onsdag 2 november 2011

Sd vill hiv-testa officerare och vårdanställda.


Sverigedemokraterna vill ge möjlighet för arbetsgivare inom vården och försvaret att kräva läkarintyg om dess personal har hiv eller inte. Från partiets hemsida.
I en motion till riksdagen från Sven-Olof Sällström menar Sverigedemokraterna att det för vissa arbetsgivare i vissa branscher måste vara tillåtet att fråga eventuella arbetstagare om hiv/aids-status. Motionen är skriven med anledning av en skrivelse från ILO där det fastslås att det bör vara förbjudet att fråga om sådan status.
I själva sd-motionen framförs bl.a. följande.
Det finns dock undantag som riksdagen bör tillkännage för regeringen, där det är viktigt att arbetsgivaren har rätt att inte bara fråga om arbetstagarens hiv/aids-status och sjukdomsläge i övrigt, utan också har rätt att kräva läkarintyg om detta. Det gäller vård- och hälsosektorn, sjukhus och tandläkarkliniker och annan verksamhet där en aidsinfektion skulle kunna få förödande konsekvenser. Rätten att fråga arbetstagare om deras aidsstatus, och rätten att kräva läkarintyg, måste tillskrivas vårdföretag, tandläkarkliniker och sjukhus utan att det kan klassas som diskriminering. En sådan policy skulle också stärka allmänhetens förtroende i fråga om att att sådana tester genomförs bland samtliga anställda. Liknande undantag bör kunna komma i fråga inom Försvarsmakten. I övrigt anser vi att rekommendationen bör tillämpas och inspirera alla arbetstagare, anställda i såväl privat som offentlig sektor, precis som skrivelsen förordar, detta dock med vissa specifika undantag.
Noaks ark mycket kritiska emot sd-motionen.

Tyvärr är det hittills få i media som uppmärksammat den här motionen. Men LO-tidningen har gjort det.
När Jukka Aminoff från hivorganisationen Noaks ark får höra om motionen blir han bestört.

– Jag vet inte vad jag ska säga, det var så länge sen den här diskussionen var uppe. Det är stolligt och okunnigt. En uppsjö av forskning har visat att de här riskerna inte finns.

Enligt Jukka Aminoff är förslaget verkningslöst. De enda riskerna för smittspridning inom vården sker mellan patienter och då handlar det oftast om smutsiga kanyler. Men i Sverige återanvänds inte ens kanylerna.

– Hiv är lågsmittsamt och sjukhusen har strikta rutiner för att undvika blodsmittor. Vi har inte haft ett enda fall av hivsmitta från läkare, och frågan avklarades redan i mitten på 1980-talet. Däremot kan sådana här förslag leda till en kraftig stigmatisering av de hivsmittade.

Både regeringens skrivelse och motionen ska behandlas i arbetsmarknadsutskottet den 29 november. Ett preliminärt datum för debatt är satt till den 14 december.
Jag har på Malmö stadsbibliotek via riksdagsprotokoll följt all hiv-debatt i riksdagen på 1980-talet. I juni i år publicerade jag en bloggpost om den debatten. I riksdagen var det främst tre partier som var drivande för en repressiv politik mot folk som hade eller misstänktes ha hiv. Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Även om övriga partier stödde policyn i sin helhet.

Moderaterna spred hysteri om hiv 1986-1987.

Av de tre partierna var det främst Moderaterna som spred hysteri 1986-1987. Till viss del handlade det om att m var ett populärt parti bland poliser och m-politiker lämnade absurda förslag om centrala polisregister över alla med hiv för att "skydda poliser när de grep människor och riskerade bli smittade". Men 1988 sansade sig Moderaterna ordentligt och nyanserade sin politik och började betrakta hiv främst som ett problem för de som fått sjukdomen och inte att syftet med politiken bara var att "skydda friska från att bli smittade".

Efter 1987 har det i riksdagen alltså inte varit någon "hysteri om hiv". Fram till 2011 när Sverigedemokraterna startar den igen. Jag är inte för någon kravlös politik och att man ska betrakta diskriminerade grupper, HBT-personer, invandrare, funktionshindrade, hiv-positiva etc. som folk som inte har eget ansvar. Av den orsaken är jag inte entydigt för kravet från bl.a. RFSL att avskaffa informationsplikten. Däremot tycker jag att lagen bör utredas om den ska vara kvar eller inte.

Men det Sverigedemokraterna nu sysslar med är något annat än att argumentera för det egna ansvaret. Det sprider stigmatisering av hiv-positiva. Notera deras försåtliga argumentering
En sådan policy skulle också stärka allmänhetens förtroende i fråga om att att sådana tester genomförs bland samtliga anställda
Sd kanske kräver hiv-test av patienter?

De försöker sprida ett budskap om att "allmänheten" idag inte litar på vården när det gäller dess personal som har hiv. Men fakta är att hiv bara sprids genom två saker, sex och blod. Vi kan väl utgå från att att läkare och patienter inte har sex med varann på vårdcentraler. Inte heller officerare med varann på jobbet. Då är alltså blodsmitta kvar. Det krävs då att båda personernas blod når varann för att smitta ska spridas. Den situationen kan ibland uppstå. Men då handlar det nästan alltid om patienter som är bråkiga och orsakar skärsår på anställda. Om det är några som behöver skydd är det väl närmast de som jobbar inom vården. Men sd kanske nästa höst kräver att alla patienter måste lämna hiv-test?

Om vi lämnar ironin kan vi konstatera att man inte vet om någon patient eller anställd i Sverige som blivit smittad av hiv i vården förutom via blodtransfusioner innan blod började hiv-testas i mitten av 1980-talet. Sd försöker lösa något som är ett icke-problem. Och skrämma upp folk i onödan. Att de även kräver rätt till hiv-tester av personal inom försvaret hade varit komiskt om det inte varit tragiskt. Vad tror sd egentligen att officerare och värnpliktiga sysslar med? Sexorgier?

Sd försöker skrämma folk.

Sd vet att majoriteten av folk i Sverige som har hiv är män som har sex med män och folk med invandrarursprung. Även om hiv idag sprids även bland övriga befolkningen. Det här betyder inte att partiets förslag främst är homofobt. Eller främlingsfientligt. Men det gör det säkert enklare för dem att lämna förslaget.

Sd försöker skrämma folk för grupper som är "annorlunda". Nu handlade det om hiv. Annars handlar det om andra människor.

Redan 1988 fattade Moderaterna att de första årens panikrapporter var överdrivna och att hysteri inte är en effektiv metod att bekämpa hiv. 23 år senare har den insikten ännu inte nått Sverigedemokraterna.


Uppdatering 1.

Dagens Nyheter avslöjar att FN:s utvecklingsorgan UNDP lämnat en rapport där man jämfört olika länder.
Norge har kommit längst i mänsklig utveckling, visar FN:s senaste mätning. Sverige ligger på tionde plats – men är trea på jämlikhet och bäst på jämställdhet.
Jag gör följande konstateranden.

1. Man ska ta den här typen av rapporter, precis som med andra, med en nypa salt. Eller kanske en skopa salt. Det avgörande är inte de exakta placeringarna utan tendenserna.

2. Resonemanget från en del oppositionspartier om att jämställdheten gjort bakslag sedan Sverige fick en borgerlig regering, bl.a. med införandet av vårdnadsbidrag i vissa kommuner, är fel. Oavsett regering har Sverige blivit mer jämställt de senaste decennierna. Jag noterar att Moderaterna på sin stämma nyligen var mer engagerade än någonsin och jag bedömer att sex riksdagspartier är tydligt för att prioritera jämställdhet - alla förutom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

3. Det här betyder inte att vi i Sverige ska vara nöjda. En förstaplats betyder egentligen att Sverige möjligen är minst dåligt. I en situation där 99 % (sic!) av de som är VD i börsbolag är män kan man konstatera att vi ännu har en del att göra. För att uttrycka det milt.

2 kommentarer:

  1. SDs förslag att testa vårdpersonal är helt befängt eftersom det inte föreligger någon smittrisk vilket visats i undersökningar och läkarsällskapen i flera länder tillåter praktiserande kirurger med hiv.

    Men, anställd FM-personal som åker på utlandsmissioner är en helt annan sak. Det finns en reell smittrisk när en person med hiv blir skjuten/skadad i strid. Blodstänk sker direkt vid skada och i en stridssituation finns inte alltid möjlighet att vidta skyddsåtgärder för den personal som ska omhänderta den skadade.

    Jag tycker inte att det är lämpligt att en person med hiv åker på en utlandsmission och då kan jag förstå om man vill ha hiv-test som en del av hälsokontrollen innan det blir aktuellt. En generell test för all personal verkar däremot helt onödig.

    SvaraRadera
  2. Hej anonym!

    Tack för infon och perspektivet att folk på utlandsmission eventuellt bör testas. Vet inte hur det fungerar idag om man ska uppge det vid blanketter för hälsokontroller men det verkar lämpligt om man riskerar hamna i stidssituationer. Om folk sedan också bör testas (med tvång) är en annan sak. Värt att notera är att inte heller ett test ger 100 % garanti för att någon är frisk ens om resultatet för hiv är negativt (att personen) är frisk. Om vederbörande fått hiv månaderna före testningen syns det ju inte på resultatet. Dessutom kan ju militär personal få hiv även på plats utomlands.

    Bengt

    SvaraRadera