Törnen.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.


Jag ogillar verkligen Venezuelas presidnet Hugo Chavez (bilden), en halvdemokratisk politiker jämförbar med Putin i Ryssland. Men för första gången fick jag sympati för något från honom när kristna tidningen Dagen berättade om att han bett för sitt liv på en katolsk mässa. "Ge mig ditt kors och dina törnen. Men låt mig få leva". 

För de flesta i Sverige är det nog rena grekiskan men ni som är engagerade i kristna samfund vet givetvis exakt vad cancersjuke Chavez menar. Att i en bön inte förvänta sig det omöjliga, ett problemfritt liv. Plötsligt blev Chavez mänsklig. Hans syftning på törnen handlar om den törnekrona som Jesus fick enligt Bibeln när han skulle korsfästas.

TV-program om 11-septemberattentaten 2001.

Jag konstaterade häromåret att Donald Rumsfield, tidigare försvarsminister när George W Bush var president, var med i ett minnesprogram om 11-septemberattentaten 2011. Rumsfield framförde sina kommentarer, man kan kalla dem klyschor, men han är fascinerande i sig. Oavsett vad man tycker om honom, t.o.m. George W Bush verkar vara en diplomatisk människa jämfört med honom, kan man notera att han har karisma.

I det där programmet blev Rumsfield mänsklig. När han i sin hand höll en bit som var en del av de byggnader som föll ihop 11 september 2001. Rumsfield blev för en gångs fumlig, han hittade inte ord, vilket är ovanligt för en "hök" som honom. Han blev som Chavez 2012. Sårbar. Som vi alla människor är ibland.. 

För givetvis är det, återigen, rena grekiskan, att någon, som Chavez, önskar sig Jesus kors och Jesus törnen över sig. Vilken människa, vid sina sinnens full bruk kan önska sig något sådant? Kanske för att vi alla måste möta den bistra sanningen. Man kan raljera både när det gäller Chavez och Rumsfield. Men att var stark i vissa stunder och svag i andra är det som gör oss till människor - på gott och ont. 

Livet blir aldrig "perfekt".

När dåvarande Socialdemokraternas ordförande Håkan Juholt avgick kommenterade jag det bl.a med följande. 

För vad var det som fick så många att håna Juholt i lördags. Kanske Amos - Svenska kyrkans tidning - har svaret. För några år sedan hade de en bild av en nerknarkad Whitney Houston. Krönikan handlade om varför vi tycker den där bilden är så obehaglig. Kanske för att vi ser oss själva i Whitney Houston. Eller i Håkan Juholt i lördag. Tafatta, fumliga, att det ibland bara blir fel. Sådana är vi människor. Men då - just då- kanske vi inte ska håna dem som hamnat fel. Och som faktiskt tagit konsekvenserna av det.

Givetvis visste jag då inte att Whitney Houston några veckor sedan skulle avlida. I samband med Whitney Houstons borgång framförde jag följande på Facebook..

I varje glädje finns det en sorg. Men i varje sorg finns det också ett hopp.

Jag önskar givetvis att jag skulle kunna ge dig ett mer positivt besked än Chavez. Men oavsett om vi definierar oss om kristna eller inte, måste jag tyvärr hålla med honom. "Törnen" kommer att följa oss precis som glädjeämnen. Det är så livet är.

Jag är helt för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är inte Chavez. Men han har nått en insikt som berör oss alla. Livet kommer aldrig bli "perfekt". Men låt oss glädja oss åt de stunder när vi mår bra  - trots våra problem i övrigt.