lördag 27 oktober 2012

Undantagslöst.



Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.


Prinsessan Madeleine tillsammans med Christopher O´Neill meddelar sin förlovning. Och plötsligt blir det så tydligt vad problemet är med monarkin. Inte att kungamedlemmarna har för mycket makt. Utan för lite makt. Över sina egna liv.

Men många i HBT-rörelsen, precis som övriga samhället, fjäskar som om det vore en tvålopera. Kanske i synnerhet delar av HBT-rörelsen. Kungahuset är som en dragshow. Vad mer kan en glitterbög vilja ha? I ett nummer i höst hade HBT-tidningen Qx ett reportage om dragshowartister som lämnat sitt yrke. Den friheten måste givetvis folk ha. En del drugor vill inte vara i offentligheten längre. Men visar vi samma generositet mot kungafamiljen? Kan någon av dem - på allvar- lämna publiciteten?

Jag är så trött på ursäkterna från en del från Qx och andra rojalistvurmare. Ni bara förmedlar vad folket vill ha. Yeah, right. Precis som förr när riksdagen röstade nej till diverse HBT-reformer..Ge folk vad de flesta är för. Och många politiker som privat var homovänliga struntade i att försöka påverka andras värderingar.

Nederländerna ska utreda möjligheten för fler än två vårdnadshavare.

När ska man börja driva debatter på allvar? En bred majoritet i Nederländernas parlament, med representanter från både partier till höger och vänster, har beslutat att starta en utredning om att tillåta ett barn att få fler än två vårdnadshavare. Och då är vi där - igen. Jag har någon gång argumenterat för att riksdagen bör utreda att barn ska kunna få fler än två vårdnadshavare. Men är det något som jag ska prioritera idag? Nja.

Skulle jag fått mer stöd senaste åren när jag mailat politiker från m och kd om jag samtidigt ofta kontaktat dem om reformen om fler än två vårdnadshavare? Eller att avskaffa monarkin? Skulle det förbättrat eller försämrat min förmåga att påverka dem när det gäller HBT-reformer? Tolka mig rätt. Hade jag verkligen trott att en utredning vore akut, att barn ska få kunna få fler vårdnadshavare än två, hade jag utan tvekan mailat om det. Jag är inte konflikträdd. Men ibland måste man prioritera vilka debatter man ska fokusera på

Kungafamiljen har lärt sig försvara systemet.

När ska man ta debatten om att införa ett republikanskt statsskick eller att med kraft argumentera om det är lämpligt att utreda om det är till barn bästa att kunna få flera än två vårdnadshavare? Ingen av oss har facit. Men ni som hävdar att kungafamiljen accepterar sin situation vill jag framföra: Kungafamiljen är lärd att professionellt hantera situationen, att de trivs i sin roll i monarkisystemet (även om de inte gör det). Det är en del av deras roll som kungliga. Om någon av dem skulle plädera för republik kan ni bara gissa vilken reaktion det skulle bli.

Monarkin är en egentligen extremt heteronormativ institution. För vad skulle hända om samtliga kungabarn berättade att de hittat någon partner av samma kön. Monarkin handlar om avelse. Hur skulle Daniel och Victoria klara sig om de inte fick barn? Trots det är det många HBT-personer som tycks heja på institutionen. Viljan till att ompröva bland en del tycks ringa.

Jag är principiellt för att Sverige på sikt bör bli republik. Något annat är inte demokratiskt värdigt. Till sist handlar det om att varje person själv ska få välja sin situation. Inte bara de flesta, utan varje individ. Även en prins eller prinsessa.

Varje individ. Utan undantag.

Och förresten. För en gångs skull har jag i den här bloggposten prioriterat att argumentera för republik. :-)

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

3 kommentarer:

  1. Jonathan Newton5 november 2012 07:53

    Du sätter onekligen fingret på en öm punkt. Det dröjde till 1980 innan kungahuset åtnjöt jämställdhet i fråga om succession, men när det gäller rätten att välja livskamrat är de hårt styrda både av lag och tradition. För att inte tala om den här vidskepelsen om det blå blodet som innebär att en kung måste tillsättas genom samlag och inte genom lag. En svensk tronföljare av idag är ju i praktiken förbjuden i lag att vara HBT.

    SvaraRadera
  2. Skulle man ge vad folket ville ha så hade vi dödsstraffet återinfört, vi körde fortfarande på vänster sida av vägen och förmodligen en jämställdhet mellan könen som var tillbaka på 50-talets nivå.

    SvaraRadera
  3. Nja Jan där jag är inte lika dyster som dig. Det finns ju opinionsmätningar som visar du har fel i din analys. Tack och lov. :-)

    SvaraRadera