. Ingen annan förening har de förmånerna, säger det folkpartistiska kommunalrådet Anna Mårtensson (FP) och tillägger:

– Och vad gäller Bokcafét följer de inte kommunens värdegrund som bygger på demokratiska principer. Bokcafét har varit i blickfånget under flera år bland annat eftersom de salufört rånarluvor, slangbellor och tröjor med texten "Burn Israel Burn".

Hela Israel ska brinna, enligt vänsterförening.

Att hobbyrevolutionärer säljer slangbellor är väl närmast patetiskt för dem själva men när rånarhuvor finns med blir det inte lika kul. Men allvarligast tyckte jag den där t-shirten var. Men jag förstod först inte varför jag reagerade så starkt. Det var främst en instinkt jag fick. Jag tror ju inte att vänsterextremisterna i Jönköping på allvar tycker att alla judar i Israel ska brinna ihjäl. Att det främst är en symbol för kritik mot landets politiker.

Men då kunde de skrivit "Burn Benjamin Netanyahu burn". Visst hade det även då varit osmakligt men det hade i alla fall varit ett politiskt budskap. Men det är inte bara landets statsminister som ska brinna utan hela landet.

Om Sverigedemokraterna hade skrivit "Burn Iran burn" eller "Burn Gaza burn" hade de, med rätta, säkert fått skarp kritik och den sd-politiker som hade skrivit det hade nog blivit utesluten från partiet. Men "progressiva" människor i Jönkoping kan utan problem skriva att folk i världens enda land där judar är i majoritet ska brinna. Om än symboliskt.

TV-serie som fick genomslag på 1970-talet.

När jag hade varit i bastun vid Kockums fritid och åkte på bussen hem till min lägenhet igår kom jag på varför jag reagerade så starkt. Jag mindes TV-serien Förintelsen från USA som sändes i svensk TV i slutet av 1970-talet. En serie som blev omtalad då för att den visade den tyska naziregimens ondska 1933-1945. Och fick ett betydande genomslag i Västtyskland. I första avsnittet är det ganska lugnt, antisemitismen trappas upp i samhället men sällan är det öppet våld och mord. Men i de sista minuterna samlar tyska militärer ihop en del judar och kommenderar dem att gå in i ett hus. De sätter eld på huset. Soldater med kulsprutor samlas runt det för att skjuta varje människa som försöker fly från det brinnande infernot. Skriken inifrån huset hörs när plågade människor brinner upp. Bokstavligt.

Det berättas att en pappa med sitt barn hoppade ut från ett fönster när nazistregimen eldade upp hus med människor. Han placerade händerna framför ögonen på sin son för att han inte skulle se soldaterna med kulsprutor. Men hellre dö snabbt av skott än en långsam död i ett brinnande hus resonerade pappan.

Antisemitismen finns ännu - även i Sverige.

Israel begår (som många andra länder) allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. För det förtjänar landet allvarlig kritik. Men landet är också Mellanösterns enda stabila demokrati och det enda landet i regionen där HBTQ-personers rättigheter ofta respekteras. Judiska religiösa dogmer ska ifrågasättas precis som kristna och muslimska. Jag är helt för att slakt av obedövade djur är förbjudet i Sverige sedan 1937, det ska vi vara stolta över. På sikt bör även omskärelse av pojkar förbjudas, vill en vuxen man bli omskuren genom ett självständigt beslut är det en annan sak. Den nuvarande högerregeringen i Israel borde enligt mig ha avgått redan igår.

Allt det där är legitima debatter som inte har något med antisemitism att göra. Men att bära en t-shirt med budskapet "Burn Israel burn"? Vet ni inte vilket arv de orden bär på? Det kristna Europa har i nästan 2000 år förföljt judar. Antisemitismen finns ännu idag i Sverige. Främst bland en del (men inte alla givetvis) folk som invandrat från arabländerna men antisemitism existerar också bland etniska svenskar.

Ingen mänsklig rättighet få sprida hatiska budskap med skattepengar.

När jag för några månader sedan markerade emot hat mot judar i en fb-debatt var det någon "Svensson" som frågade mig "varför tror ni judar ni är bättre än andra". Jag blev förbluffad. Jag är själv inte jude utan bara markerade emot antisemitism. Men den gamla antisemitiska föreställningen om att judar håller ihop i varje situation och tror sig vara bättre än andra finns ännu.
Att ha rätt att finnas i en kommun betyder inte rätt att få sina hyra betald av kommunen. Varför ska Jönköpings invånare spónsra ett socialistiskt bokcafé? Som dessutom ger ut t-shirts om att bränna ett lands befolkning. Det är det fascistiska i den här storyn. Skaffa en egen privat lokal och betala för er hyra. Så kan ni ger ut er skit där.

Och vad det sist handlar om att en förening med någon som helst anständighet inte ska sprida budskap om att lands, eller en grupps, befolkning ska brinna upp. En sådan förening ska avhysas precis som andra fascistspridande föreningar.

Gör vi den markeringen hedrar vi också den pappa som hoppade ut från ett fönster hållande för ögonen på sin son. Några sekunder senare var båda döda av soldaters skott.


Uppdatering 1.

Fler nyheter om krisen i s om Omar Mustafa, något som jag på min blogg kommenterat här och här.

Uppdatering 2.

Jag har nu fått info om att det blev en jämn omröstning i kommunstyrelsen i Jönköping om bokcafét skulle avhysas från kulturhuset. Av den politiska majoritetens fem partier röstade fyra för en avhysning, m, kd, fp och mp medan c röstade emot tillsammans med oppositionspartiet s. Sd och v har inga ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen. C och s förtjänar kritik för sin undfallenhet mot hatiska vänsterextremister.

Mycket fokus på HBT i rapport från utrikesutskottet.

Igår publicerades på riksdagens hemsida dokumentet Mänskliga rättigheter inom svensk utrikespolitik. Partierna i riksdagens utrikesutskott redogör där för vad de har för åsikter. I allt väsentlighet finns det en enighet inom det här området. Men s, mp och v har lämnat reservationer (alternativa förslag) där de tre partierna bl.a. vill att regeringen tydligt jobbar för en HBT-konvention i FN. I sak är dock Alliansens fyra partier också för den reformen, de har det meddelat bl.a. via mail.

Idag skulle en HBT-konvention inte få stöd av en majoritet i FN, däremot borde Sverige jobba inom EU för att unionen gemensamt ska lämna ett förslag i FN om en HBT-konvention. Ett sådant förslag skulle få en helt annan tyngd än om Sverige ensamt föreslog det. Sverigedemokraterna är som ensamt riksdagsparti tveksamma till en HBT-konvention men har kommenterat att även de stödjer den HBT-resolution som FN antog häromåret.

Intressant är att HBT nog utgör den längsta delen i utrikesutskottets rapport. Tycker ni följande stycken är långa ska ni veta att jag tagit bort säkert hälften av texten.

Från majoritetens kommentar i utskottet (majoriteten är här Alliansen och sd plus s, mp och v där de tre partierna inte lämnat reservationer, alternativa förslag).

Diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet:

.... För första gången antogs inom FN i juni 2011 en resolution som specifikt behandlar mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet. Resolutionen, som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter, stöddes av bl.a. Sverige och övriga EU-länder. I resolutionen uttryckte MR-rådet djup oro över det våld och den diskriminering som individer i alla regioner i världen utsätts för till följd av deras sexuella läggning och könsidentitet. I resolutionen uppmanades FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att dokumentera diskriminerande lagar och våldshandlingar som riktas mot hbt-personer i alla delar av världen. EU stöder det arbete med hbt-frågor som utförs av högkommissarien för mänskliga rättigheter och deltar som medlem i en tvärregional grupp för hbt-frågor i arbetet för ökad medvetenhet om och stöd för hbt-frågor. EU deltog aktivt i arrangemanget av ett sidoarrangemang i FN i New York i december 2011 under rubriken Stop Bullying, Ending Violence and Discrimination Based on Sexual Orientation and Gender Identity (stoppa mobbning, få ett slut på våld och diskriminering grundad sexuell läggning och könsidentitet). Den rapport som FN:s MR-råd uppmanat högkommissarien för mänskliga rättigheter att ta fram behandlades vid en paneldiskussion i MR-rådet i mars 2012.

I rapporten konstaterade högkommissarien Navanethem Pillay att regeringar och mellanstatliga organ ofta har förbisett det våld och den diskriminering som baseras på sexuell läggning och könsidentitet. Hon ansåg att ytterligare åtgärder nu måste vidtas, och att detta framför allt skulle ske på nationell nivå, för att individer i framtiden ska få ett bättre skydd mot sådana brott mot mänskliga rättigheter. I rapporten lämnade högkommissarien en rad rekommendationer till MR-rådets medlemsstater. Hon rekommenderade också MR-rådet att hålla sig underrättat om förekomsten av våld och diskriminering kopplad till sexuell läggning och könsidentitet och att fortsätta att ta upp sådana MR-brott i befintliga granskningsprocedurer. Utskottet välkomnar att EU ska samarbeta i FN:s MR-råd med likasinnade partner för att FN ska fortsätta att ha frågan om diskriminering och våld mot hbt-personer på dagordningen. Detta slås fast i de tidigare nämnda rådsslutsatserna från utrikesrådets möte den 18 februari 2013 om unionens prioriteringar i MR-rådet.

Utskottet ser positivt på att en verktygslåda för EU:s praktiska arbete med att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för hbt-personer har antagits. Verktygslådan antogs i juni 2010 av en arbetsgrupp (Cohom) under ministerrådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik där Sverige ingått. Enligt arbetsgruppen ska verktygslådan vara till hjälp för EU-institutionerna, EU-medlemsstaterna, EU:s delegationer, representationer och ambassader att agera förebyggande mot kränkningar av hbt-personers mänskliga rättigheter och att hantera de strukturella orsakerna bakom dessa kränkningar. Verktygslådan innefattar sådana prioriteringar som avkriminalisering av samkönade sexuella relationer i världen, jämlikhet och icke-diskriminering samt skydd av människorättsförsvarare. Den ska uppdateras vart tredje år.

Utskottet välkomnar att rådet, baserat på verktygslådan, under 2013 ska utarbeta EU-riktlinjer om hbt-personers mänskliga rättigheter. Detta framgår av den handlingsplan som är knuten till EU:s strategiska ramverk för mänskliga rättigheter och demokrati. Under 2013 ska EU också, enligt handlingsplanen, utveckla en strategi för hur unionen ska samarbeta med tredjeländer i FN och Europarådet om mänskliga rättigheter för hbt-personer. EU ska vidare främja beslut om åtaganden i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) när det gäller mänskliga rättigheter för hbt-personer. Frågan om avkriminalisering av samkönade sexuella relationer tas upp i motionsförslag. Utskottet välkomnar att den nyss nämnda verktygslådan slår fast att EU aktivt ska fördöma kriminalisering av samkönade sexuella relationer som sker i samförstånd och i synnerhet användningen av dödsstraff, tortyr och misshandel kopplad till sådana relationer. 

När det gäller de motionsförslag om diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning eller könsidentitet som avser åtgärder för att uppmärksamma hbt-frågor främst i FN konstaterar utskottet att EU:s verktygslåda för att främja mänskliga rättigheter för hbt-personer tar upp frågor om unionens agerande i FN, OSSE och Europarådet. Utskottet anser att EU och unionens medlemsstater i partnerskap med tredjeländer systematiskt bör främja skyddet av och respekten för de mänskliga rättigheterna när det gäller sexuell läggning och könsidentitet inom ramen för FN och andra multilaterala forum och i sina bilaterala människorättsdialoger.

Likaså bör unionen och medlemsstaterna i olika internationella granskningsförfaranden, däribland i den allmänna återkommande utvärdering (UPR) som genomförs av FN:s MR-råd, uppmärksamma bristande efterlevnad av de mänskliga rättigheterna när det gäller sexuell läggning och könsidentitet. På motsvarande sätt bör sådana brister uppmärksammas i människorättsdialoger. Utskottet ser positivt på att statsminister Fredrik Reinfeldt i december 2012 medverkade som en av inledningstalarna vid en internationell hbtq-konferens med omkring 300 deltagare från ca 100 länder. Det var organisationen Ilga (International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association) som hade världskonferens i Stockholm, arrangerad av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och med fokus på de mänskliga rättigheterna. EU och Sverige bör enligt utskottet i såväl multilaterala som bilaterala kontakter fortsätta att uppmana regeringar att förhindra diskriminering och att arbeta för en attitydförändring gentemot hbt-personer....

Socialdemokraterna kommenterar i reservation 2 bl.a. följande.

.... I FN-konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter respektive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ges det uttryck för den folkrättsligt viktiga principen om icke-diskriminering. Ett antal exempel på diskrimineringsgrunder räknas upp, däribland ras, hudfärg och religion men däremot inte sexuell läggning. I syfte att påskynda en attitydförändring bör Sverige vara pådrivande för att påbörja arbetet med en hbt-konvention. Sverige bör också, så snart detta bedöms vara lämpligt, arbeta för en internationell hbt-konferens....

Från reservation 3, av Miljöpartiet.

.... Sverige bör använda de relationer biståndet erbjuder för att påverka länder att i förekommande fall avskaffa lagstiftning som innebär att personer riskerar att dömas av staten för homosexuella handlingar....

Från reservation 4, av Vänsterpartiet.

.... Ett första steg mot en konvention om avskaffande av all diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet vore att samla ett högnivåmöte om hbt-frågor. Ett högnivåmöte skulle erbjuda en möjlighet för likasinnade länder att samordna arbetet för att stärka respekten för hbt-personers mänskliga rättigheter. Sverige bör ta initiativ till ett högnivåmöte om hbt-frågor. Ytterligare ett steg för att via FN synliggöra hbt-personers situation i världen vore att utse en specialrapportör för hbt-personers mänskliga rättigheter knuten till FN:s generalsekreterare. Sverige bör verka för att en sådan specialrapportör tillsätts och erbjuda sig att finansiera en sådan rapportör.....

24 april kommer riksdagen debattera rapporten från utrikesutskottet, Mänskliga rättigheter inom svensk utrikespolitik.

Klass.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

Klass.

Ja, ni hör själv hur det låter. Vänster. 1970-tal. I alla fall förlegat.

Spontant värjer jag mig emot ordet klass. Det signalerar konfrontation istället för samarbete. Jag har ofta undvikit att mer ingående berätta om mina ideologiska värderingar - förutom att jag är socialliberal. Jag berömmer och kritiserar alla partier med samma mått. Men låt mig förklara vilka värderingar jag har.

Jag är från Österlen och växte upp där på 1970-talet. I ett arbetarhem. Och på något vis vet jag det finns ett klassamhälle. Och gjorde det även då. Även om jag ogillade ordet redan när jag blev politiskt medveten som 13-åring.

Men mina föräldrar hade attityden "inte ska vi klaga, inte ska vi störa" när de var missnöjda med något. Folk från överklass och medelklass har ofta en annan attityd, att det handlar om rättigheter för dem. Det är där klassamhället syns - i vilket självförtroende folk generellt har i olika grupper. Och idag har klassamhället ofta också fått ett etniskt ansikte.

Tillväxt - och utanförskap.

Jag ser det när jag vandrar i Malmö. Det blev så tydligt när jag promenerade i stan för några veckor sedan. Från Caroli (varuhus) i Malmö city där chica herrar och damer handlar i matbutiken Malmborgs  Ibland klär de "ner sig" men det syns på dem ändå. Västra delen av Malmö har självförtroende och blomstrar. Tillväxt.

Men promenerar man förbi Nobeltorget så finns det andra Malmö. Folk i gympakläder, ofta invandrare men även etniska svenskar. Jag ser deras osäkerhet och ledsnad. Ett annat Malmö. Utanförskap.

Men i den by jag bodde i, Sankt Olof, fanns också ett klassamarbete. Jag mötte aldrig någon från medelklassen som uttryckte förakt för arbetare. Alla hade sina uppgifter och respekterade varandra. Inte heller var det arbetare där som hatade rika. Det är säkert orsaken till att jag som 13-åring blev liberal. Att man ska bedöma folk hur de är som individer och inte efter vilken grupp de tillhör.

Jag satt på en parkbänk utanför Folkets park i Malmö förra sommaren. Kollade ett flygblad jag fått av en s-engagerad. Stefan Löfven var på bilden givetvis, då relativt ny ordförande. För första gången är det en s-ordförande som jag i alla fall i teorin skulle kunna rösta på. Magdalena Andersson har jag också förtroende för, som ekonomisk-politisk talesperson. Mikael Damberg, högersosse är gruppledare i riksdagen. Carin Jämtin gillar jag väl inte alltid politiskt men hon ska ha beröm för att hon orkat vara vänlig mot media även när det blåst som mest kring bl.a. Juholt.

Hade röstat på SPD om jag bott i Tyskland.

Jag har alltid röstat borgerligt och kommer nog göra det igen 2014. Men för första gången utesluter jag inte att rösta på s. För att ha liberal-borgerliga värderingar betyder verkligen inte att man måste rösta på partier som kallar sig borgerliga. Tyskland ska ha val i höst och hade jag varit medborgare där hade jag utan problem röstat på socialdemokratiska SPD. Alternativet är nyliberala FDP och konservativa CDU, en konstellation som jag tycker är mer främmande ideologiskt än SPD som i allt väsentligt är ett socialliberalt parti.

Min signal med den här bloggposten är delvis riktad mot politiker från Alliansen. Jag kommer fortsätta kalla mig borgerligt liberal och förmodligen röstar jag på m-fp-c också nästa val. Men ta inte mitt stöd för givet.

Sverige har en bättre borgerlighet än Tyskland. Men i september 2014 avgör jag slutgiltigt.

Och klassamhället finns. Tyvärr.

Uppdatering 1.

Vill förtydliga att jag mycket väl vet att Socialdemokraterna varit i majoritet i Malmö i 19 år, sedan 1994. Sedan många år i nära samarbete med mp och v.  De har verkligen ansvar för den segregation som finns i staden.

HBT-kultur. Ormringen - Birgitta Elvira Holm.

Sommaren 2011 recenserade jag Månskensvargen av Elvira Birgitta Holm.. Från min recension.

Det här är en av de bästa böckerna jag följt som har ett HBT-tema. Jag rekommenderar den. Och som bonus får du info om hur det var att leva på 1300-talet.

Ormringen är uppföljaren till boken Månskensvargen. Återigen talar vi om 1300-talet i norra Europa. Här förs berättelsen från Norge till Tyskland och sedan Gotland. Elvira Birgitta Holm har återigen gjort en noggrann faktakoll. Sist i boken avslöjas vad olika begrepp från medeltiden handlar om. När man läser den är det nästan som man är i 1300-talet.

Håller då boken måttet? Nja, det beror på vad man jämför med. Den här boken har drygt 600 sidor (sic!). Till en början är den sämre än sin föregångare Månskensvargen. I vissa delar är den tråkig, något Månskensvargen aldrig var. Men mot slutet tar sig boken och blir riktigt spännande. När handlingen utspelas i Visby på Gotland. Det blir nästan en thriller för att tala dagens språk.

Och en fin berättelse när Mikael, en av huvudpersonerna, igen möter den man han älskar, Anselm. Från sid 450.

Anselms händer är varma och varsamma, hans lång fingrar låter mörka lockar och ljusa slingor väva sig om varandra, blandas i nya mönster, svart som sot, vitt som glänsande solblekt lin. 
- Mörker och ljus blandas, som mörkt och ljust blandas i varje människa. Anselm håller upp deras sammanflätade hårslinogr mot ljuset. 
Tunna solstrålar letar sig in genom murgrönan som döljer grottans mynning.
- Ge mig då av ditt ljus, mumlar Mikael. Så kanske mitt mörker skingras. 
Och han drar försiktigt i Anselms hår, drar hans ansikte nära, snuddar vid hans mun med sina varma läggpar. Anselm ler och en het våg av ömhet och åtrå sköljer genom Mikael. 
- Precis här är världens mitt, säger Mikael. Här i din famn, här är min fasta punkt när allting annat flyter. Härifrån kan jag rubba världsalltet! 
- Hur skulle du åstadkomma den bedriften? 
- Med Archimedes hävstång! 
- Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden. 
- Tillsammans lyfter vi hela världen, säger Mikael ivrigt. 
Anselm sträcker sig bakåt och trevar i högen av kläder. 
- Jag har en hävstång att ge dig. Nej, inte den du tänker på, jo, den också. Men vänta!. Först ska du få se den här! 
En flöjt! 

Den andra huvudpersoner är Ylva som helst vill ha manskläder på sig. Trots att hon är gravid. Och att det var förbjudet och en "synd" på medeltiden att gå klädd i motsatta könets kläder. Och  Mikael som egentligen främst är intresserad av män är pappan. Det blir många bekymmer för dem på sin resa från Norge till Visby.

Det är en lång bok men den tar sig ordentligt mot slutet.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig lördag.

Varför hatar s-politikern Patrik Björck judar?

Igår mailade jag ett antal s-politiker om Omar Mustafa, om att han umgåtts med antisemiter och själv gjort homofientliga kommentarer. Nu har Patrik Björck (bilden), riksdagsledamot för Socialdemokraterna, lämnat en kommentar via mail.

Se upp nu Bengt!
Hat förblindar. Ditt hat mot Omar och muslimer får dig att närma dig SD. Din fiendes fiende är inte nödvändigvis din vän.
Ta ett djupt andetag och räkna till tio. Om det inte hjälper, ta en promenad hälsar
Patrik Björck.

Här är mitt mailsvar till honom.

Hej Patrik!

Den här kommentaren visar vilken kris delar av s är i etiskt. Och det självförakt som tydligen finns inom delar av HBTS.

1. Jag hatar inte muslimer. Tvärtom har jag tydligt förklarat på min blogg att jag struntar i om någon är kristen, muslim, ateist etc om vederbörande respekterar HBTQ-rättigheter och andra mänskliga rättigheter. Däremot granskar jag muslimska samfund precis som kristna och andra samfund. Och vad jag vet är alla muslimska samfund homofientliga dvs accepterar inte samkönade relationer inom egna samfundet. Eller känner du till något homovänligt muslimskt samfund Patrik?

2. Flera av de personer som nu skarpt kritiserar Mustafa är själva muslimer bl.a. Evin Baksi vars artikel jag länkade till i mailet.

3. Jag berömmer inte Sverigedemokraterna. Tvärtom är sd det riksdagsparti jag oftast kritiserar på min blogg. Sd är ett HBT-negativt främlingsfientligt islamofobt parti.

4. Omar Mustafa har gjort homofientliga kommentarer. Som socialdemokrat borde du fördöma det. Istället försvarar du honom och kallar kritik mot honom för "hat". Du beter dig som de bögar i Tyskland i början av 1930-talet som röstade på nazistpartiet för att "de hade de snyggaste männen". Några år senare var samma bögar i koncentrationsläger.

5. Din egen förenings, HBT-S, ordförande är mycket kritisk emot Mustafa. Tydligen "hatar" Anders Selin också både Mustafa och muslimer. Från en artikel i Dagens Nyheter, HBT-socialdemokraterna är också kritiska.

– Jag tycker att Mona Sahlin har uttryckt det mycket bra när hon säger att vårt parti inte ska vara en plattform för extrema åsikter, vi ska bekämpa dem, säger Anders Selin, ordförande i HBT-socialdemokrater i Sverige. Han säger att föreningen har styrelsemöte i helgen och ska diskutera frågan vidare, men han tycker att Omar Mustafa borde överväga om han ska vara kvar eller inte.

– Jag har inte pratat med honom själv eller vet var han står i dag, men det känns inte som om de aktiviteter som han har stöttat och varit med och bidragit till är riktigt förenliga med att sitta i partistyrelsen, säger Selin. Mitt råd till dig förblir därför detsamma.

Patrick, ta ett djupt andetag och räkna till tio. Om det inte hjälper ta en promenad. Men din enfald försvinner dock säkert inte. Är jag islamofob är du antisemit Patrik Björck. Är du Patrik kritisk emot Israels politik? Då är du antisemit. När ska du sluta hata judar Patrik? Two can play that game.

Du borde skämmas. Men jag tror inte du har vett att göra det, du är nog skamlös.

Jag förbehåller mig rätten att publicera den här konversation i mitt HBT-nyhetsbrev för april som jag skickar ut till drygt 600 individer inom föreningar, samfund, media etc.


Uppdatering 1.

Mustafa bör berätta vad han tycker om samkönade relationer inom muslimska samfund.

Omar Mustafa själv lämnar nu en skriftlig kommentar till debatten, i en debattartikel i Aftonbladet. Jag ska här fokusera på den del som handlar om homosexuellas rättigheter.

Jag tror på och försvarar den svenska äktenskapslagstiftningen som bland annat ger rätt till homosexuella par att ingå äktenskap samtidigt som den ger rätt till religiösa församlingar att själva definiera sina riter och vigseltraditioner, så länge de inte strider mot svensk lag.

Det kan låta bedrägligt tolerant att Mustafa accpeterar att Sverige har en könsneutral äktenskapslag. Men t.o.m. Sverigedemokraterna har accepterat att homoäktenskap tillåts. Så radikalt var det. Det avgörande blir då vad Omar Mustafa tycker om samkönade relationer inom muslimska samfund. Lars Gårdfeldt, HBT-engagerad präst i Svenska kyrkan kommenterade Omar Mustafa på Newsmill i en debattartikel häromdagen.

Jag tänker nu närmast på Omar Mustafa, ordförande i Islamiska Förbundet och nyinvald ledamot i partistyrelsen för Socialdemokraterna. Omar Mustafa förklarade i P1:s Studio Ett (24 mars 2010) att ”om man lever som muslim…då lever man i ett äktenskap som är byggt mellan man och kvinna”. I en intervju med Devrim Mavi, införd i RFSL:s tidning ”Kom Ut” (nr 8, 2006) deklarerade Mustafa (som då företrädde Sveriges Unga Muslimer) att Koranen är fulländad, att Koranen har fungerat i 1400 år och att där står det tydligt att sex är förbjudet utanför äktenskapet. Och eftersom äktenskapet bara är tillåtet mellan man och kvinna finns det alltså inget utrymme för homosexualitet.

Slutsatsen kan inte bli någon annan än att muslimska homosexuella måste välja: endera vara muslim och då avstå från sin kärlek. Eller också vara homosexuell och då inte godkännas som muslim. Med andra ord: välj mellan hjärta och lungor. Endera får ditt hjärta slå, men då får du inte andas. Eller också väljer du dina lungor, men då får du stanna ditt hjärta. Ett val lika grymt som döden. Nu är Omar Mustafa, liksom Jockes konfirmationspräst, och andra religiösa ledare, fria att tycka vad de vill i den här frågan. Homofientligheten ligger helt inom religionsfrihetens lagar. Annorlunda förhåller det sig med det Socialdemokratiska partiet.

Socialdemokraterna har ställt sig bakom kraven på jämlika rättigheter för homosexuella i alla delar av det svenska samhället. Som högt placerad företrädare för Socialdemokraterna kan man alltså inte vara för homosexuellas rättigheter ”på de flesta områden”, samtidigt som man är mot homosexuellas rättigheter på andra områden (det vill säga de religiösa). Som medlem i partistyrelsen måste nu Omar Mustafa bekänna färg: tar du avstånd från dina tidigare uttalanden angående homosexuella muslimer? Är du en av dem som vill verka för större öppenhet för Sveriges homosexuella muslimer? Bejakar du homosexuella muslimers rätt till kärlek och äktenskap? Är du en av dem som vill att troende homosexuella - som Jocke, eller min muslimska bögkompis Ahmed - ska orka leva?

Vilken människosyn står du för, som ledamot i partistyrelsen? Jag skulle bli jättetacksam om du svarade, Omar! Och kanske kan man även hoppas på ett svar från vår partisekreterare, Carin Jämtin? Gäller fortfarande Socialdemokraternas värdegrund när det gäller homosexuellas rättigheter? Ska homosexuella integreras på jämlika villkor med alla andra, i alla delar av samhället? Var går partiets smärtgräns när det gäller homofientliga åsikter från socialdemokratiska ledares sida? Kan man förbli medlem i partistyrelsen samtidigt som man propagerar för att muslimska homosexuella ska utestängas från vissa rättigheter?

Lars Gårdfeldt, som själv är socialdemokrat, har en given poäng. För om någon kristen politiker sagt att man inte kan vara både homosexuell i en samkönad relation och samtidigt kristen hade vederbörande säkert inte valts in i partistyrelsen 2013. Varför ska andra regler gälla för muslimer?


Uppdatering 2.

Mattias Säksjärvi, ordförande för HBT-S i Stockholm försvarar,förvånande nog, i en debattartikel på Newsmill Omar Mustafa.

Men det finns många socialdemokrater som gjort betydligt mindre för att bevisa sitt avståndstagande än den muslimska kille som ägnat sin tid och kraft för att öppna upp till samtal både inom den islamska världen, samarbetat med många hbtq-personer, och genom att ha varit med och bildat en gemensam socialdemokratisk förening för både judar, muslimer och kristna.

Det intressanta är att Mustafa främst kallas en "muslimsk kille". Det här visar hur långt identitetspolitiken gått inom Socialdemokraterna. Mustafa är en politiker med makt, han är suppleant i partistyrelsen för s. Han är ingen "vanlig kille". Tror ni någon man i 30-årsåldern som är kristen hade kallats "kristen kille" om han blivit vald till ersättare i partistyrelsen? Det Mattias sysslar med är att avslöja sina egna fördomar. Muslimer är främst muslimer och inget annat.

Det är så kul det här med dialog. Varje år hålls det fotbollsmatcher mellan regeringen och oppositionen. Men sd fick inte vara med i oppositionslaget förra året. Mp accepterade det "klart vi ska kunna spela boll med dem" sa ett av deras språkrör Gustav Fridolin. Det handlade alltså inte om politik, utan om fotboll. Men sossarna vägrade att ens delta i samma fotbollslag som sd. Ett parti som har obehagliga värderingar ibland men är för parlamentarisk demokrati vilket islamister inte är. Men det mest fascinerande är att Mattias Säkajärvi bortser från de homofientliga kommentarer, att man inte både kan vara homosexuell i en samkönad relation och muslim, som Mustafa lämnat.

Mattias Säksjärvi ger kulturrelativismen ett ansikte.

Homofientlige Mustafa skadar HBTQ-vänliga s.

Socialdemokraterna har senaste åren blivit ett tydligt HBTQ-vänligt parti. De är för nästan alla HBT-reformer. Men Omar Mustafa (bilden)  blev oväntat vald till ersättare i partistyrelsen förra helgen på kongressen. Dagens nyheter rapporterar om den kritik som nu, med rätta, framförs, mot honom.

RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund är väldigt kritisk till att Islamiska förbundet bjudit in personer med öppet homofoba åsikter.

– Vi kan aldrig acceptera homofobi oavsett om det är av politiska eller religiösa skäl, och det gäller alla religioner, säger hon till TT.

Hon anser att det uppstår en ny situation att Omar Mustafa, som företräder Islamiska förbundet, nu valts in i Socialdemokraternas partistyrelse.

– Det måste Socialdemokraterna förklara. Vi har en annan uppfattning än Islamiska förbundet, men Socialdemokraterna har ju varit drivande för samkönade äktenskap. Det måste ju gälla alla personer, även muslimer. Och om man sitter i partistyrelsen för ett parti, bör man rimligen omfamna det partiets program, och S har ju stått upp för HBT-personer, säger hon.

– Vi har ju muslimska medlemmar och vet att man kan vara muslim och HBT-person, säger Ulrika Westerlund.

 HBT-socialdemokraterna är också kritiska. 

 – Jag tycker att Mona Sahlin har uttryckt det mycket bra när hon säger att vårt parti inte ska vara en plattform för extrema åsikter, vi ska bekämpa dem, säger Anders Selin, ordförande i HBT-socialdemokrater i Sverige. 

Han säger att föreningen har styrelsemöte i helgen och ska diskutera frågan vidare, men han tycker att Omar Mustafa borde överväga om han ska vara kvar eller inte. 

 – Jag har inte pratat med honom själv eller vet var han står i dag, men det känns inte som om de aktiviteter som han har stöttat och varit med och bidragit till är riktigt förenliga med att sitta i partistyrelsen, säger Selin. 

TT: Räcker det om han gör något som undanröjer tvivel? 

 – Det är klart att det skulle förändra situationen om han skulle ta bladet från munnen och säga att jag står inte för vad jag sagt tidigare längre och jag tror verkligen på alla människors lika värde och rätt. Då måste man mena det, man kan inte kompromissa om att människor är lika värda, säger Selin som hänvisar till uttalanden om homosexualitet som Omar Mustafa gjorde i ett radioprogram 2010. 

Jag har tidigare ibland kritiserat både RFSL och dess ordförande Ulrika Westerlund för undfallenhet mot muslimsk homofobi. Att föreningen ofta inte tillräckligt tydligt markerat utåt. Därför är det positivt att Ulrika Westerlund är så tydlig emot Mustafa. Anders Selin, ordförande för HBT-sossarna, bedömer jag ha ett genuint engagemang emot homofobí oavsett från vilket håll den kommer så hans kommentar är mer väntad men icke desto mindre välkommen.

Ordföranden för Socialdemokrater för tro och solidaritet har kallat homofientliga, antisemitiska och kvinnoföraktande Muslimska brödraskapet för "folkhemssossar". Bisarrt givetvis. Men att Muslimska brödraskapet är folkhemska är mycket tydligt för alla andra demokrater.

Det är så kul att vissa s-politiker talar om dialog med fascister (islamister) om de är mörkhåriga men har nolltolerans även med kontakter med sd som är ett demokratiskt men intolerant parti. Det blir noll trovärdighet.

Det finns många duktiga s-politiker som har invandrarursprung och/eller är muslimer. Att i den situationen välja Omar Mustafa istället för någon s-politiker som inte vänslas med homohatare, judehatare och kvinnoföraktare är för mig och många en gåta.

De som försvarar Omar Mustafa hävdar nu att han inte kan ta ansvar för värderingarna hos varje människor han bjuder in och inte kan veta exakt vad de sagt i andra sammanhang. Och till viss del har de en poäng. Vi människor är ofullkomliga och gör alla misstag. Hade Omar Mustafa av misstag bjudit in en judehatande islamist vid ett tillfälle tycker jag inte det varit diskvalificerande för honom att hamna i partistyrelsen OM

1. Han sedan blivit noggrannare i sin koll.

2. Erkänt det var ett misstag.

Men Mustafa har tvärtom fortsatt att bjuda in extremister och inte erkänt något fel utan tvärtom gått till attack mot de som granskar extremism bland muslimer och kallat dem islamofober. Tom Janne Josefsson och Uppdrag granskning blev anklagade för att främja islamofobi när de avslöjade extremism i moskeer. Att berätta om vidriga värderingar är alltså värre än de vidirga värderingarna i sig själv. Absurt.