Vissa transpersoner kan bli partiledare i sd men inte språkrör i mp.

Som jag skrev i en tidigare bloggpost fanns det mycket få saker med HBTQ-koppling till mp-kongressen 13-15 maj eftersom det var en s.k. tema-kongress. Däremot blev det en välkommen debatt om hur trans-inkluderande mp egentligen är.

Fakta är att en transperson som varken identifierar sig som man eller kvinna kan (i alla fall teoretiskt) bli ordförande i vilket riksdagsparti som helst. T.o.m Sverigedemokraterna. Men inte i mp (sic!). Där måste du kategoriseras som man eller kvinna. Folk som vill tillhöra ett tredje juridiskt kön (en reform som mp dessbättre är positivt till) är chanslösa. De kan nå partistyrelsen men inte bli språkrör. Språkrörsindelningen man-kvinna i mp var möjligen radikal på 1980-talet men är föråldrad och heteronormativ idag. Mp bör förändra sina stadgar för att göra dem mer trans-inkluderande. Presidiet (ansvariga för mötet) på mp-kongressen lämnade (del 6 i länken) absurt nog ett förslag om att folk skulle anmäla om hen var man eller kvinna om hen begärde ordet så att det blev "varannan man, varannan kvinna". Dessbättre avvisade tydligen mp-kongressen förslaget. Men det visar hur två-könsnormen visar sig igen även i ett parti som mp.

T.o.m. i sd har vissa transpersoner större möjligheter formellt än i mp.

Med röstsiffrorna 140-88 beslutade (del 7 i länken) kongressen att mp ska verka för att lyfta fram "mäns och pojkars roll och ansvar för att uppnå kvinnors, flickors och icke-binäras mänskliga rättigheter." I ursprungsförslaget fanns icke-binära (transpersoner som varken identifierar sig som man eller kvinna) inte med. Kongressen beslutade även (utan rösträkning) att flyktingläger byggs så att de är säkra för cis-kvinnor och transpersoner (istället för "kvinnor" i ursprungsförslaget) samt att andelen "kvinnligt kodade" FN-förmedlare ska öka. Med röstsiffrorna 120-114 avslog däremot kongressen ett förslag om att Sverige prioriterar "kvinnligt kodade" i fredsbevarande syfte istället för "kvinnor".

Det är välkommet att Miljöpartiet tog transpersoners situation på allvar i kongressförhandlingarna (fler partier borde följa deras exempel) men mp har ännu en hemläxa att göra. Att t.o.m Sverigedemokraterna formellt (om än förmodligen inte i praktiken) ger transpersoner större chans att nå en topp-post än Miljöpartiet borde vara riktigt pinsamt för det senare partiet.