Rapport om partiernas HBT-politik 2018.

Rapport om de politiska partiernas HBT-politik 2018.

Jag gör här en sammanställning av vad de politiska partierna har för åsikter om HBT-reformer, alltså politiken för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Vilka partier är HBT-vänligast? Och vilka är minst HBT-vänliga?

Nyheter sedan 2017.

Moderaterna har bytt åsikt från "möjligen" till "nej" när det gäller tredje juridiskt kön och könsneutrala personnummer. När debatterna är mer aktuella har m blivit tydligare, tyvärr åt det negativa hållet.

Sverigedemokraterna ville tidigare avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera förutom närståendeadoptioner. Det vill de inte längre även om partiet ännu är principiellt emot reformen.

Centerpartiet har bytt åsikt från "nej" till "möjligen" när det gäller tredje juridiskt kön.

Heteronormen.

Av de 10 partier jag granskar är precis som förra året 8 emot heteronormen medan två, sd och kd, inte har någon åsikt om den.

Redan genomförda HBT-reformer.

Sverigedemokraterna vill avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. 

Sedan kan ett parti vara principiellt emot en reform men inte vilja avskaffa den. Så är det när det gäller att sd är emot att samkönade par ska få adoptera barn förutom närståendeadoptioner. Att kd är emot att lesbiska kvinnor ska få bli inseminerade vid kliniker. Att sd är emot avskaffandet av sterilitetskrav för att få byta juridiskt kön samt att transsexuella ska få spara könsceller (sperma respektive äggceller) för att få bli biologiska föräldrar.

Partierna får följande poäng 2018. (Maxpoäng 18)

Miljöpartiet 18p

Vänsterpartiet 18p

Feministiskt initiativ 18p

Piratpartiet 18p

Liberalerna 17p

Centerpartiet +1p till 16p

Socialdemokraterna 15p

Moderaterna -2p till 13p

Kristdemokraterna 10p

Sverigedemokraterna + 1p till 1p (2-1p)

Partiernas åsikter idag om 9 viktiga aktuella HBT-reformer.

1. Inför möjligheten till ett tredje juridiskt kön. 

Ja: mp, v, l, fi

Möjligen: s, c, pp

Nej: m, sd, kd

Fakta: En del transpersoner identifierar sig varken som män eller kvinnor och vill inte heller göra det juridiskt. Indien, Nepal och Bangladesh tillåter människor att tillhöra ett tredje juridiskt kön. Australien, Nya Zeeland, Pakistan och några delstater i Kanada och USA har delvis infört möjligheten men inte i hela samhället. Sydafrika har i sin konstitution ett principiellt erkännande av ett tredje juridiskt kön. Tyskland tillåter föräldrar att ange att deras barn varken är pojke eller flicka, oftast handlar det om att barnet är intersexuellt. Piratpartiet vill helt avskaffa juridiska kön och deras åsikt är ”möjligen” om införande av ett tredje kön när juridiska kön finns kvar. Både s och mp lovade före riksdagsvalet att tillsätta en utredning om införande av ett tredje juridiskt kön om de blev regeringspartier, trots det har de inte gjort det den här mandatperioden.

2. Inför könsneutrala personnummer. 

Ja: mp, v, fi, pp

Möjligen: s, c, l

Nej: m, sd, kd

Fakta: I Sverige tydliggörs en persons juridiska kön genom personnumret. Norge har beslutat att införa könsneutrala personnummer. De allra flesta länder i världen har inte personnummer, däremot registreras en individs juridiska kön genom annan metod vilket också vore möjligt i Sverige om personnumren här blev könsneutrala.

3. Sänk (eller avskaffa) nuvarande 18-årsgräns för att få byta kön juridiskt 

Ja: s, m, mp, c, v, l, fi, pp

Möjligen: kd

Nej: sd

Fakta: Den tidigare borgerliga regeringen tillsatte en utredning om nuvarande 18-gränsen för att få byta kön juridiskt ska sänkas, avskaffas eller behållas. Utredningen som lämnade sin rapport i början av 2015 föreslår att barn ska kunna byta juridiskt kön från 12 år ålder och att det för 12-14-åringar ska krävas vårdnadshavarnas godkännande. Ingen remissinstans var emot att åldersgränsen för juridiska könsbyten bör sänkas, oenigheten gällde vilken den nya åldersgränsen skulle vara samt om den skulle avskaffas helt. S-mp-regeringen har signalerat att den kommer att lämna en lagrådsremiss där den följer förslaget från utredningen i den delen.

Argentina tillåter juridiska könsbyten även för barn, med vårdnadshavares godkännande. Norge för minderåriga från 6 års ålder (för 6-16-åringar med vårdnadshavares godkännande). Malta accepterar detsamma om en domstol bedömer det vara till barnets bästa oavsett dess ålder. Nederländerna tillåter juridiska könsbyten från 16 års ålder. I några länder, bl.a Tyskland, Frankrike, Ungern, Moldavien och Ryssland, finns det inte någon tydlig praxis idag om någon åldersgräns. Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och Piratpartiet vill avskaffa åldersgränsen helt.

4. Likställ de juridiska föräldraskapsreglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par. 

Ja: s, m, mp, c, v, l, fi, pp

Möjligen: sd

Nej: kd

Fakta. Från 2005 har även lesbiska kvinnor möjlighet att bli inseminerade vid kliniker. Men ännu är reglerna olika. Om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en man blir han automatiskt juridisk förälder. Men detsamma gäller inte om hon är gift med en annan kvinna. Det betyder att vissa barn har en sämre juridisk trygghet än andra. En utredning som lämnade sin rapport 2007 föreslår att likställa de juridiska reglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par. Utredningen föreslår även att det alltid ska finnas möjlighet för en spermadonator att bli juridisk förälder istället för kvinnans partner om alla parter är ense om det. Tidigare borgerliga regeringen var oense om reformen och den blev en del av en ny utredning om ofrivillig barnlöshet. Den lämnade sin rapport i början av 2016. S-mp-regeringen tillsatte våren 2017 en ny utredning om bl.a. könsneutral föräldraskapspresumtion.

Sverigedemokraterna vill avskaffa möjligheten för lesbiska par att bli inseminerade vid kliniker. När den möjligheten finns kvar är partiets attityd "möjligen" när det gäller könsneutral föräldraskapspresumtion. Kristdemokraterna har å sin sida accepterat att lesbiska par ska bli inseminerade vid kliniker även om partiet ännu principiellt är emot det. Men partiet är emot att införa en könsneutral föräldraskapspresumtion.

5. Inför ett förbud i grundlagen mot diskriminering p.g.a. könsidentitet. 

Ja: mp, c, v, l, fi, pp

Möjligen: s, m, kd

Nej: sd

Fakta: I den "vanliga" lagen emot diskriminering är sju diskrimineringsgrunder med (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder). Av dem finns sex också med i regeringsformens diskrimineringsförbud - alla förutom könsidentitet. Malta, Ecuador och Bolivia har i sin respektive konstitution förbjudit diskriminering p.g.a könsidentitet.

6. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner. 

Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp

Möjligen:

Nej: sd

Fakta: Sverige införde lagen om hets mot folkgrupp 1948. Den förbjuder hets p.g.a. etnicitet och religion och sedan 2003 även p.g.a. sexuell läggning. Riksdagen röstade tidigare i år för att hets emot transpersoner bör förbjudas. Eftersom det är en grundlagsförändring krävs det två riksdagsbeslut med ett val emellan. Lagen planeras träda i kraft 1 januari 2019.

7. Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden. 

Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp

Möjligen:

Nej: sd

Fakta: EU-kommissionen har föreslagit det och fått godkänt av EU-parlamentet men främst Tyskland blockerar det i ministerrådet. I den tyska regeringen är kristdemokratiska CDU-CSU emot EU-kommissionens förslag med hänvisning till att länderna själva ska avgöra det medan socialdemokratiska SPD - och en majoritet i tyska parlamentet - är för EU-kommissionens förslag. Det ironiska är att Tyskland redan följer förslaget om skärpta krav på medlemsländerna i kampen emot diskriminering. Trots att tysk höger generellt är EU-positiv har diskrimineringsdirektivet blivit en symbol för något de hävdar varje land själv ska avgöra.

8. Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden. 

Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp

Möjligen:

Nej: sd

Fakta: Tidigare svenska borgerliga regeringen och flera grupper i EU-parlamentet ville att könsidentitet skulle komma med i EU-kommissionens rekommendation till nytt antidiskrimineringsdirektiv men det blev inte en del av förslaget. Idag är svenska s-mp-regeringen för att könsidentitet ska bli inkluderat och motståndet emot det har senaste åren minskat inom EU-parlamentets största grupp, högergruppen EPP.

9. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN. 

Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp

Möjligen: sd

Nej:

Fakta: FN har konventioner mot diskriminering p.g.a. etnicitet, kön och funktionshinder men inte när det gäller sexuell läggning och könsidentitet. FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 kommenterar inte heller explicit något om HBT-personers rättigheter. FN antog 2011 en resolution om vissa HBT-rättigheter. Den är dock inte politiskt bindande för något land, vilket en konvention är för de länder som skriver på den.

Jag har sedan gett partierna poäng enligt modellen. Varje ”ja” ger 2p, varje ”möjligen” 1p och varje ”nej” 0p. Jag har dessutom gett minuspoäng till de partier som vill avskaffa HBT-reformer. Piratpartiet vill helt avskaffa de juridiska könen. Deras åsikt är ”möjligen” till att införa ett tredje juridiskt kön när juridiska kön är kvar i svenska lagar. Jag har trots det gett dem 2p när det gäller den reformen eftersom jag betraktar att det skulle vara fel att bestraffa pp genom att ge dem sämre poäng när de egentligen är för en mer radikal reform.