HBT-kultur. Frälsningsarmén - Abdellah Taïa.

Förra sommaren recenserade jag Ett arabiskt vemod, den första boken av Abdellah Taïa som getts ut på svenska. Nu kommer uppföljaren Frälsningarmén (2013). Men att kalla boken ny vore fel, den gavs ut redan 2006 i originalversionen. Intressant är att Taïa själv refererar till den italienske författaren och regissören Pier Paolo Pasolini i den. För jag gjorde jämförelser med Abdellah och Pasolini i min recension av Ett arabiskt vemod och i Frälsningsarmén blir det ännu tydligare. Taïa är en ny typ av Pasolini när det gäller författarskap. Han lyckas ta upp ämnen som är tabubelagda utan att det blir vulgärt. Som när han betraktar sin storebrors röv. Från sid 41.

Abdelkebirs skinkor var framför mig, mindre än två meter skilde mig från dem. Jag kunde till och med (vilket jag för ett ögonblick drömde om) sträcka ut handen för att röra vid dem, känna på dem, titta närmare på dem. De var inte stora, inte alls. De vara snarare lätt ovala, fylliga utan att vara för runda. De hade framförallt karaktär, vilket underströks av de få svarta hårstrån  man kunde ana i klyftan.

På samma vis lyckade Pasolini i en bok, Amado Mio, från 1948 (utgiven först i början av 1980-talet) berätta om sex med unga tonårskillar utan att det blev vulgärt. Taïa kombinerar precis som Pasolini poesi med sex. Och det håller ihop som en seriös bok. Det betyder inte att man etiskt måste tycka allt i böckerna är klockrent. Tvärtom rör sig både Pasolini och Taïa i gränslandet mot tabun.

Härlig mix av sex, tabun och avslöjande av strukturer.

Men de förhåller sig båda till samhället generellt också. För Taïa en värld där kapitalism och kolonialism synliggörs. Nu är jag ju som liberal en vän av kapitalism men författaren avslöjar obarmhärtigt systemets baksidor (att andra system är ännu sämre är för mig tydligt) Men han synliggör pengars inflytande. Och jag vill då hänvisa till Funk K:s version av låten Dirty cash. När Abdellah kommer till Schweiz, ett av världens rikaste länder, och där tvingas bo på ett av Frälsningsarméns härbärgen (därav titeln till boken) blir låttexten tydlig.

I've no excuse, I just want you to use me-ee
Take me and abuse me I got no taboos,
I'll make a trade with you-ou-ou
Do anything you wa-ant me to

Money talks, mmm-hmm-hmm, money talks
Dirty cash I want you, dirty cash I need you, woh-oh
Money talks, money talks
Dirty cash I want you, dirty cash I need you, woh-oh

Abdellah Taïa visar också på de kolonialistiska strukturer som ännu finns. Vagt. Inte explicit som förr. Och homofientligheten i Marocko.

Sex, tabun, besvikelser, hopp och avslöjande av strukturer i en härlig mix. Det här är en riktigt bra bok.