Från bokförlagets presentation av Máni Steinn: pojken som inte fanns (2014) av Sjón.
Det är 1918 i Reykjavik, året då Island blir självstyrande. Ute i världen pågår första världskriget. Spanska sjukan härjar och når också Island. Tusentals människor blir sjuka och dör. Vulkanen Katla spyr upp eld och lavasten, och färgar himlen både dag och natt. Mitt i denna turbulens rör sig den sextonårige Máni Steinn, i utkanten av alla händelser, en outsider, dyslektisk och gay. Hans livlina blir filmens värld, filmen som gjort sitt intåg och lockar islänningarna till de två biograferna i Reykjavik och den ständigt nya repertoaren av stumfilmer. Máni Steinn - Pojken som inte fanns är en roman med ett mångfacetterat spel mellan skuggor och ljus, lik projektionen på en filmduk.
Sällan har väl bildomslaget till en bok så väl fångat den ton som finns i den. Det är drömskt, ibland nästan romantiskt i sin språkstil. Men också naket (både i bokstavlig och bildlig betydelse). Det är mörker (både i människor och utanför dem) men någonstans finns det ett hopp.
Associationer till aids.
En central del i boken är att spanska sjukan når Island. Inom några år dör mellan 50 och 100 miljoner i världen av sjukdomen, långt fler än i första världskriget 1914-1918. Men till en början är det bara "rykten" om att folk långt borta avlider, någonting man inte behöver ta på allvar. För mig blir det associationer till aids på 1980-talet. Än tydligare blir kopplingen när en teori framförs om att just Reykjaviks två biografer kan vara främsta orsaken till smittspridningen (jämför bastuklubbar för aids) på ön. Dels att många människor sitter så nära varann (spanska sjukdomen spreds via sociala kontakter) men också att biograferna är en del av en farlig modernitet. När det sedan avslöjas att en inspiration till boken var en man som dog av aids 1993 är det logiskt.
"Pojken" i boken säljer sex till vuxna män trots att han bara är 16 år. Eftersom jag är för att det ska vara förbjudet att köpa sex av minderåriga (yngre än 18 år i Sverige) finns det givetvis en etisk aspekt. Men författaren förskönar inte sexsäljandet. Ingen glamour. Men pojken reduceras inte heller till att bara vara ett offer att tycka synd om. Dock är jag kritisk emot att förlaget presenterar honom som "gay". Ingenstans i boken antyds det att pojken skulle ha vad vi idag kallar en homosexuell identitet. Hans sexuella läggning är otydlig. Det vore lika fel att kalla honom heterosexuell.
Den här boken är riktigt bra. Rekommenderas till alla som är intresserade av vad en författare kan göra med språket utan att ge avkall på att lämna en spännande berättelse.
Associationer till aids.
En central del i boken är att spanska sjukan når Island. Inom några år dör mellan 50 och 100 miljoner i världen av sjukdomen, långt fler än i första världskriget 1914-1918. Men till en början är det bara "rykten" om att folk långt borta avlider, någonting man inte behöver ta på allvar. För mig blir det associationer till aids på 1980-talet. Än tydligare blir kopplingen när en teori framförs om att just Reykjaviks två biografer kan vara främsta orsaken till smittspridningen (jämför bastuklubbar för aids) på ön. Dels att många människor sitter så nära varann (spanska sjukdomen spreds via sociala kontakter) men också att biograferna är en del av en farlig modernitet. När det sedan avslöjas att en inspiration till boken var en man som dog av aids 1993 är det logiskt.
"Pojken" i boken säljer sex till vuxna män trots att han bara är 16 år. Eftersom jag är för att det ska vara förbjudet att köpa sex av minderåriga (yngre än 18 år i Sverige) finns det givetvis en etisk aspekt. Men författaren förskönar inte sexsäljandet. Ingen glamour. Men pojken reduceras inte heller till att bara vara ett offer att tycka synd om. Dock är jag kritisk emot att förlaget presenterar honom som "gay". Ingenstans i boken antyds det att pojken skulle ha vad vi idag kallar en homosexuell identitet. Hans sexuella läggning är otydlig. Det vore lika fel att kalla honom heterosexuell.
Den här boken är riktigt bra. Rekommenderas till alla som är intresserade av vad en författare kan göra med språket utan att ge avkall på att lämna en spännande berättelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar