Från den bloggposten.
Det andra regeringsförslaget som möjligen har koppling till HBT-rättigheter är det som heter Skärpa straff vid allvarliga våldsbrott m.m. Datum för den propositionen är densamma som för förslaget till skollag, 23 mars. Det är Straffnivåutredningen som förberett förändringarna när det gäller straffrätten. Ett av utredningens förslag är att brottsbalken bör bli tydligare så att försvårande och förmildrande omständigheter oftare används när domstolar dömer. Om det även blir en del av regeringens proposition i mars kan ett resultat bli att domstolar senare dömer till högre straff vid bl.a. hatbrott.
Igår lämnade då regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Om inte lagrådet har några juridiska invändningar så blir det nog i princip en identisk proposition till riksdagen i mars i år.
I allt väsentligt följer regeringen Straffnivåutredningens förslag. Det betyder generellt högre straff vid våldsbrott men även att straffskärpning och strafflindring bör användas oftare än hittills. I brottsbalken kapitel 29 anges ett antal orsaker som ger domstolar möjlighet att döma till högre straff. Ett av dem är följande.
om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet
Många HBT-engagerade har kritiserat att straffskärpningsparagrafen sällan används vid hatbrott. Någon gjorde en systematisk granskning för en del år sedan av ca 400 anmälda hatbrott p.g.a. sexuell läggning. Av dem så lämnades 24 till åtal och rättegång (de flesta anmälningar leder inte till rättegång eftersom man inte hittar den skyldige och-eller att bevisen inte bedöms som tillräckliga för en fällande dom).
Av de 24 åtalade var det 2 (två) där domstolen explicit berättade att de höjt straffet med hänvisning till att det var ett hatbrott. Det är 7 %. Och av de ca 400 polisanmälningarna om hatbrott är det ca 0,5 %.
Regeringen föreslår att man förändrar brottsbalken en del för att domstolar ska använda straffskärpningsparagrafen oftare. Ett exempel är att man avskaffar ordet "betydligt" i "om den tilltalade avsett att brottet skulle få betydligt allvarligare följder än det faktiskt fått". Den del som handlar om hatbrott föreslås dock inte förändrad. Betyder det att det blir som idag när det gäller domstolars attityder till hatbrott?
Nej, chansen är betydande att attityderna blir annorlunda även där. När domstolar ska tillämpa lagar så följer de främst lagens innehåll, alltså lagparagraferna. Men när man ska göra rättspraxis så kollar man i andra hand på lagens s.k. förarbeten d.v.s. regeringens proposition och riksdagens behandling av utskottsförslag.
Så här skriver regeringen i den lagrådsremiss som senare ska bli proposition.
Detta innebär att omständigheter som talar i skärpande eller mildrande riktning många gånger inte får något eller endast litet genomslag vid straffvärdebedömningen. Det rimmar dåligt med principen om att svårare brott ska bestraffas strängare än lindrigare brott även inom en viss brottstyp. Eftersom de närmare omständigheterna vid enskilda brott kan skilja sig åt, ibland mycket, är detta inte tillfredsställande. Straffvärdet måste kunna bedömas på ett mer nyanserat sätt med beaktande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Det gäller både de allvarliga vålds-brotten och andra brott.
Om det här även blir något som riksdagen håller med om, vilken den nog gör, så blir det en tydlig signal till domstolar att de oftare än hittills bör använda straffskärpningsparagrafen vid bl.a. hatbrott.
Om det sedan är rätt att det är en "straffskärpningsparagraf" för hatbrott är en annan sak. Själv menar jag att det är motiverat. Hatbrott riktar sig inte bara emot den individ som blir drabbad utan syftet är att skrämma en hel grupp i samhället. Efter att rättsväsendet förra året tydliggjorde att även brott som drabbar någon för att vederbörande är heterosexuell eller etnisk svensk är hatbrott så försvinner också giltigheten i argumentet att paragrafen bara skyddar vissa grupper.
Uppdatering 1
Den kristna tidningen Dagen har en artikel om Kristdemokraternas kommundagar.
Från artikeln.
Göran Hägglund berättade också att tre viktiga förslag kommer att läggas fram för sommarens riksting. En grupp ledd av gruppledaren i riksdagen, Stefan Attefall, ska utforska "politikens gränser", det vill säga vilka områden som politikerna inte ska lägga sig i. Exempel är vilka som ska sitta i näringslivets styrelser och hur föräldrar delar på tiden för föräldraförsäkringen.
Om nu Göran Hägglund och Kristdemokraterna vore genuint intresserade av att flytta makt från politiker till individer borde de omedelbart, som övriga riksdagspartier redan gjort för många år sedan, acceptera närståendeadoptioner för samkönade par. D.v.s. en reform som syftar till att de barn som redan bor i samkönade familjer ska få samma juridiska trygghet som barn i olikkönade familjer.
Faktum är att t.o.m. Sverigedemokraterna, som annars inte är ett homovänligt parti, är för reformen, det är även Kristdemokratiska ungdomsförbundet (kdu). Kristeligt folkeparti i Norge har accepterat närståendeadoptioner för homopar. Men när det gäller delar av familjepolitiken så har tydligen kd och Hägglund inte några problem att politiker ska "blanda sig i" hur medborgarna beter sig. Försök vara konsekvent Hägglund. Dags för dig att respektera även samkönade par.
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
Uppdatering 2
Även Svenska Dagbladet skriver om Göran Hägglund och kd:s kommundagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar