Det är viktigt att förstå vilket parti HBTQ-negativa och främlingsfientliga Sverigedemokraterna är. Av sina motståndare har de ofta kallats nazister (helt fel) och att de vill förvandla Sverige till en halvdiktatur som Ryssland (även det fel om än det säkert finns några i partiet som i smyg gillar Putin).
Sverigedemokraterna är inte ett parti som gillar den liberala västerländska demokrati som utvecklats successivt. Skydd för minoriteter är de skeptiska emot.
Det betyder inte de förkastar parlamentarism, yttrandefrihet och flerpartisystem. Däremot att de är för en typ av "auktoritär demokrati" som nuvarande regeringarna i Ungern och Polen. För sd är "den nationella sammanhållningen" avgörande. Därför vill de skattepengar till kulturen ska främja det målet. Kultur som motverkar målet ska inte få pengar även om det har hög konstnärlig kvalité, det är precis den politiken ultra-konservativa regeringen i Ungern för. Kulturen reduceras till ett verktyg för att "stärka nationella identiteten".
Sd är för en mer styrd kultursektor.
För oss som är liberaler är det givetvis främmande. Om sd skulle få makten hade de säkert inte infört diktatur och stängt fria teatrar. Men de hade fört en annan kulturpolitik, mer styrd politiskt. Det är därför sd inte kan betraktas som ett "vanligt borgerligt parti" (för övrigt vill de ofta spendera mer pengar på offentliga sektorn än s och mp om man räknar bort deras besparingar inom invandring och integration).
Det betyder inte de förkastar parlamentarism, yttrandefrihet och flerpartisystem. Däremot att de är för en typ av "auktoritär demokrati" som nuvarande regeringarna i Ungern och Polen. För sd är "den nationella sammanhållningen" avgörande. Därför vill de skattepengar till kulturen ska främja det målet. Kultur som motverkar målet ska inte få pengar även om det har hög konstnärlig kvalité, det är precis den politiken ultra-konservativa regeringen i Ungern för. Kulturen reduceras till ett verktyg för att "stärka nationella identiteten".
Sd är för en mer styrd kultursektor.
För oss som är liberaler är det givetvis främmande. Om sd skulle få makten hade de säkert inte infört diktatur och stängt fria teatrar. Men de hade fört en annan kulturpolitik, mer styrd politiskt. Det är därför sd inte kan betraktas som ett "vanligt borgerligt parti" (för övrigt vill de ofta spendera mer pengar på offentliga sektorn än s och mp om man räknar bort deras besparingar inom invandring och integration).
Helds HBT-nyheter är inte partipolitisk eller för den delen blockpolitisk. Hade jag bott i Tyskland skulle jag som socialliberal röstat på socialdemokratiska SPD före nyliberala FDP och kristdemokratiska CDU-CSU. Jag är tydlig med att övriga svenska riksdagspartier bör kunna föra informella samtal med sd i riksdagen Däremot inte formella förhandlingar.
Sd är inte för det västerländska demokratiska projektet helt och hållet.
Uppdatering 1.
Beröringsskräcken emot sd är fånig.
Nye m-ordföranden Ulf Kristersson har ökat stödet för partiet betydligt. Jag är inte förvånad. Han beter sig som någon som skulle kunna bli statsminister. När det gäller Anna Kinberg Batra var det tveksamt. Nu kanske någon invänder att det handlar om kön. Absolut inte. Jag tycker att Annie Lööf också är någon som skulle kunna bli statsminister.
Jag är dock negativ till att Kristersson framfört att han inte ens vill föra samtal med sd. Då återgår m till beröringsskräcken. Det är negativt för svensk politik. Förmodligen handlar det här taktiska spelet om att få en gemensam attityd inom Alliansen. Men beröringsskräcken gentemot sd är på allvar, den är ett problem. Om Kristersson inte ens kan ta en fika med Åkesson (sd) eller för den delen med Sjöstedt (v) om något aktuellt problem i riksdagen, hur "vuxen" är han då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar