Regeringen lämnar förslag om bättre skydd för transpersoner emot hatbrott och diskriminering.

S-mp-regeringen har lämnat en lagrådsremiss om stärkt skydd för transpersoner emot hatbrott och diskriminering. Med förslagen får transpersoner samma juridiska skydd emot hatbrott och diskriminering som bl.a. homosexuella och bisexuella redan har.

.... Lagändringarna som regeringen föreslår medför att transpersoner skyddas fullt ut av hatbrottslagstiftningen. I förslaget som har lämnats till Lagrådet föreslås att grunden könsidentitet eller könsuttryck läggs till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp, olaga diskriminering och åtalsregeln avseende förolämpning. Ett tillägg tydliggör att det är en försvårande omständighet om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Även om ändringarna görs för att skydda transpersoner utformas bestämmelserna så att de skyddar alla människor lika. Regeringen föreslår också att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck i diskrimineringslagen ska ersättas med könsidentitet eller könsuttryck. Förslaget innebär att alla individer kommer att skyddas från diskriminering, oavsett hur deras könsidentitet eller könsuttryck förhåller sig till det som uppfattas som normen. Regeringen föreslår också att orden ras och rasmässig ersätts med föreställning om ras i viss lagstiftning. Förslaget markerar ett avståndstagande från idéer om att människor kan delas in i olika raser. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018, förutom ändringarna i bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken som ska träda i kraft den 1 januari 2019....

Det är positivt att transpersoner nu äntligen ska få samma skydd emot hets och diskriminering som flera andra grupper redan har. Den del som handlar om tryckfrihetsförordningen kräver två beslut med ett riksdagsval emellan och därför kan det inte bli verklighet före september 2018. Eftersom 7 av 8 riksdagspartier är för reformerna kommer de röstas igenom i riksdagen med bred majoritet. Sverigedemokraterna lär bli ensamt parti att vara emot.

I förra bloggposten förklarade jag - med hänvisning till yttrandefriheten - att förbudet emot att "missakta" bör tas bort från hetslagen, bara "hota" ska vara kvar enligt mig. Den debatten är dock en annan än om vilka grupper som ska inkluderas i lagen om hets emot folkgrupp.


Historik.

1948 införde Sverige lagen om hets emot folkgrupp när det gäller etnicitet och religion, 2003 blev även sexuell läggning en del av den. 1994 infördes straffskärpningsregeln ("försvårande omständighet") vid hatbrott, etnicitet och religion blev explicit omnämnda, 2002 även sexuell läggning.

1971 förbjöds i brottsbalken olaga diskriminering p.g.a. etnicitet och religion, från 1987 även homosexuell läggning (senare ändrat till sexuell läggning). Detsamma gäller för åtalsregeln vid förolämpning. Brottsbalkens förbud emot olaga diskriminering ska inte blandas ihop med den civilrättsliga lagen emot diskriminering. Det är den senare som oftast används.


Uppdatering 1.

Transpersoner har ännu sämre skydd emot diskriminering än homosexuella och bisexuella.

I den här bloggposten har jag kommenterat att transpersoner får samma juridiska skydd emot hatbrott och diskriminering som bl.a. homosexuella och bisexuella redan har. Efteråt har jag konstaterat att det är dock bara nästan sant.

I den "vanliga" lagen emot diskriminering är sju diskrimineringsgrunder med (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder). Av dem finns sex också med i regeringsformens diskrimineringsförbud (kapitel 1 § 2 och kapitel 2 § 12) - alla förutom könsidentitet. Malta, Ecuador och Bolivia har i sin respektive konstitution förbjudit diskriminering p.g.a könsidentitet.

Fyra riksdagspartier tvekar ännu om könsidentitet ska inkluderas i regeringsformens diskrimineringsförbud, Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. De bör bli för reformen precis som Miljöpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna redan är.


Uppdatering 2.

Därför borde högerpolitiker stödja diskrimineringsförbud som skyddar transpersoner.

Tre av de fyra riksdagspartier som tvekar om könsidentitet ska inkluderas i regeringsformens diskrimineringsförbud är till höger om mitten, m, sd och kd. Det är en gåta att vissa politiker till höger ibland inte verkar fatta vad regeringsformen egentligen handlar om. Att tillfälliga politiska majoriteter inte ska få besluta om vad som helst direkt. Det ska finnas en "tröghetsmekanism" när det gäller centrala mänskliga rättigheter.

Regeringsformens diskrimineringsförbud påverkar inte företag och privatpersoner utan bara beslut av riksdag, regeringen och myndigheter. Alltså de institutioner som högermänniskor annars argumenterar inte ska få för mycket makt. Det handlar om att skydda individen emot kollektiva beslut som inte är förenliga med mänskliga rättigheter.

Givetvis finns det argument även från vänster, diskrimineringsförbudet handlar om likabehandling. Men min poäng är att det här är inte någon traditionell höger-vänsterdebatt.