Rapport om de politiska partiernas HBT-politik 2017.
Jag gör här en sammanställning av vad de politiska partierna har för åsikter om HBT-reformer, alltså politiken för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Vilka partier är HBT-vänligast? Och vilka är minst HBT-vänliga?
När det gäller HBT-reformer är senaste året det mest händelselösa någonsin sedan jag började granska partierna 1998. Moderaterna har svängt från att tveka till att bli för att sänka åldersgränsen för juridiska könsbyten och har hunnit ikapp Socialdemokraterna och Centerpartiet när det gäller poäng. I övrigt behåller Sveriges 10 största partier samma åsikter idag som för ett år sedan.
Sd vill avskaffa två redan genomförda reformer.
En positiv orsak är givetvis att många partier nu har "perfect record" eller är nära det. Men det är verkligen inte enda förklaringen. Vid Socialdemokraternas kongress i våras hade partiet möjlighet att bli HBT-vänligare, något sådant resultat blev det inte, tvärtom svajade partistyrelsen en del om tredje juridiskt kön. Först efter kongressen blev det klargjort att partiet inte tagit ställning emot reformen. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har inte förbättrat sin HBT-politik något som helst i sak senaste året. Det enda positiva är att politiker från de två partierna mer sällan än tidigare offentligt argumenterar emot HBT-reformer.
Av de 10 partier jag granskar är precis som förra året 8 emot heteronormen medan två, sd och kd, inte har någon åsikt om den.
Precis som sommaren 2016 vill sd avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera förutom närståendeadoptioner samt avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Även kd är emot den senare reformen men har accepterat den. Samma policy har sd när det gäller avskaffande av sterilitetskrav för att få byta juridiskt kön samt att transsexuella ska få spara könsceller (sperma respektive äggceller) för att få bli biologiska föräldrar. Principiellt emot ännu men vill inte avskaffa reformerna. I övrigt hänvisar jag till den här bloggposten om redan genomförda HBT-reformer.
Partierna får följande poäng 2017. (Maxpoäng 22)
Miljöpartiet 22p
Vänsterpartiet 22p
Feministiskt initiativ 22p
Piratpartiet 22p
Liberalerna 21p
Socialdemokraterna 19p
Moderaterna + 1p till 19p Centerpartiet 19p
Kristdemokraterna 14p
Sverigedemokraterna 0p (2-2p)
Partiernas åsikter idag om 11 viktiga aktuella HBT-reformer.
Först ska jag berätta något om hur jag resonerat när jag avgjort vilka partier som jag granskar. Att riksdagspartierna ska vara med är givet. När det gäller partier utanför riksdagen har jag tre kriterier för att de ska få vara med. Att de ska ha fått mer än 0.1 % i senaste riksdagsvalet, ha en fungerande riksorganisation och skaffat sig tydliga åsikter om HBT-reformer. Bara Feministiskt initiativ och Piratpartiet klarar samtliga de kraven.
Förklaring av partibeteckningar
s = socialdemokraterna
m = moderaterna
sd = sverigedemokraterna
mp = miljöpartiet
c = centerpartiet
v = vänsterpartiet
l = liberalerna
kd = kristdemokraterna
fi = feministiskt initiativ
pp = piratpartiet
1. Inför möjligheten till ett tredje juridiskt kön.
Ja: mp, v, l, fi
Möjligen: s, m, pp
Nej: sd, c, kd
Fakta: En del transpersoner identifierar sig varken som män eller kvinnor och vill inte heller göra det juridiskt. Indien, Nepal och Bangladesh tillåter människor att tillhöra ett tredje juridiskt kön. Australien, Nya Zeeland, Pakistan och några delstater i Kanada och USA har delvis infört möjligheten men inte i hela samhället. Sydafrika har i sin konstitution ett principiellt erkännande av ett tredje juridiskt kön. Tyskland tillåter föräldrar att ange att deras barn varken är pojke eller flicka, oftast handlar det om att barnet är intersexuellt. Piratpartiet vill helt avskaffa juridiska kön och deras åsikt är ”möjligen” om införande av ett tredje kön när juridiska kön finns kvar. Både s och mp lovade före riksdagsvalet att tillsätta en utredning om införande av ett tredje juridiskt kön om de blev regeringspartier, ca 3 år senare har någon sådan ännu inte tillsatts trots det.
2. Inför könsneutrala personnummer.
Ja: mp, v, fi, pp
Möjligen: s, m, c, l
Nej: sd, kd
Fakta: I Sverige tydliggörs en persons juridiska kön genom personnumret. Norge har beslutat att införa könsneutrala personnummer. De allra flesta länder i världen har inte personnummer, däremot registreras en individs juridiska kön genom annan metod vilket också vore möjligt i Sverige om personnumren här blev könsneutrala. S-mp-regeringen har inte signalerat att de ens vill utreda att införa könsneutrala personnummer trots att ett av regeringspartierna är för reformen.
3. Sänk (eller avskaffa) nuvarande 18-årsgräns för att få byta kön juridiskt
Ja: s, mp, c, v, l, fi, pp
Möjligen: m, kd
Nej: sd
Fakta: Den tidigare borgerliga regeringen tillsatte en utredning om nuvarande 18-gränsen för att få byta kön juridiskt ska sänkas, avskaffas eller behållas. Utredningen som lämnade sin rapport i början av 2015 föreslår att barn ska kunna byta juridiskt kön från 12 år ålder och att det för 12-14-åringar ska krävas vårdnadshavarnas godkännande. Ingen remissinstans var emot att åldersgränsen för juridiska könsbyten bör sänkas, oenigheten gällde vilken den nya åldersgränsen skulle vara samt om den skulle avskaffas helt. S-mp-regeringen har signalerat att den kommer att lämna förslag till nya lagar sommaren 2017, skicka ut dem på remiss och lämna en proposition våren 2018. Argentina tillåter juridiska könsbyten även för barn, med vårdnadshavares godkännande. Norge för minderåriga från 6 års ålder (för 6-16-åringar med vårdnadshavares godkännande). Malta accepterar detsamma om en domstol bedömer det vara till barnets bästa oavsett dess ålder. Nederländerna tillåter juridiska könsbyten från 16 års ålder. I några länder, bl.a Tyskland, Frankrike, Ungern, Moldavien och Ryssland, finns det inte någon tydlig praxis idag om någon åldersgräns. Vänsterpartiet, Piratpartiet och Feministiskt initiativ vill avskaffa åldersgränsen helt.
4. Likställ de juridiska föräldraskapsreglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par.
Ja: s, m, mp, c, v, l, fi, pp
Möjligen: sd
Nej: kd
Fakta. Från 2005 har även lesbiska kvinnor möjlighet att bli inseminerade vid kliniker. Men ännu är reglerna olika. Om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en man blir han automatiskt juridisk förälder. Men detsamma gäller inte om hon är gift med en annan kvinna. Det betyder att vissa barn har en sämre juridisk trygghet än andra. En utredning som lämnade sin rapport 2007 föreslår att likställa de juridiska reglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par. Utredningen föreslår även att det alltid ska finnas möjlighet för en spermadonator att bli juridisk förälder istället för kvinnans partner om alla parter är ense om det. Tidigare borgerliga regeringen var oense om reformen och den blev en del av en ny utredning om ofrivillig barnlöshet. Den lämnade sin rapport i början av 2016. S-mp-regeringen tillsatte våren 2017 en ny utredning om bl.a. könsneutral föräldraskapspresumtion. Sverigedemokraterna vill avskaffa möjligheten för lesbiska par att bli inseminerade vid kliniker. När den möjligheten finns kvar är partiets attityd "möjligen" när det gäller könsneutral föräldraskapspresumtion. Kristdemokraterna har å sin sida accepterat att lesbiska par ska bli inseminerade vid kliniker även om partiet ännu principiellt är emot det. Men partiet är emot att införa en könsneutral föräldraskapspresumtion.
5. Inför ett förbud i grundlagen mot diskriminering p.g.a. könsidentitet.
Ja: mp, c, v, l, fi, pp
Möjligen: s, m, kd
Nej: sd
Fakta: I den "vanliga" lagen emot diskriminering är sju diskrimineringsgrunder med (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder). Av dem finns sex också med i regeringsformens diskrimineringsförbud - alla förutom könsidentitet. Malta, Ecuador och Bolivia har i sin respektive konstitution förbjudit diskriminering p.g.a könsidentitet.
7. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Sverige införde lagen om hets mot folkgrupp 1948. Den förbjuder hets p.g.a. etnicitet och religion och sedan 2003 även p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu hets p.g.a. könsidentitet tillåten. Frankrike, Ungern, Malta, Portugal, Uruguay och fyra delstater i Australien har explicit förbud mot hets mot transpersoner. Flera länder har generella formuleringar som "hets mot etnisk grupp eller annan samhällsgrupp" vilket betyder att även hets mot transpersoner i praktiken är olagligt. I Europa har bl.a. Finland, Island, Luxemburg, Tjeckien och Tyskland den typen av lagar. S-mp-regeringen har lämnat en lagrådsremiss om att reformen bör genomföras 1 januari 2019, när det gäller förändringar av regeringsformen krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan.
8. Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Riksdagen beslutade 1994 om en straffskärpningslag i brottsbalken som gör att hatbrott ska kunna göra att domstolar dömer till högre straff. Då var hatbrott p.g.a. etnicitet och religion omnämnda i lagen, sedan 2002 även hatbrott p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu inte hatbrott p.g.a. könsidentitet explicit med i straffskärpningslagen. Frankrike, Kroatien, Georgien, Grekland, Ungern, Malta, Portugal, Serbien, Spanien, USA, Nya Zeeland och Skottland har lagar emot hatbrott som explicit skyddar även transpersoner. S-mp-regeringen har lämnat en lagrådsremiss om att reformen bör genomföras 1 juli 2018.
9. Sverige ska jobba för att alla par i EU som ingått äktenskap och partnerskap ska bli juridiskt erkända som par vilket annat land de flyttar till inom unionen.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Idag har EU en policy från 2004 som är en kompromiss där länder som redan erkänner äktenskap eller partnerskap mellan samkönade par inom egna landet även bör erkänna sådana ingångna i annat land i unionen, dock har länder som saknar varje juridiskt erkännande av samkönade par rätt att vägra godkänna ett samkönat äktenskap eller partnerskap om ett homopar flyttar dit och är gifta. En kompromiss vilket gör att bara vissa länder juridiskt erkänner äktenskap ingångna av samkönade par (i bl.a. Sverige) som flyttar dit vilket hindrar den fria rörligheten för dem. Den svenska s-mp-regeringen jobbar med brett stöd (alla riksdagspartier förutom sd) från riksdagen för att EU så småningom ska genomföra den här reformen.
10. Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: EU-kommissionen har föreslagit det och fått godkänt av EU-parlamentet men främst Tyskland blockerar det i ministerrådet. I den tyska regeringen är kristdemokratiska CDU-CSU emot EU-kommissionens förslag med hänvisning till att länderna själva ska avgöra det medan socialdemokratiska SPD - och en majoritet i tyska parlamentet - är för EU-kommissionens förslag. Det ironiska är att Tyskland redan följer förslaget om skärpta krav på medlemsländerna i kampen emot diskriminering. Trots att tysk höger generellt är EU-positiv har diskrimineringsdirektivet blivit en symbol för något de hävdar varje land själv ska avgöra.
11. Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Tidigare svenska borgerliga regeringen och flera grupper i EU-parlamentet ville att könsidentitet skulle komma med i EU-kommissionens rekommendation till nytt antidiskrimineringsdirektiv men det blev inte en del av förslaget. Idag är svenska s-mp-regeringen för att könsidentitet ska bli inkluderat och motståndet emot det har senaste åren minskat inom EU-parlamentets största grupp, högergruppen EPP.
12. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen: sd
Nej:
Ja: mp, v, l, fi
Möjligen: s, m, pp
Nej: sd, c, kd
Fakta: En del transpersoner identifierar sig varken som män eller kvinnor och vill inte heller göra det juridiskt. Indien, Nepal och Bangladesh tillåter människor att tillhöra ett tredje juridiskt kön. Australien, Nya Zeeland, Pakistan och några delstater i Kanada och USA har delvis infört möjligheten men inte i hela samhället. Sydafrika har i sin konstitution ett principiellt erkännande av ett tredje juridiskt kön. Tyskland tillåter föräldrar att ange att deras barn varken är pojke eller flicka, oftast handlar det om att barnet är intersexuellt. Piratpartiet vill helt avskaffa juridiska kön och deras åsikt är ”möjligen” om införande av ett tredje kön när juridiska kön finns kvar. Både s och mp lovade före riksdagsvalet att tillsätta en utredning om införande av ett tredje juridiskt kön om de blev regeringspartier, ca 3 år senare har någon sådan ännu inte tillsatts trots det.
