Susanne Eberstein "ångrar djupt" sin jämförelse mellan samkönat föräldraskap och gifter.

För några dagar sedan mailade jag socialdemokraten Susanne Eberstein (bilden) som på måndag kan bli vald till ny talman. Senaste åren har hon varit förste vice talman.

1999 kommenterade hon följande i Expressen om att tillåta samkönade par att adoptera barn från andra länder..

– Man kan inte chansa. Det är som att släppa ut ett nytt lösningsmedel och säga: Det är ingen som vet om det här är livsfarligt. Men vi släpper ut det och ser vad som händer.

Nu har Susanne Eberstein mailat en kommentar.

Hej Bengt. Min grundläggande inställning är alla människors lika värde och att alla ska ha samma rättigheter. Jag ångrar djupt mitt uttalande 1991. Med vänlig hälsning Susanne Eberstein

M-minister förklarade hon inte har något emot homorelationer.

Det rätta årtalet är 1999 men det är inte viktigaste i den här debatten. Min attityd till Eberstein är ungefär den jag hade när det gäller att dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (m) utnämnde sin partikamrat Elisabeth Svantesson som arbetsmarknadsminister förra hösten. Båda två har ibland gjort allvarliga misstag tidigare när det gäller HBT-rättigheter (Svantesson hade tidigare varit med i homofientliga kristna samfundet Livets ord och varit emot en könsneutral äktenskapslag). Men båda har också gjort avbön och förklarat att de inte har något emot samkönade relationer utan idag är för jämlika lagar.

Situationen var annorlunda när Omar Mustafa absurt nog blev invald i Socialdemokraterna partistyrelse (men sedan, med rätta, fick avgå). Han hade offentligt förklarat att man inte både kan vara muslim och homosexuell samt vid flera konferenser bjudit in imamer som argumenterat för att homosexuella bör avrättas. När han fick kritik visade han inte någon som helst ånger utan bjöd in homofientliga imamer igen.

Utrymme för nya misstag minimalt.

Eberstein har gjort avbön. Den borde ha kommit långt tidigare. Men trots det måste vi ge folk en chans att ändra sig. Pressen emot Eberstein senaste veckorna har varit viktig, precis som den var emot Svantesson förra hösten. Politiker som får ledande uppdrag bör ta ansvar för sina tidigare fadäser.

Men i och med Ebersteins mail kommer jag att lägga det här åt sidan, precis som jag gjorde efter Svantessons avbön. Det viktiga nu är att fokusera framåt.

Min attityd när jag beslutade att sluta protestera emot att Svantesson blev arbetsmarknadsminister var "hennes utrymme att göra misstag igen inom HBTQ-området är nu minimalt, hon bör visa att hon verkligen ändrat sig i sitt nya jobb".

Samma sak gäller för Eberstein om hon blir vald som talman på måndag.