2. Inför könsneutrala personnummer.
Ja: mp, v, fi, pp
Möjligen: s, m, c, l
Nej: sd, kd
Fakta: I Sverige tydliggörs en persons juridiska kön genom personnumret. Norge har beslutat att införa könsneutrala personnummer. De allra flesta länder i världen har inte personnummer, däremot registreras en individs juridiska kön genom annan metod vilket också vore möjligt i Sverige om personnumren här blev könsneutrala. S-mp-regeringen har inte signalerat att de ens vill utreda att införa könsneutrala personnummer trots att ett av regeringspartierna är för reformen.
3. Sänk (eller avskaffa) nuvarande 18-årsgräns för att få byta kön juridiskt
Ja: s, mp, c, v, l, fi, pp
Möjligen: m, kd
Nej: sd
Fakta: Den tidigare borgerliga regeringen tillsatte en utredning om nuvarande 18-gränsen för att få byta kön juridiskt ska sänkas, avskaffas eller behållas. Utredningen som lämnade sin rapport i början av 2015 föreslår att barn ska kunna byta juridiskt kön från 12 år ålder och att det för 12-14-åringar ska krävas vårdnadshavarnas godkännande. Ingen remissinstans var emot att åldersgränsen för juridiska könsbyten bör sänkas, oenigheten gällde vilken den nya åldersgränsen skulle vara samt om den skulle avskaffas helt. S-mp-regeringen har signalerat att den kommer att lämna förslag till nya lagar sommaren 2017, skicka ut dem på remiss och lämna en proposition våren 2018. Argentina tillåter juridiska könsbyten även för barn, med vårdnadshavares godkännande. Norge för minderåriga från 6 års ålder (för 6-16-åringar med vårdnadshavares godkännande). Malta accepterar detsamma om en domstol bedömer det vara till barnets bästa oavsett dess ålder. Nederländerna tillåter juridiska könsbyten från 16 års ålder. I några länder, bl.a Tyskland, Frankrike, Ungern, Moldavien och Ryssland, finns det inte någon tydlig praxis idag om någon åldersgräns. Vänsterpartiet, Piratpartiet och Feministiskt initiativ vill avskaffa åldersgränsen helt.
4. Likställ de juridiska föräldraskapsreglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par.
Ja: s, m, mp, c, v, l, fi, pp
Möjligen: sd
Nej: kd
Fakta. Från 2005 har även lesbiska kvinnor möjlighet att bli inseminerade vid kliniker. Men ännu är reglerna olika. Om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en man blir han automatiskt juridisk förälder. Men detsamma gäller inte om hon är gift med en annan kvinna. Det betyder att vissa barn har en sämre juridisk trygghet än andra. En utredning som lämnade sin rapport 2007 föreslår att likställa de juridiska reglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par. Utredningen föreslår även att det alltid ska finnas möjlighet för en spermadonator att bli juridisk förälder istället för kvinnans partner om alla parter är ense om det. Tidigare borgerliga regeringen var oense om reformen och den blev en del av en ny utredning om ofrivillig barnlöshet. Den lämnade sin rapport i början av 2016. S-mp-regeringen tillsatte våren 2017 en ny utredning om bl.a. könsneutral föräldraskapspresumtion. Sverigedemokraterna vill avskaffa möjligheten för lesbiska par att bli inseminerade vid kliniker. När den möjligheten finns kvar är partiets attityd "möjligen" när det gäller könsneutral föräldraskapspresumtion. Kristdemokraterna har å sin sida accepterat att lesbiska par ska bli inseminerade vid kliniker även om partiet ännu principiellt är emot det. Men partiet är emot att införa en könsneutral föräldraskapspresumtion.
5. Inför ett förbud i grundlagen mot diskriminering p.g.a. könsidentitet.
Ja: mp, c, v, l, fi, pp
Möjligen: s, m, kd
Nej: sd
Fakta: I den "vanliga" lagen emot diskriminering är sju diskrimineringsgrunder med (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder). Av dem finns sex också med i regeringsformens diskrimineringsförbud - alla förutom könsidentitet. Malta, Ecuador och Bolivia har i sin respektive konstitution förbjudit diskriminering p.g.a könsidentitet.
7. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Sverige införde lagen om hets mot folkgrupp 1948. Den förbjuder hets p.g.a. etnicitet och religion och sedan 2003 även p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu hets p.g.a. könsidentitet tillåten. Frankrike, Ungern, Malta, Portugal, Uruguay och fyra delstater i Australien har explicit förbud mot hets mot transpersoner. Flera länder har generella formuleringar som "hets mot etnisk grupp eller annan samhällsgrupp" vilket betyder att även hets mot transpersoner i praktiken är olagligt. I Europa har bl.a. Finland, Island, Luxemburg, Tjeckien och Tyskland den typen av lagar. S-mp-regeringen har lämnat en lagrådsremiss om att reformen bör genomföras 1 januari 2019, när det gäller förändringar av regeringsformen krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan.
8. Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Riksdagen beslutade 1994 om en straffskärpningslag i brottsbalken som gör att hatbrott ska kunna göra att domstolar dömer till högre straff. Då var hatbrott p.g.a. etnicitet och religion omnämnda i lagen, sedan 2002 även hatbrott p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu inte hatbrott p.g.a. könsidentitet explicit med i straffskärpningslagen. Frankrike, Kroatien, Georgien, Grekland, Ungern, Malta, Portugal, Serbien, Spanien, USA, Nya Zeeland och Skottland har lagar emot hatbrott som explicit skyddar även transpersoner. S-mp-regeringen har lämnat en lagrådsremiss om att reformen bör genomföras 1 juli 2018.
9. Sverige ska jobba för att alla par i EU som ingått äktenskap och partnerskap ska bli juridiskt erkända som par vilket annat land de flyttar till inom unionen.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Idag har EU en policy från 2004 som är en kompromiss där länder som redan erkänner äktenskap eller partnerskap mellan samkönade par inom egna landet även bör erkänna sådana ingångna i annat land i unionen, dock har länder som saknar varje juridiskt erkännande av samkönade par rätt att vägra godkänna ett samkönat äktenskap eller partnerskap om ett homopar flyttar dit och är gifta. En kompromiss vilket gör att bara vissa länder juridiskt erkänner äktenskap ingångna av samkönade par (i bl.a. Sverige) som flyttar dit vilket hindrar den fria rörligheten för dem. Den svenska s-mp-regeringen jobbar med brett stöd (alla riksdagspartier förutom sd) från riksdagen för att EU så småningom ska genomföra den här reformen.
10. Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: EU-kommissionen har föreslagit det och fått godkänt av EU-parlamentet men främst Tyskland blockerar det i ministerrådet. I den tyska regeringen är kristdemokratiska CDU-CSU emot EU-kommissionens förslag med hänvisning till att länderna själva ska avgöra det medan socialdemokratiska SPD - och en majoritet i tyska parlamentet - är för EU-kommissionens förslag. Det ironiska är att Tyskland redan följer förslaget om skärpta krav på medlemsländerna i kampen emot diskriminering. Trots att tysk höger generellt är EU-positiv har diskrimineringsdirektivet blivit en symbol för något de hävdar varje land själv ska avgöra.
11. Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen:
Nej: sd
Fakta: Tidigare svenska borgerliga regeringen och flera grupper i EU-parlamentet ville att könsidentitet skulle komma med i EU-kommissionens rekommendation till nytt antidiskrimineringsdirektiv men det blev inte en del av förslaget. Idag är svenska s-mp-regeringen för att könsidentitet ska bli inkluderat och motståndet emot det har senaste åren minskat inom EU-parlamentets största grupp, högergruppen EPP.
12. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.
Ja: s, m, mp, c, v, l, kd, fi, pp
Möjligen: sd
Nej:
Jag har sedan gett partierna poäng enligt modellen. Varje ”ja” ger 2p, varje ”möjligen” 1p och varje ”nej” 0p. Jag har dessutom gett minuspoäng till de partier som vill avskaffa HBT-reformer. Sverigedemokraterna vill avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner som partiet är för). Sd vill även avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Det blir -2p. Övriga partier vill inte avskaffa några HBT-reformer. Piratpartiet vill helt avskaffa de juridiska könen. Deras åsikt är ”möjligen” till att införa ett tredje juridiskt kön när juridiska kön är kvar i svenska lagar. Jag har trots det gett dem 2p när det gäller den reformen eftersom jag betraktar att det skulle vara fel att bestraffa pp genom att ge dem sämre poäng när de egentligen är för en mer radikal reform.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar